Neuropsykiatri Flashcards
Gemensamt för dessa tillstånd
- Debuterar tidigt i livet (barndomen)
- Vanligare hos pojkar/män
- Komplexa tillstånd: genetiska & miljöfaktorer samspelar
- Hög heritabilitet, gemensamma genetiska riskfaktorer
- Även vissa miljöfaktorer har betydelse
Vilka tillstånd är detta?
Neuropsykiatriska
Essence
Beskriv vad detta handlar om
Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations
- Tidigt debuterande beteendeproblem (motorik, sinnesstämning osv.)
- Kognitiva svårigheter (språk, uppmärksamhet, kommunikation osv.)
- Ofta fler diagnoser
- Symptom före skolstart, kvarstår ofta hela livet
- Tydlig funktionsnedsättning
ADHD
Nämn de tre huvudsymtomen plus en till
o Uppmärksamhetsstörning
o Hyperaktivitet
o Impulsivitet
o Motoriska symptom
- 5 % av skolbarn, c:a hälften (2,5-3 %) av vuxna
o Vanligare hos pojkar (2-3 ggr.) och män (1,5 ggr) - Vanligare i vissa populationer: inom vuxenpsykiatrin 6-20%, beroendevården 23-30%, i fängelser män 14-45%, kvinnor 29%
- Både under- och överdiagnostik förekommer!
Vad beskrivs?
ADHD
ADHD är vanligt – var går gränsen till det normala?
- Nästan alla har enstaka symptom ibland
- Diagnos kräver:
o Många symptom
o Varaktighet
Det kräver förstås framförallt?
Funktionsnedsättning/ problem i flera livsområden
Screening ADHD
o Barn: på BVC, skolhälsovården: tex SNAP-IV
o Vuxna: VC – anamnes och t.ex. ASRS
Vid misstanke, remiss till?
BUP respektive allmänpsykiatrin
- I skolan/arbetet: tex underpresterar, svårt med läxor, oavslutade utbildningar, många kortvariga jobb
- Sociala sammanhang: behöver hjälp från föräldrarna längre än vanligt, tröttnar snart på sociala kontakter, många korta förhållanden, bråk
- I vardagen: klarar inte av vardagssysslor (tex räkningar)
- Risktagandet: olyckor, fortkörning, spelproblem, beroende
- Misslyckanden: bristande självkänsla, dåligt självförtroende, negativ självbild, rädd att misslyckas, perfektionist
Vilken diagnos kan ovan röra sig om?
ADHD
ADHD symptom förändras över tid
- Faktorer som talar för kvarstående besvär:
o Tidig debut, ärftlighet
o Svåra symptom (OR 2.3)
o Tidigt behov för medicinering (OR 2.09)
o Samsjuklighet - 3/4 har fortfarande symptom som vuxen!
Så hur kan symtomen förändras över tid?
- Kärnsymptomen tydligast bland yngre barn (ffa rastlöshet, hyperaktivitet)
o Hyperaktivitet avtar och byter form till inre oro
o Uppmärksamhetsstörning och exekutiva svårigheter kvarstår oftare
Diagnoskriterier för ADHD
- Dessutom krävs följande:
o Åldersinadekvata symptom i minst 6 månader, minst 2 livsområden (t.ex. skola, hemma, arbete)
o Flera symptom innan 12 års ålder
o Symptomen stör/ försämrar funktionsförmågan socialt, i studier eller arbete
o Förklaras inte bättre av annan psykiatrisk problematik
Men vilka är de tre kärnsymtomen?
ADHD - inte bara kärnsymptom
- Svårt att reglera:
o Känslor
o Energi
o Motivation
o Aptit
o Sömn
Ge exempel på vilka exekutiva svårigheter de kan ha?
o Planera
o Organisera
o Genomföra
o Komma igång/ avsluta
o Prioritera
o Byta strategi
- Könsskillnader i symptomuttryck (olika utifrån menscykel)
- Samma funktionsnedsättning
o Upptäcks senare (snitt 4 år!) – går ofta under radarn
o Riskerar att inte få hjälp i tid! - Hyperaktiviteten mer subtil, oftare tysta, hypoaktiva
- Verbal impulsivitet
- Bristande social kompetens – ensamma, dålig självkänsla
- Svårigheter i emotionell reglering
- Sömnproblem
- Samsjuklighet, suicidförsök vanligt
- ADHD-symtom identifieras mindre ofta av lärare och föräldrar.
o Mycket omfattande svårigheter krävs för ADHD-diagnos
o Flickor med ADHD får ofta inte »rätt« psykopedagogisk/farmakologisk hjälp - Ökad risk för:
o Utsatthet för fysiska och sexuella övergrepp, våld i nära relationer
o Mobbning , avvisande i kamratrelationer
o Oplanerade graviditeter och tonårsgraviditeter
o Beroende och missbruk av droger, alkohol och rökning
o Kroniska smärtor, sömnsvårigheter och övervikt
För vilka gäller ovan?
