Volymreglering Flashcards

1
Q

Hur stor andel av kroppsvikten utgörs av vätska? Hur stor andel av denna är intra- resp. extracellulär vätska?

A

Totalvätskevolym utgör ca 60% av kroppsvikt. Av denna 60% återfinns 40% intracellulärt och 20% extracellulärt, dels i plasman (4%) och dels i interstitiet mellan cellerna (16%).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad menas med vätskebalans?

A

Vätskeintag (via mat, dryck, metabolism) = vätskeutflöde (via respiration, urin, hud, faeces)
- ECF och ICF står i balans med varandra, detsamma gäller interstitialvätskan och plasman.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är skillnaden mellan osmolaritet och osmolalitet?

A
  • osmolalitet: antalet osmol av löst ämne i ett kilogram
    av lösningsmedel.
  • osmolaritet: antalet osmol av löst ämne i en liter lösning.
  • I kroppen är det normalt en obetydlig skillnad mellan dessa två begrepp då lösningsmedel är vatten.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Osmol

A

En mol av en icke-dissocierbar substans som bidrar till det osmotiska trycket i en lösning.
Exempel: en löst mol NaCl ger två totalt osmoler, en osmol från Na och en osmol från Cl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur kan man estimera plasma osmolaritet?

A

EC osmolaritet (≈ plasma osmolaritet) = EC osmoler/ EC H2O

Den kan också uppskattas mha följande formel:

Posm (mosm/L) = 2 x [Na] + [glukos] + [urea] (konc. i mmol/L) ≈ 280-290 mosm/L normalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur påverkas plasma osmolaritet av ökad resp. minskad kroppsvatten förutsatt att [Na] inte ändras?

A

EC osmolaritet (≈ plasma osmolaritet) = EC osmoler/
EC H2O. Om EC osmoler är konstant →
‐ ökat kroppsvatten → EC osmolaritet ↓
‐ minskat kroppsvatten → EC osmolaritet ↑

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad spelar förändringar av EC osmolaritet för roll?

A

Förändringar av EC osmolaritet kommer att påverka cellvolymen då vatten kommer att diffundera pga osmos. Förändringar i cellvolym kommer att ha en stor påverkan på kroppens funktion.

  • Exempel: en ökad cellvolym i hjärnan som sitter i skallen (hjärnödem?) kommer att öka det intrakraniella trycket → inklämning och cerebralt blodflöde sjunker.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilken typ av receptorer registrerar skillnader i EC osmolaritet? Vart finns dem och hur fungerar dem?

A

Osmoreceptorer är specialiserade neuron som är extrakänsliga för förändringar i Posm (1% förändring räcker för att aktivera dem)

  • Så här går det till: Posm ↑ → cellvolym ↓ → depolarisering → frekvens av aktionspotentialer↑
  • De centrala osmoreceptorer (viktigaste) sitter utanför blod-hjärnbarriären, närmare bestämd i organum subfornicale (SFO) och organum vasculosum laminae terminalis (OVLT) som är en del av de circumventrikulära organen i hypothalamus.
  • De perifera osmoreceptorer sitter i vena porta och tros ansvara för tidig registrering av födans osmolaritet och snabb adaptation men deras funktion är inte helt klarlagt än.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur ser flödet ut från de centrala osmoreceptorer? På vilka sätt kan dessa receptorer reglera Posm?

A
  • Det finns två typer av banor som utgår från centrala osmoreceptorer:
    Typ 1: afferenta banor till n. paraventricularis och n. supraopticus som syntetiserar antidiuretiskt hormon (ADH) ‐ “ADH osmoreceptorer”
    Typ 2: afferenta banor till törstcentra ‐ “Törst osmoreceptorer”
  • Effekter av dessa osmoreceptorer beror på förändringen i Posm. Vi har två fall:
    Fall A. Ökad Posm:
    1. ökad ADH frisättning → minskad renal H2O‐utsöndr.
    2. törst → ökat vattenintag
    1+2 → plasma “späds ut”, Posm ↓ , normaliseras
    Fall B. Minskad Posm:
    1. minskad ADH frisättning → ökad renal H2O‐utsöndr.
    2. minskad törst → minskat vattenintag
    1+2 → “plasma koncentreras”, Posm ↑ , normaliseras
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

ADH

A
  • Antidiuretiskt hormon, kallas också vasopressin är en liten peptid på 9aa som syntetiseras i hypothalamus
    och frisätts från hypofysens baklob.
  • Den är kortverkande (halveringstid är ca 18 mins) och elimineras från plasma via lever och njurar.
  • Den är bl.a en potent vasokonstriktor och vattensparande.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka faktorer stimulerar frisättning av ADH?

