Intro njuren/glomulär funktion Flashcards
Njurens anatomi
- Njurarna är ett två parat-organ som sitter relativt högt i bukhålan. De är omgivna av en kapsel av bindväv och fett och består av en yttre del, bark som innehåller njurkorpusklar och en inre del, märg där tubuli och samlingrör sitter.
- Sekundär urin som produceras kommer sen att samlas i njurkalkar som tömmer i urinledaren via njurbäckenet.
- Njuren får blod via a. renalis som är en gren av aorta abdominalis som filtreras och går tillbaka via v. renalis som tömmer i vena cava inferior. Den innerveras av n. renalis som tillsammans med blodkärl går in i hilus.
Nefronets anatomi
Nefronet är den funktionella enheten i njuren. Den består av njurkorpuskel och ett tubulärt system.
- Njurkorpuskeln består i sin tur av glomerulus (kärlnysta) och Bowmans kapsel. Här sker filtration och bildning av primärurin.
- Primärurin går sen genom proximal tubuli som är 15 mm rör omgivna av peritubulära kapillärer.
- Urinet leds genom Henles slynga till distala tubuli.
- Tubulär sekretion och tubulär reabsorption sker på både proximal och distal tubuli där vissa ämnen återupptas och vissa saker utsöndras till urinet och då får vi sekundär (färdig) urin som sen samlas i ett samlingsrör där flera nefron tömmer sin urin.
Hur många nefron har vi? vilka typer av nefron har vi?
Ca 2 miljoner nefron (1 miljon/njure) varav 90% sk. kortikala nefron (sitter högt i barken) och 10% är juxtamedullära nefron (sitter lite längre ner in i märgen - omges av vasa recta som har samma funktion som peritubulära kapillärer)
Vilka funktioner har njuren?
- Utsöndrar slaggprodukter (t.ex urea) och vatten så att kroppsvattnet hålls helt konstant
- Reglerar elektrolyter i kroppen genom filtration så att konc. av ALLA salter hålls inom snäva intervall!
- Reglerar syra-bas balansen (pH) genom sekretion av vätejoner.
- Reglerar osmolaritet så att koncentration av osmotiskt aktiva partiklar hålls konstant genom reabsorption
- Avgörande för normal benbildning (kalk-fosfatbalansen) genom att aktivera vit D3.
- Tillverkar hormonet erytropoenin som stimulerar bildning av erytrocyter.
- Reglerar blodtryck genom RAAS systemet.
Vad menas med akut njursvikt? Hur uppstår detta tillstånd?
Nedsatt njurfunktion under en kortare tid som kan uppstå vid följande situationer:
- Vätskebrist: ffr hos äldre pga ateroskleros eller en viss medicinering som gör att blodtrycket sjunker och att njurarna inte får tillräcklig blodförsörjning.
- Förgiftning av toppig spindelskivling som innehåller giftet orellanin som selektivt slår ut nefron.
- Stora, inre blödningar som gör att blodvolym minskar och njurarna inte får tillräckligt blod
- Hinder & tryck: pga t.ex njursten, tumörer, förstorad prostata (om endast en njure är skadad räcker oftast funktionen)
Vilka orsaker ligger bakom kronisk njursvikt?
- Njurinflammation (glomerulonefrit) som kan uppkomma av en bakterie- eller virusinfektion, finns
även ärftliga orsaker. Mekanismen bakom njurinflammation är okänd - Diabetesrelaterad nefropati som leder till kärlskador och på sikt slår dessa skador ut njurfunktionen.
- Kraftig ateroskleros: skadar de extra känsliga glomerulus vilket leder till att vissa nefron slås ut & ärrvävnad bildas
- Ärftliga sjukdomar: t.ex mutationer i vissa proteiner i glomerulus-filterationsbarriären. Detta är dock mycket ovanligt.
Vad kan vara förklaringen bakom ökande antal patienter med kronisk njursvikt?
Dels är det åldrande population då risken för t.ex diabetes och arteroskleros ökar med åldern och dels att de som redan är njursjuka får bättre och mer effektiv behandling så att de lever längre med sina sjukdomar.
Dessutom ökar risken för njursvikt med ökad diabetes som är en folksjukdom i vissa länder som USA.
Vad är symptomen vid en njursvikt?
- Symptom för njursvikt börjar när < 20% av funktionen är kvar. Man får då anemi, trötthet och upplever koncentrationssvårigheter.
- När njurfunktionen blir ännu sämre (< 10%) får man ytterligare följande symptom:
Klåda, aptitlöshet, illamående, kräkningar, muntorrhet, metallsmak i munnen, ökad törst, “myror i benen”, ökad blödningsbenägenhet, ökad katabolism,
hyperlipidemi, minskad glukostolerans, minskat sexuellt intresse/förmåga, m.m.
Vad är erytropoenin (EPO)? Vilken funktion har den?
Hormonet erytropoenin är ett glykoproteinhormon som frisätts framförallt från njuren då ca 90 % av allt EPO bildas i fibroblaster nära njurens peritubulära kapillärer men också från levern (10%).
- Hormonet stimulerar mognad av erytrocyter vilket gör att vi får ett normalt Hb-värde som annars hade lagt på bara 50-60 g/L.
Vad säger den aktuella teorin om bildning och frisättning av EPO?
Tubuli fungerar som syrgas‐sensor, signalerar bl.a.
med PGI2 (prostacyklin) till närliggande celler,
EPO bildas & frisättes, Hb stiger, mer syrgas till
tubuli. (negativ feedback process)
Vad är PTH? vilken effekt har den på njuren?
Paratyroidea hormon som bildas av huvudceller i paratyroida vid lågt S(serum)-[Ca] och stimulerar ökning av [Ca2+] genom att stimulera produktion av vit D3, Ca‐ reabsorption och inhibera fosfat reabsorption.
Vitamin D
- Omvandlas i levern till 25‐OH‐D och i friska njurar antingen med hjälp av enzymet 1⍺‐hydroxylas till aktivt vitamin D3 (1,25, dihydroxy‐D), eller till inaktivt 24,25‐OH‐D.
- Aktivt vit D har följande effekter:
1. Stimulerar upptag av Ca2+ från tarm
2. Påverkar kollagensyntes, stim osteocyter till ökat PTH‐svar
3. Benmineralisering kräver D‐vitamin
Ge ett exempel som illustrerar rubbningen i fosfat-kalk balansen vid njursvikt
- När njurens filtrationshastighet sjunkit till 1/4 så skall samma mängd fosfat hanteras, dvs belastningen per nefron ökar 4 ggr.
- Enzymet 1⍺‐hydroxylas hämmas av ökat intracellulärt fosfat → Minskad bildning av aktivt vit. D3.
- Detta ger då en sänkning av Ca, ökning av fosfat, vilket motverkas av PTH så skelettet istället urkalkas!
Urinens mängd och sammansättning bestäms av tre
processer som äger rum i nefronet, vilka är dessa?
- Glomerulär filtration: bildning av primärurin
- Tubulär reabsorption: selektivt återupptag av nyttiga ämnen och vatten från primärurinen till peritubulära kapillärer.
- Tubulär sekretion: utsöndring av oönskade substanser till tubuli från blodet (en aktiv process)
Hur mycket vatten filtreras per dygn?
ca 180 L/dygn varav 99% reabsorberas. Detta beror på att blodet genomgår en kontinuerlig filtration flera gånger/dygn.
