Dosbehov och avslutning av behandling Flashcards

1
Q

Många skäl till att dosbehovet av ett och samma läkemedel varierar mellan individer

  • Njurfunktion (viktigast)
  • Läkemedelsinteraktioner

Varför är det viktigast med njurfunktion (2)?

A
  • Ungefär hälften av alla våra läkemedel är beroende av njurfunktionen för sin elimination
  • Njurfunktionen sjunker mer eller mindre hos alla individer med stigande ålder.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Många skäl till att dosbehovet av ett och samma läkemedel varierar mellan individer

  • Njurfunktion (viktigast)
  • Läkemedelsinteraktioner

Varför är det viktigt med läkemedelsinteraktioner (2)?

A
  • Kan ge mycket stora effekter på läkemedelkoncentrationen
  • Äldre (framför allt) patienter har ofta många läkemedel.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Njurfunktion

  • Njurfunktion sjunker ofta med 1 % per år efter 40
  • Diabetes, hypertoni, arteroskleros påverkar njurfunktion
  • 50 % kvar av njurfunktion vid 80 år jämfört 20 år.
  • Olika stadier
    o GFR < 60 ska dosminskning ske för vissa antibiotika
    o GFR 30-44 dosjustering
    o Idag saknas hur vi ska dosera någon med hög njurfunktion

ml/min/1,73 m2 kroppsyta brukar vi räkna men inte vid läkemedel, där är den?

A

Icke normerad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Läkemedelsdosering av renalt utsöndrade läkemedel

  • Många läkemedel och/eller deras metaboliter utsöndras via njurarna
  • Dessa läkemedel rekommenderas att doseras efter njurfunktion
  • Njurfunktion kan antingen mätas (krångligt och tar tid) eller uppskattas (finns en stor mängd hemsidor/appar för detta)
  • Exempel på läkemedel som ska justeras efter njurfunktion
    o Digoxin
    o Antivirala läkemedel (ex Aciklovir)
    o Antibiotika (PC, vancomycin, piperacillin ex)
    o Levetiracetam, gabapentin. Litium, dabigatran
    Läkemedel med renal eliminering och där patienten har nedsatt njurfunktion har (4)?
A

o Minskat plasma-clearance
o Ökad T1/2
o Längre tid till steady state (fem halveringstider)
o Längre tid till (och från) effekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Mellan tumme och berömt pekfinger, när ska vi justera läkemedelsdos för sänkt njurfunktion?

A

Om > 50 % av elimineringen är renal och njurfunktion är sänkt > 25 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Läkemedel som metaboliseras i lever hos njursjuk patient

  • Ingen dosjustering är nödvändig för läkemedel som metaboliseras fullständigt i levern och bildar inaktiva, atoxiska metaboliter

Men om de bildar aktiva metaboliter?

A
  • Är metaboliten aktiv (ex morfin-6-glukuronid) så kan man behöva sänka dosen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Glomerulär filtration (GFR)

  • Vilken metod skall man använda och finns det skillnader mellan olika metoder?
    o Renalt inulinclearance (dyrt och komplicerat)
    o Cr-EDTA
    o Iohexolclearance
    o S-krea enbart (men påverkas av muskelmassa och stort köttintag, minskad produktion pga leverskada osv)
    o Endogent kreaclearance – samla urin 12 eller 24 och mät mängden utsöndrad kreatinin, bra metod
    o Cystatin C
    o MDRD (kan överskatta njurfunktion)

Baseras på serumkrea, ålder och vikt (bra använda hos äldre kvinnor, vad beskrivs?

A

Cockcroft Gault (GFRcg)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Lever och läkemedel

  • Läkemedel kan ha leverbiverkningar
  • Många läkemedel kan ge en övergående leverpåverkan efter insättning

Vad kan man ibland då se? Vad kan övervägas?

