Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K9 NSPR > Stroke > Flashcards

Stroke Flashcards

1
Q
  • Akut insjuknande med neurologiskt deficit i centrala nervsystemet, som varar minst 24 h eller leder till döden
  • Orsak till detta är störd cirkulation i hjärnan

Vad beskrivs?

A

Stroke

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Det finns två typer av stroke, vilka?

A

Ischemisk och hemorrhagisk (blödning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Stroke

  • Ischemisk (A)
    o Trombos
    o Emboli (från hjärta, vanlig orsak FF)
    o Hypoperfusion (ex hjärtinfarkt)
    o Artärdissektion
  • Blödning (B)
    o Centralt hjärnparenkymhematom (hypertoni eller lobulärt hematom
    o Subarachnoidalblödning

Vilken är vanligast?

A

Ischemisk (85 %)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Epidemiologi stroke

  • Incidens och prevalens: antalet stroke 26 000/år, antalet TIA 10 000/år
  • Incidens ökar med ålder
  • Medelåldern för insjuknande i Sverige är 76 år (män 73, kvinnor 78)
  • Akut mortalitet (inom 1 mån) 10-13 %, 1-års mortalitet ca 30 %

Hur stor andel får kvarstående handikapp?

A

10 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Riskfaktorer stroke

  • Ålder
  • Kön (30 % vanligare hos män, dessutom yngre)
  • Etnisk tillhörighet (vanligare hos afroamerikaner ex)
  • Tidigare stroke/TIA
  • Hereditet (ja, men ovanligt)

Nämn den viktigaste riskfaktorn och ett par påverkbara riskfaktorer (iaf 5)

A

o Hypertoni (viktigast)
o Hjärtkärlsjukdom (förmaksflimmer, klaffel, klaffprotes, öppet foramen ovale, myokardinfarkt)
o Diabetes mellitus
o TIA i anamnesen
o Övervikt och metabolt syndrom (hyperlipidemi, hypertoni, glukostolerans)
o Beh med östrogener mot postmenopaus
o Icke symtomgivande blåsljud över halsärterer
o Migrän med aura i komb med öppestående foramen ovale
o Livsstil: rökning, låg fysisk aktivitet, högt alkoholintag, lågt intag av frukt/grönsaker/fisk, stress, missbruk av droger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Patofysiologi vid stroke

  • Hög ämnesomsättning: behöver 20 % av totalmängden blod i vila

Hjärnans förmåga att överleva ischemi är mycket begränsad. Varför är det så utöver ovan?

A
  • Inga energireserver så kräver ständig tillförsel av blod med syrgas och glukos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär hjärnans autoregulation?

A
  • När blodtryck pendlar mellan 50-150 hålls CBF (cerebral blood flow) konstant; ca 50 ml/100 g/minut
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Infarkt inte homogen

  • Centrum bildas infarkt inom minuter men omkring finns stort område med måttligt minskad blodförsörjning som kan räddas genom reperfusion inom 6 h.
  • Om debutsymtom inom 4,5 h ska akut behandling övervägas: reperfusion/rekanalisation, intravenös trombolys

Vad är alltså viktigt att rädda för att minska utvecklingen av infarkt?

A

Penumbran (måttligt minskad blodförsörjning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad händer vid den ischemiska händelsen i hjärnan?

A
  • Minskad syrgas/glukos, transmembran/jongradienter kan inte upprätthållas
  • Influx av natrium/kalcium ger intracellelluär ödem, mitokondrierskada frisättning av exitatoriska substanser som glutamat och radikaler vilket ger skada på neuron
  • Neuron dör akut genom nekros och senare även apoptos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Observera vid akut stroke

Tid är viktigt (tid är hjärna) för att rädda penumbra och minska infarktstorlek: trombolysbehandling inleds inom?

Vad ska vi undvika gällande blodtrycket och varför?

A

Kraftig och plötslig sänkning av blodtryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fyll i

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka av de klassiska riskfaktorerna är vanligast och viktigast i befolkningen för att drabbas av stroke (5)?