A
  1. förhöjd Posm - fysiologiskt viktigast, känsligast (förändringar på 1% räcker)
  2. hypovolemi/hypotension: kräver en större förändring (5‐10%) som detekteras av kardiella volymsreceptorer (myeliniserade fibrer) eller baroreceptorer men ger vid aktivering en kraftig stimulering → 50‐faldiga ökningar av [P‐ADH]
  3. CNS: smärta, illamående
  4. Övriga: tex angiotensin II, hypoxi, hyperkapni, läkemedel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur kan ADH leda till mer koncentrerad urin?

A

ADH binder till V2 receptorer på samlingsrörens principalceller → intracellulär signalkaskad → vesiklar med aquaporin 2 rekryteras till cellmembranet.
→ vatten kan diffundera in i cellen från urinet → mer konc. urin
- ADH aktiverar också urea kanaler som bidrar till urea reabsorption vilket bidrar till det osmolära gradienten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka system finns det för att reglera den extracellulära volymen (ECV)?

A
  • Det finns olika system som sätts igång olika snabbt.
  1. Snabbt system (sekunder‐minuter):
    ‐ reflexogen sympatikus aktivering → bibehålla central blodvolym och cerebral perfusion genom effekter på hjärta och kärl
  2. Medelsnabbt system (minuter‐timmar):
    ‐ ”autotransfusion” (på kapillärnivå)
  3. Långsamt (timmar‐dagar):
    ‐ njurens volymkontroll genom reglering av Na‐utsöndring (RAS, aldosteron, sympatikus, ANP, tryck‐natriures)
  4. Mkt långsamt (dagar):
    ‐ saltaptit, reglering av Na intag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilken jon spelar störst roll för reglering av ECV? Hur påverkar förändringar i jonens balans ECV?

A

ECV och plasmavolym proportionell till Na‐balansen då oralt Na‐intag = renal Na‐utsöndring + extrarenala Na‐förluster (t.ex avföring)
• positiv Na‐balans → PV, ECV ↑
• negativ Na‐balans → PV, ECV ↓

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ge några exempel där förändringar i ECV är av en stor kliniskt betydelse

A

blödningschock, diarrésjukdomar, hjärtsvikt, hypertoni,

njursjukdomar, leversvikt, principer för vätsketerapi och diuretika‐behandling etc…

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur och vilka receptorer registrera förändringar i Na-balansen och ECV/PV?

A
  1. Volymsreceptorer i hjärtat (låg‐trycks baroreceptorer):
    a) omyeliniserade vagala afferenter
    avlastning (hypovolemi) → minskad inhib. av VMC ( vasomotorcenter)→ sympatikus till bl.a. njuren ↑

b) myeliniserade vagala afferenter
avlastning (hypovolemi) → ADH frisättning ↑

  1. Arteriella baroreceptorer (hög‐trycks baroreceptorer):
    a) centrala, sinus carotis och aortabågen (tonisk inhibition av VMC)
    tryck ↓ → minskad inhib. av VMC → sympatikus ↑
    b) njurens afferenta arterioler
    tryck ↓ → renin frisättning ↑

OBS! Egentligen den “effektiva cirkulerande volymen”, den intravaskulära volymen,
som registreras och inte hela ECV

17
Q

Vilka olika effektorsystem är ansvariga för att verkställa volymreglering?

A

A.Volyms‐/Na‐sparande (minskar renal Na‐utsöndring):
• Sympatikus
• Renin‐angiotensin‐aldosteron systemet (RAAS)
• ADH fr.a. reagerar tex vid stora förändringar i ECV

B.Volyms/Na‐slösande (ökar renal Na‐utsöndring):
• ANP (atrial natriuretic peptide)
• Tryck‐natriures

  • Man måste ha dessa system för att kunna balansera Na+ nivåerna i kroppen
18
Q

Var och hur bildas renin?