A

o Stigande leverprover under någon till några veckor
o Kan sjunka trots bibehållen dos
o Annars överväg utsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  • Läkemedel som kan ge leverskada
    o Paracetamol, halotan, tetracykliner, p-piller, statiner
  • Leversjukdom
    o Inte samma tydliga samband som vid sänkt njurfunktion och läkemedelselimination
    o Lätta leverenzymstegringar INTE = nedsatt läkemedelsmetabolismMen vad kan innebära lägre funktion i CYP-systemet?
A

Påverkan på proteinsyntesen, med sänkt albumin och INR kan innebära nedsatt funktion även i CYP-systemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Minskad CYP vid cirrhos – ger mindre bildning av toxisk metabolit av vilket läkemedel?

A

Paracetamol

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Man kan se minskad elimination vid leversjukdom vid (3)?

A

 Ökad distributionsvolym (vid ascites)
 Minskad metabolism (vid cirrhos, mkt svår hepatit)
 Minskad biliär utsöndring pga gallstas (få läkemedel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vid leversjukdom kan ökad känslighet för CNS-dämpande läkemedel ses.
Cirrhos innebär minskat leverblodflöde, vad kan det innebär gällande biotillgänglighet?

A

Läkemedel med hög första-passage metabolism shuntas förbi levern och får då ökad peroral biotillgänglighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Läkemedelsanvändning vid allvarlig leversjukdom. Vad är viktigt att tänka på generellt?

A

o Undvik läkemedel med risk för levertoxicitet
o Välj om möjligt läkemedel med CNS-effekter försiktigt
o Börja med små doser
o Följ labbvärden och läkemedelskoncentrationer om möjligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Utsättning

  • Vore ofta bra om det redan vid insättning gjordes planering för utsättning
  • Utsättning sker dock oftast vid läkemedelsgenomgång eller vid läkemedelsrelaterat problem

Vad är viktigt att tänka på generellt vid utsättning?

A
  • Vad vill patienten med sin behandling? Vill han avsluta?
  • Hur mår patienten; anamnes, status, skattning (ex PHASE-20 för symtomskattning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Läkemedelsgenomgång

  • Finns beskrivet i Socialstyrelsens riktlinjer
  • Vi som läkare är ansvariga för detta
  • Skiljer på två typer

Vilka är typerna?

A

o Enkel – kartläggning av patientens ordinerade och använda läkemedel (även naturläkemedel), för att se om den är ändamålsenlig och säker, uppdatera och dokumentera. Skapa en korrekt läkemedelslista
o Fördjupad – systematisk bedömning och omprövning, ska föregås av en enkel läkemedelsgenomgång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Enkel läkemedelsgenomgång

  • Ska erbjudas till patienter från 75 år som är ordinerade 5 eller fler läkemedel vid
    o Besök hos läkare i öppenvård
    o Inskrivning i slutenvård
    o Påbörjad hemsjukvård
    o Inflyttning i särskilt boende
    o En gång per år i särskilt boende eller hemsjukvård
    o Ska också erbjudas till alla patienter vid kända eller misstänkta läkemedelsrelaterade problem
    Vad gör vid genomgången?
A
  • Kartlägg
    o Vilka läkemedel och doser är patienten ordinerad och varför?
    o Vilka används?
    o Vilka övriga läkemedel använder patienten? (recept/natur etc)
  • Bedöm
    o Om listan är korrekt
    o Om den är ändamålsenlig och säker
    o Om det finns läkemedelsrelaterade problem som kan lösas direkt och vilka som kräver en fördjupad läkemedelsgenomgång
17
Q

När kan en fördjupad läkemedelsgenomgång bli aktuell?

A

Om patienten efter en enkel läkemedelsgenomgång har/misstänks ha kvarstående LRP (läkemedelsrelaterade problem)

18
Q

Vad görs vid en fördjupad läkemedelsgenomgång

A
  • Kontrollera om indikation finns
  • Värdera behandlingseffekt
  • Lämplighet efter ålder/organfunktion, andra läkemedel
  • Bedöm dosering i förhållande till fysiologisk funktion
  • Väg risken för biverkningar eller interaktioner mot nyttan
  • Värdera nyttan med läkemedlet i förhållande till patienten övriga läkemedel och behandlingar?
  • Konkkludera om lämplighet, utsättning eller dosöknning
19
Q

Vad innebär en läkemedelsberättelse?