Flickor
Diagnostik vid ADHD
- Bygger på anamnes, sjukhistoria, status osv.
- Det finns inga tester som kan bekräfta eller utesluta ADHD.
Det är alltså en klinisk …?
Diagnos
Stöd vid diagnostik – ersätter inte klinisk diagnos!
- Semistrukturerade diagnostiska intervjuer
o Visar symptom och funktion från barndom till vuxen ålder
o Kan göras tillsammans med anhöriga - Datoriserade tester – bygger på Continous Performance Test (CPT) T.ex.
o TOVA
o QB+ - Gemensam svårighet = kan inte skilja olika patientgrupper
Ge exempel på en validerad (för vuxna) variant av semistrukturerad intervju som vi kan ta hjälp av
DIVA-5
Hög samsjuklighet i alla åldrar vid ADHD
- 1/3 har ”bara” ADHD
2/3 har minst en?
psykiatrisk samsjuklighet
Multipla samsjukligheter vid ADHD
- Gemensamma genetiska risker
- Gemensamma mekanismer
- Gemensamma hjärnstrukturer involverade
- Glöm inte även somatisk samsjuklighet!
o Ångest, depression, bipolär sjukdom, fetma, sömnstörning
o Åldersbetingat, fetma etc kommer senare
Ge exempel på minst en psykiatrisk samsjuklighet hos barn respektive vuxna
- Barn/ tonåringar:
o Annan neuropsykiatrisk problematik
o Inlärningssvårigheter
o Uppförandestörning/ Skadligt substansbruk
o Ångest - Hos vuxna (omkring 80%)
o Beroende, 2-3-faldig riskökning
o Ångest, Depression, Bipolär sjukdom,
o Psykos
o PTSD
Behandling ADHD hos barn (övergripande)?
- Icke-farmakologisk behandling (ingår alltid)
o Psykoedukation och omgivningsanpassning har evidens
o Anpassa omgivningen: symtomlindrande omgivningsfaktorer. Anpassningar i förskola, skola (otydlighet, stora grupper, högljudd miljö etc) - Beteendemodulering
o Struktur i vardagen (kalender, fasta tidpunkter och rutiner)
o Tydliga, gemensamma regler
o Korta och tydliga instruktioner, en sak i taget
o Framförhållning, förutsägbarhet
o Stanna barnet fysiskt och hjälpa tillbaka till uppgiften - Konsekvent omedelbar feedback
o Konsekvent belöningssystem - Positiva gemensamma stunder och närhet
Behandling ADHD hos vuxna (övergripande)?
- Farmakologisk behandling tillsammans med psykoedukation och miljöanpassning bäst
- Behandling vid samsjuklighet
- Icke-farmakologisk behandling
Medicinering vid ADHD har effekt på kärnsymptom
Beskriv minst 2 symtom som ökar och minst 2 som minskar
- Ökar
o Uppmärksamhet
o Impulskontroll
o Planeringsförmåga
o Korttidsminne
o Inlärning
o Motorik - Minskar
o Hyperaktivitet
o Impulsivitet
o Rastlöshet
o Beteendestörning
o Aggressivitet
Hur verkar all medicinering vid ADHD
Ökar noradrenalin- eller/och dopaminnivå
Ge exempel på centralstimulantia vid ADHD och även icke stimulantia
- Centralstimulantia
o Metylfenidat (t.ex. Concerta, Medikinet, Equasym, Ritalin) – hämmar återupptag av dopamin
o Amfetaminpreparat (t.ex. lisdexamfetamin (Elvanse), dexamfetamin (Attentin)) – hämmar återupptag och frisätter dopamin - Icke-stimulantia
o Atomoxetin (Strattera)
o Guanfacin (Intuniv)
- Effekt
o C:a 70-75% visar kliniskt signifikant förbättring
o Snabb effekt, lättdoserade
o Individuella skillnader i respons till olika grupper av CS - Behandlingsgång:
o Start low, go slow
o Individuell dosering
o Nybörjarmisstag: börja på för högt, trappa för snabbt, eller inte tillräckligt - Uppföljning - av både effekt och biverkningar. Obs. realistiska mål!
- Kort effekt: flertalet behöver fler-dos, concerta har långsam frisättning
- Biverkningar:
o Kardiovaskulära (hjärtklappning, hypertoni osv.);
o Psykiska (sömnstörning, ångest, depression, psykos),
o Tics, ångest, depression kan förvärras
o Nedsatt aptit (Obs. tillväxthämning hos barn)
Vad beskrivs?
Centralstimulantia