A
  • Bildas i juxtaglomerulära apparaten kommer cellerna producera prorenin som kan ombildas till renin som lagras i granule.
  • Renala nerver tex från sympatikus kan stimulera cellerna till frisättning av renin hos juxtaglomerulära cellerna i den afferenta arteriolen.
19
Q

Vad stimulerar renin-frisättning och RAAS kaskaden?

A
  1. ökad renal sympatikusaktivitet (β1 receptorer på JGCs)
  2. sänkt tryck registreras av njurens baroreceptorer i afferenta arterioler
  3. sänkt [NaCl‐] i urinen registreras av macula densa celler i distala tubuli (sänkt ECV → sänkt GFR → sänkt [NaCl] i urinen vid macula densa )
20
Q

Vad hämmar renin-frisättning och RAAS kaskaden?

A

A) Om hämmar stimulerandet på renin-frisättning och RAAS kaskaden som tex
- sänkt renal sympaticus aktivitet
- ökad tryck i afferenta arterioler i njuren
- ökad [NaCl] i urinen
B) Angiotensin II utövar negativ feedback
C) ANP (atrial natriuretic peptide)

21
Q

Renin-angiotensin-kaskaden

A

Renin omvandlar angiotesinogen (som syntetiseras i lever) till → angiotensin I → ACE (från lungorna och som även finns i njuren) omvandlar angiotesin I till → angiotensin II som är effektormolekylen

22
Q

Vilka typ av receptorer binder angiotensin II?

A
  1. AT1: angiotensin II typ-1 receptor

2. AT2: angiotensin II typ-2 receptor

23
Q

Nämn effekter av angiotensin II

A

• ökar tubulär Na reabsorption (PT, DT, samlingsrör)
• stimulerar aldosteron frisättning
→ ökad tubulär Na reabsorption i samlingsrören
- viktigaste processen
• stimulerar törst, ADH‐frisättning och salt‐aptit
• reglerar GFR fr.a. vid hypotension och hypovolemi genom att
konstringera fr.a. efferenta arteriolen
• systemisk vasokonstriktion av arterioler → blodtryck ↑
• stimulerar syntes av prostaglandiner i kärlväggen ( är kärldilaterande)
• potentierar sympatikus (både centralt och perifert)

24
Q

Aldosteron

A
  • steroidhormon, mineralokortikoid (insättande effekt tar ca. 90 min)
  • bildas i binjurebarken
25
Q

Var utöver aldestron främst sina effekter? Vilka är dessa effekter?

A

utövar sina effekter främst i njurens samlingsrör:

  • ökad Na reabsorption
  • ökad K och H sekretion
26
Q

aldosteron‐frisättning stimuleras i huvudsak av

A
  1. angiotensin II
  2. hyperkalemi
  3. ACTH
27
Q

Vilka huvudfunktioner har aldosteron?

A
  1. reglering av PV/ECV (ökar PV/ECV)
  2. reglering av plasma kalium koncentrationen (sänker konc.)
    ↑ NaCl, H2O reabsorption, ↑ K+ sekretion, ↑ H+ sekretion
28
Q

ANP

A
  • står för atrial natriuretic peptide
  • 28 aa polypeptid (aa 99‐126)
  • syntetiseras fr.a. i hjärtats förmak, pro‐ANP (126 aa)
  • ANP binder “natriuretic peptide receptors” (NPRs) bl.a. i tubulära celler i njuren och på vaskulära glatta muskelceller (cGMP som second messenger)
29
Q

Effekter av ANP

A
  1. Vasodilatation och sänker systemblodtrycket
  2. Ökar renalt blodflödet och GFR ( filtrera främst afferenta arterioler)
  3. Ökar renal salt- och vattenutsönding:
    - leder ( direkt) till minskad natriumreabsorption i proximala tubuli och i samlingsrör
    - ökar utsöndringen indirekt genom att hämma reninfrisättning och RAAS