Beroende i ett svenskt perspektiv Flashcards
Förklara det här med riskpatienter gällande opioider i förhållande till tre grupper
Risk-patienter (25 %) står för huvuddelen av orala morfin-ekvivalenter
- Grupp 1
o 80 % av alla patienten
o Låga/medelhöga doser
o En förskrivare - Grupp 2
o Höga dygnsdoser (> 100 mg morfin)
o En förskrivare - Grupp 3
o Höga dygnsdoser
o Flera förskrivare
Hur vet vi vilka som är riskpatienter?
- Ärftlighet
- Fattigdom, trauma, ADHD osv kan öka risken
- Tidigare problem med missbruk som alkohol, bensodiazepiner
- Snabb dosökning för effekt (10 %)
- Om de har flera läkarkontakter med massa recept, ofta samtidig hög dygnsdos (10 %)
Substanssyndrom DSM-5
Ge iaf 5 saker som ingår enligt DSM-5
- Under en längre period
- Tolerans
- Abstinenssymtom
- Större mängd, kontrollförlust
- Misslyckade försök att minska
- Stor betydelse av livet, att få tag på, eller återhämta sig
- Viktigas sociala aktiviteter påverkas/försummas
- Bruket fortgår trots skadeeffekter
- Misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter (arbete/skola)
- Betydande risker för fysisk skada
- Sug/begär
- Fortsatt bruk trots alla ovan problem
- Bedömning
o 2-3 mild
o 4-5 måttligt
o >5 Svår
o Under samma 12-månaders period
ICD-10 (slutenvård)
- Minst tre av nedanstående 6 minst en månad eller återkommande under ett år
Ja, ge exempel på ett par kriterier
o Sug
o Kontrollförslust
o Abstinens
o Toleransökning
o Drogcentrerat liv
o Fortsatt användning
Tre grupper av läkemedelsberoende
Vilka är dessa
- Personer som ordinerats läkemedel och sekundärt utvecklat beroende (iatrogent)
- Personer som primärt använder läkemedlet som berusningsmedel
- Primärt alkoholberoende – som använder läkemedel för att dämpa abstinens eller ångest
Läkemedel med risk för beroendeutveckling och dess farmakologiska profil
Ange fyra punkter som påverkar beroendepotentialen
- Farmakodynamik
o Interagerar med belöningssystem i centrala nervsystemet - Farmakokinetik
o Kort tid till Cmax = ökad risk för kickeffekt
o Pregabalin snabbare Cmax (1h), gabapentin (3 h) därför föredras pregabalin hos beroende - Beredningsformen påverkar förstås tiden
o Snabbare absorption = större beroendeutvecklingsrisk - Administrationsväg
o Injektion, inhalation eller nasalt (snortas) möjliggör snabbare åtkomst till hjärnan än oralt intag
- Hereditet
- Pågående beroendesjukdom
- Psykisk ohälsa (stor risk för samsjuklighet)
o Samsjuklighet är vanligt
o Både somatiska och psykiska sjukdomar - Drabbas negativt socialt, ekonomiska problem, hemlöshet, problem på arbetsplatsen, familjen
- Andra former av beroenden
Vad utgör ovan?
Individfaktorer; ökad risk för läkemedelsberoende
Vanligaste läkemedelsgrupper med risk för beroendeutveckling
Vilka är dessa?
- Bensodiazepiner och dess analoger (zopiklon, stilnoct etc)
- Opioider
- Pregabalin
Epidemiologi Sverige
- 68 000 beräknas vara läkemedelsberoende 2010 (stort mörkertal förmodligen)
- Läkemedelsberoendet skapas ofta via legal förskrivning
- Kontinuerlig behandling med bensodiazepiner i terapeutisk dos utvecklar 15-50 % beroende
- Opioider som kodein, buprenofrin, tramadol, morfin och morfinanaloger har beroende potential
- Narkotikamissbrukare använder benso som förstärkning till narkotikaeffekt eller minska abstinensbesvär
Nämn en viktig grupp i sammanhanget läkemedelsberoende
Patienter med långvarig smärta (beräkas 3-18 procent ha beroende)
Hur kan vi minska risken för läkemedelsberoende?
- Restriktiv välriktad förskrivning med hänsyn till risker
- Evidensbaserade metoder och rätt behandling till rätt person
När kan opioidförskrivning bli aktuellt? Hur ska man tänka
- Vid akuta smärttillstånd och postoperativ smärta
- Opioider är inget förstahansval. om opioider används ska kort behandlingstid tillämpas, 1-3-5 dagar är ofta tillräckligt
- Enbart farmakologisk behandling är sällan indicerad eller framgångsrik vid långvarig smärta och läkemedel kan även försvåra psykologiska behandlingsmetoder och fysioterapi
- Vid långvarig smärta är multimodalt omhändertagande synsätt det viktigaste och läkemedel ska ses som ett komplement
Hur ser vi på förskrivning av bensodiazepiner och/eller z-preparat vid ångestsjukdomar och sömnstörning?
- Rekommenderas inte
- Evidens för långtidsanvändning saknas
- Indikationen ska vara välgrundad och omvärderas kontinuerligt
- Sömnläkemedel är inte rekommenderade som förstahandsval vid sömnstörningar och insomni
- Gäller tillfälliga och kortvariga sömnbesvär
- Äldre särskilt känsliga för biverkningar som fall och konfusion
- Långtidsanvändning finns det för lite data för
För vilka läkemedel gäller ovan?
z-preparat
- Finns det icke farmakologisk behandling?
- Kartlägg riskfaktorer; finns en beroendeproblematik sedan tidigare?
- Vid smärtbehandling, smärtanalys med behandlingsplan och behandlingskontrakt
- Sömnsvårigheter – ej läkemedel i första hand
- Gör en behandlingsplan med uppföljningar
- Skriv små recept (maxdoser och expeditionsintervall)
- Borttappade läkemedel ersätts inte med nya!
- Skriv inte ut narkotikaklassade läkemedel
När ska vi tänka på allt ovan?
Inför förskrivning av beroendeframkallande läkemedel
Tecken på beroendeutveckling (vid förskrivet läkemedel)
Ge fyra exempel
- Dosstegring
- Ökad ångest
- Medicinen är slut i förtid
- Täta eller oplanerade besök