A
  • Förmaksflimmer (farligast)
  • Rökning
  • Hypertoni (vanligast)
  • Övervikt/fetma
  • Förhöjda blodfetter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Stroke

Uttalad pares i arm

Vilket område är troligtvis drabbat?

A

A. cerebri media

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Uppge grovt skillnad i funktion mellan vänster och höger hemisfär

A
  • Vänster hemisfär
    o Språkcentrum
  • Höger hemisfär
    o Orientering för koncentration och andra högre funktioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Stroke

Pares i ben, lindrig svaghet i arm, inkontinens, personlighetsförändring

Vad är troligen drabbat?

A
  • A. cerebri anterior
    o Centrum för sensorik/motorik ben/fot/urinblåsa, personlighet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Occipitallob och bakre del av thalamus, synbarken, centrum för att kontrollera våra minnen, känslor

Vilket blodkärl försörjer ovan?

A

A. cerebri posterior

17
Q

Vanliga symtom vid stroke

o Monopares, hemipares (hemi = mild))
o Hemikänselnedsättning (hemi = mild)
o Talsvårigheter (dyfasi-afasi, dysartri, anartri)
o Synpåverkan: monokulär blindhet på skadesidan: kontralateralt till skadan ses homonym hemianopsi eller homonym kvadrantopsi uppåt (temporallobbskada) eller nedåt (parietallobsskada)
o Yrsel kombinerat med dysmetri, dubbelseende, gångsvårigheter, varierande grad av hemipares eller tetrapares, hemikänselrubbning
o Nedsatta högre kortikala funktioner (ex kognitiv störning, neglect)
o Akut debuterande huvudvärk (med stor infarkt och hemorrhagisk stroke)

Vilka kranialnerver är oftast drabbade och vilka symtom kan ses?

A

N. II, n. VII n. XII

Synbortfall, fascialispares och tungpares kontralateralt.

18
Q
  • Generell svaghetskänsla eller känslestörning, synkope, inkontinens för urin/avföring, förvirring/konfusion, tinnitus
  • Tänk annan orsak än stroke: ex metabolt, infektion, blodtrycksfall etc

Har personen som drabbats av ovan fått en stroke?

A

Troligen inte

19
Q
  • Kontralateral hemiplegi
  • Kontralateral central fascialispares (nedre del av ansiktshalva)
  • Kontralateralt sensibilitetsnedsättning
  • Kontralateral homonym hemianopsi eller kvadrantopsi
  • Högre funktionsstörning: afasi, apraxi, läs- och skrivsvårigheter (expressiv, eller impressiv eller global vid dominant hemisfär – MCA) – oftast vänstersidig
  • Neglect och desorientering (vid icke dominant hemisfär – MCA) – oftast högersidig
  • Inkontinens, personlighetsförändring (ACA)

Vanliga neurologiska deficit vid stroke när vad är drabbat?

A

Främre cirkulationen (karotis-territoriet: MCA, ACA)

20
Q

o Pares eller känselnedsättning
o Centrall eller perifer fascialispares
o Lillhjärnssymtom, ex ataxi, yrsel, balansstörning
o Kranialnervspåverkan: sväljningssvårigheter, tungpares, heshet, sluddrigt tal, ögonmotorikstörning, nystagmus
o Ögonsymtom: homonym hemianopsi, kortikal blindhet (vid infarkter i synbark bilat)
o Medvetandesänkning (lång bana som styr vakenhetsgrad – formatio reticularis)
o Påverkan på andning och cirkulation (medulla? oblongata)

Vanliga neurologiska deficit vid stroke när vad är drabbat?

A

Bakre cirkulationen: vertebrobasilaristerritoriet

21
Q

o Tetrapares, blickpares uppåt, synfältsdefekter (homonym hemianopsii, kortikal blindhet (hela PCA drabbas ju också)
o Ataxi, yrsel, balansstörning
o Visuella hallucinationer
o Medvetandesänkning
o Ev ”Locked in”-syndrome (skada bilateralt ventralt pontine med bevarad vakenhet och sensibilitet, all motorik upphävd utom ögonrörelser

Vanliga neurologiska deficit vid stroke när vad är drabbat, vad kallas syndromet?