A
  • Vilka ordinationer har ändrats?
  • Vilka andra åtgärder rörande läkemedelsbehandlingen har vidtagits
  • Orsaker till åtgärder
  • Mål
  • När ska uppföljning göras
  • Vårdgivare som ska ansvara för uppföljning
20
Q

Vilka lämpliga beslutsstöd finns det vid en läkemedelsgenomgång?

A
  • Läkemedelsrekommendationer (ex Kalmar)
  • Lathund för läkemedelsgenomgång Kalmar
  • Janusmed interaktioner
  • Janusmed riskprofil
  • Janusmed njurfunktion
  • MedStopper (kanadensiskt stöd för utsättning)
21
Q

När överväga avslut av behandling (4)?

A
  • Risk-nytta balansen tiltar mot risk
  • När adekvat uppföljning inte kan säkerställas
  • När patientens sjukdomsbild, livssituation och/eller önskemål ändrats
  • När indikationen inte säkert kvarstår längre
  • Våga avsluta även då andra satt in!
22
Q
  • Lågdos acetylsalicylsyra
  • Protonpumpshämmare
  • Antipsykotika
  • Vitamin B12
  • Bisfosfonater (ska pågå högst fem år)
  • Diuretika
  • SSRI
  • Sömnmedel

När du ser ovan läkemedel i patientens lista, vad kan man börja fundera på?

A

Om aktuell indikation finns

23
Q

Läkemedelsgenomgång
Finns tydliga behandlingsmål?
Ge exempel på vad som kan vara vettigt att tänka på i förhållande till vissa läkemedel

A
  • Mer fokus på livskvalitet än målvärden (hos sköra äldre)!
  • Blodtrycksbehandling utan yrsel
  • Blodsockerbehandling utan hypoglykemi eller aptitförlust
  • Blodfettssänkning utan muskelvärk
  • Smärtlindring utan kognitiv påverkan
  • Glöm inte icke farmakologiska interventioner, ex fysisk aktivitet
24
Q

Läkemedelsspecifika indikationer för utsättning
Ge ett pat exempel

A
  • Långverkande bensodiazepiner
  • Osäkra indikationer
  • Olämpliga regimer (bisfosofnater för lång tid)
  • Olämplig dos
  • Flera liknande preparat
  • Risk för kliniskt betydelsefulla interaktioner
25
Q

Vilka risker finns vid utsättning av läkemedel?

A
  • Utsättningssymtom/reboundfenomen
  • Läkemedelsinteraktioner
  • Fortsatt sjukdom/sjukdomsrecidiv
  • Negativ händelse (ex något som läkemedlet skulle stoppa)
  • Beroende
26
Q

Fortsatt sjukdom/recidiv

  • Man ska inte tolka utsättningssymtom som recidiv, men sjukdomen kan ju också återkomma (depression ex)

Ge exempel på utsättningssymtom

A
  • Betablock – takykardi
  • PPI – refluxbesvär
  • SSRI – yrsel, illamående, huvudvärk
  • Neuroleptika – kräkningar, yrsel, huvudvärk, takykardi, sömnsvårigheter, rebound-psykos
  • Analgetika mot huvudvärk – reboundhuvudvärk
27
Q

Nämn några faktorer som påverkar när utsättningssymtom uppträder

A
  • Halveringstid, kortare medför större risk för kraftigare utsättningssymtom
  • Koncentrations-effektkurva
  • Läkemedlets verkningsmekanism
  • Reversibel eller irreversibel
28
Q
  • Metoprolol 7-10 dagar
  • SSRI minst två 2-3 t1/2 på varje steg
  • PPI minskas 3-4 dag eller förläng dosintervaller under några veckor

Vad är ovan exempel på? Varför gör vi på detta sätt?

A

Nedtrappning
Utsättningssymtom kan undvikas med nedtrappning

29
Q
  • Profylaktiskt behandling kan vid utsättning ge detta men det kunde ha hänt även utan pågående behandling
  • På samma sätt kan vi inte veta om den pågående behandlingen ledde till händelsen (ex stroke)

Vad beskrivs?

A

Negativ händelse