A

Bakre cirkulationen
Basilaristoppsyndrom

22
Q

o Försörjer lateral medulla oblongata (multipla kranialkärnor: trigeminus, vestibularis, vagus, glossopharyngeus)
o Symtom: yrsel, illamående, kräkning
o Korsade symtom typiskt
o Status: nystagmus (vestibularis), ipsilateral hemiataxi (cerebellum), nedsatt känsel för smärta + temp ipsilateralt i ansikte och kontraletalt i arm, bål, ben (korsad dissocierad känselnedsättning) (spinothalamicusskada). Ipsilateral svalg- och stämbandspares. Ipsilateralt Hornerssyndrom (samtidig sympatikuspåverkan, små pupiller (ptos också samma sida)).

Vanliga neurologiska deficit vid stroke när vad är drabbat? Vad kallas syndromet?

A
  • PICA-ocklusion (a. cerebellum posterior inferior) där infarkten ger upphov till Wallenberg syndrom
23
Q

Vilket/vilka neurologiska deficit är ospecifika för att skilja mellan cirkulationsstörning i främre och bakre cirkulation?

o Kontralateral hemipares
o Kontralateral homonym hemianopsi
o Central fascialispares
o Perifer fascialispares (specifik, framför allt om det är tillsammans med kontralateral pares i arm och ben, tyder på hjärnstam (bakre cirkulationsstörning))
o Afasi/apraxi (specifik – främre cirkulation)
o Neglekt (specifik – främre cirkulation)
o Nystagmus (specifik – bakre cirkulation (vestibularis eller cerebellum)

A

**o Kontralateral hemipares
o Kontralateral homonym hemianopsi
o Central fascialispares **
o Perifer fascialispares (specifik, framför allt om det är tillsammans med kontralateral pares i arm och ben, tyder på hjärnstam (bakre cirkulationsstörning))
o Afasi/apraxi (specifik – främre cirkulation)
o Neglekt (specifik – främre cirkulation)
o Nystagmus (specifik – bakre cirkulation (vestibularis eller cerebellum)

24
Q
  • Definition: övergående cirkulationsstörning i hjärnan med symtomduration <24 h
  • Plötsligt insättande neurologiska symtom som är kortvariga (oftast några min, kan finnas kvar upptill 24 h, > 24 ej TIA
    o TIA har en tendens att återkomma
    o TIA utgör viktig riskfaktor och varningssignal för framtids hjärninfarkt
  • Kardinalsymtom: övergående balansrubbning, yrsel, dubbelseende, dysartri, långa bansymtom i olika kombinationer, synbortfall (främre cirkulationsstörning (a. ophtalmicus), amarosis fugax)
  • Kräver akut handläggning och förebyggande åtgärder för att hindra recidiv och hjärninfarkt!
    o Hantera som stroke

Vad beskrivs? Vad beror det oftast på?

A

TIA

o Mikroembolier som lossnar från aterosklerotiska förändringar = plack

25
Q
  • Ovanligt (2 %), utvecklas inom 2-5 dagar efter infarktdebut
  • Beror på tilltagande svullnad som leder som leder till kompression och inklämning av hjärnstammen
    o Obehandlad hög mortalitet (80 %)
  • Kan behandlas neurokirurgiskt med dekompressiv hemikranietomi som bör utföras inom 48 h
    o Ogynnsam prognos, överlever med tråkiga bortfall
  • Har på bilden drabbat vä a. cerebri medias försörjningsområde med kraftigt expansivt inslag

Vad beskrivs?

A

Malign mediainfarkt

26
Q

Utredning TIA och stroke
?

A
  • Klinisk undersökning omgående med anamnesupptagande och nervstatusutförande (NIH-skala)
  • Laboratorieprover
  • DT huvud akut med angiografi (inför trombolys) och ev perfusion (för att identifiera penumbra hos de med okänd debuttid)
    o MRT indicierat vid diff (inflammation, infektion, metabol genes)
  • Duplex halskärl inom 24 h (karotisplack/stenos)
  • EKG, akut, därefter telemetriövervakning i 24 h vid TIA, under något dygn vid hjärninfarkt
  • Ekokardiografi inom 24 h vid misstanke om kardiell embolikälla
  • Lumbalpunktion vid
    o Misstänkt infektion/inflammation
    o Misstänkt subarachnoidal blödning (vid DT negativ)
  • I speciella situationer som ex anaerysm/arteriovenösa missbildningar
    o MRT-angiografi, diffusion och perfussion-MRT, cerebral kateterangiografi
27
Q

Dynamiska förändringar av mediainfarkt på DT-hjärna

Vad ser du på de olika bilderna?

A
  • A – hyperdense MCA sign (hög densitet, trombos sitter där)
  • B och C – väl avgränsbara av basala ganglier och insulär cortex i den friska hemisfären
  • D – utsuddning av gräns mellan grå och vit substans frontalt
  • E och G – utslätning av kortikala fåror
  • F – kompression uav sidoventrikeln: låg densitet och infarcerat område
28
Q

Provtagningar vid TIA och stroke

  • På avdeldning
    o Leverstatus/lipidstatus
  • Hos patienter under 55
    o Borrelia, fibrinogen, lipoprotein
    o APC-resistans
    o Protein S, protein C
    o Protrombin, antitrombin, homocystein
    o ANA, ANCA (MPO, PR3)

Vilka prover tar vi på akuten?

A

o Blodstatus, CRP/SR, glukos, elektrolyter (Na, K, Ca, krea)
o Troponin
o Blödningsstatus: trombocyter, PK, APT

29
Q
  • Tumör (gliom, meningeom)
  • Intrakraniell blödning (subduralhematom), CNS infektion (blodstatus, om denna visar infektionstecken överväg CSF), encefalopati, metabol påverkan, migrän, transitorisk global amnesi (TGA) (flera timmars symtom, glömmer bort bakåt i tiden), vestibulära sjukdomar, MS (yrsel, nystagmus, dubbelseende etc)

Vad utgör ovan i förhållande till stroke? Ge ett viktigt exempel till och vad som tyder på att det är just det och inte stroke

A

Differentialdiagnoser

Epileptiskt anfall (kan ge fokal neurologi med pares)

o Har ofta tungbett, haft urinavgång och ont i ryggen

30
Q
  • Indikationer
    o Ischemisk stroke orsakad av kardiell emboli, små/storkärlssjukdom
    o Tid 4,5 h (ibland 6 h)
    o Ålder 16 och uppåt
    o Symtom minst 30 min (utan snabb förbättring), uteslut diff som sagt (typ epilepsi)
  • Urakut utredning
    o Status inkl. NIHSS, DT, EKG, labb-screen
    o Om NHSS <5 eller >25 bör man oftast avstå
  • Kontraindikationer
    o Blödning

Vad är ovan indikation och utredning inför? Vilket läkemedel används?

A

Akut trombolys vid akut hjärninfarkt

  • tPA (Alteplas)
31
Q

Behandling av komplikationer vid hjärninfarkt/TIA

Nämn några vanliga komplikationer vid hjärninfarkt/TIA

A

Behandling av komplikationer vid hjärninfarkt/TIA
* Hjärnödem med expansiv effekt dekompression
* Högt blodtryck, om >220/100 ska det åtgärdas annars inte
o Efter 2 dygn ska det vara normaliserat
* Hyperglykemi (om > 12)
* Feber: infektion (pneumoni vanligast)
* DVT: profylax genom mobilisering. Lågmolekylärt heparin
* Epileptiska anfall ses hos 2-5 % vid strokedebut, i 5 % under akutskedet, standard ep-beh
* Depression och kognitiv svikt: standard-beh, träning

32
Q

Sekundärprofylax vid hjärninfarkt/TIA

Fyra olika saker som är viktiga

A
  • Trombocytaggregationshämmare
    o ASA och clopidogrel (ofta kombination)
  • Antikoagulantia
    o Waran (INR 2-3) eller NOAK
    o Ex vid förmaksflimmer
  • Karotisendartärektomi
    o Vid symtomgivande karotisstenos
    o Inom två veckor
  • Reglering av kardiovaskulär riskfaktorer
    o Hypertoni, diabetes mellitus, hyperlipidimi

K9 NSPR (36 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions