Neuropsykiatri Flashcards

1
Q

Gemensamt för dessa tillstånd

  • Debuterar tidigt i livet (barndomen)
  • Vanligare hos pojkar/män
  • Komplexa tillstånd: genetiska & miljöfaktorer samspelar
  • Hög heritabilitet, gemensamma genetiska riskfaktorer
  • Även vissa miljöfaktorer har betydelse

Vilka tillstånd är detta?

A

Neuropsykiatriska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Essence

Beskriv vad detta handlar om

A

Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations

  • Tidigt debuterande beteendeproblem (motorik, sinnesstämning osv.)
  • Kognitiva svårigheter (språk, uppmärksamhet, kommunikation osv.)
  • Ofta fler diagnoser
  • Symptom före skolstart, kvarstår ofta hela livet
  • Tydlig funktionsnedsättning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

ADHD

Nämn de tre huvudsymtomen plus en till

A

o Uppmärksamhetsstörning
o Hyperaktivitet
o Impulsivitet
o Motoriska symptom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • 5 % av skolbarn, c:a hälften (2,5-3 %) av vuxna
    o Vanligare hos pojkar (2-3 ggr.) och män (1,5 ggr)
  • Vanligare i vissa populationer: inom vuxenpsykiatrin 6-20%, beroendevården 23-30%, i fängelser män 14-45%, kvinnor 29%
  • Både under- och överdiagnostik förekommer!

Vad beskrivs?

A

ADHD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

ADHD är vanligt – var går gränsen till det normala?

  • Nästan alla har enstaka symptom ibland
  • Diagnos kräver:
    o Många symptom
    o Varaktighet

Det kräver förstås framförallt?

A

Funktionsnedsättning/ problem i flera livsområden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Screening ADHD

o Barn: på BVC, skolhälsovården: tex SNAP-IV
o Vuxna: VC – anamnes och t.ex. ASRS

Vid misstanke, remiss till?

A

BUP respektive allmänpsykiatrin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  • I skolan/arbetet: tex underpresterar, svårt med läxor, oavslutade utbildningar, många kortvariga jobb
  • Sociala sammanhang: behöver hjälp från föräldrarna längre än vanligt, tröttnar snart på sociala kontakter, många korta förhållanden, bråk
  • I vardagen: klarar inte av vardagssysslor (tex räkningar)
  • Risktagandet: olyckor, fortkörning, spelproblem, beroende
  • Misslyckanden: bristande självkänsla, dåligt självförtroende, negativ självbild, rädd att misslyckas, perfektionist

Vilken diagnos kan ovan röra sig om?

A

ADHD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

ADHD symptom förändras över tid

  • Faktorer som talar för kvarstående besvär:
    o Tidig debut, ärftlighet
    o Svåra symptom (OR 2.3)
    o Tidigt behov för medicinering (OR 2.09)
    o Samsjuklighet
  • 3/4 har fortfarande symptom som vuxen!

Så hur kan symtomen förändras över tid?

A
  • Kärnsymptomen tydligast bland yngre barn (ffa rastlöshet, hyperaktivitet)
    o Hyperaktivitet avtar och byter form till inre oro
    o Uppmärksamhetsstörning och exekutiva svårigheter kvarstår oftare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Diagnoskriterier för ADHD

  • Dessutom krävs följande:
    o Åldersinadekvata symptom i minst 6 månader, minst 2 livsområden (t.ex. skola, hemma, arbete)
    o Flera symptom innan 12 års ålder
    o Symptomen stör/ försämrar funktionsförmågan socialt, i studier eller arbete
    o Förklaras inte bättre av annan psykiatrisk problematik

Men vilka är de tre kärnsymtomen?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

ADHD - inte bara kärnsymptom

  • Svårt att reglera:
    o Känslor
    o Energi
    o Motivation
    o Aptit
    o Sömn

Ge exempel på vilka exekutiva svårigheter de kan ha?

A

o Planera
o Organisera
o Genomföra
o Komma igång/ avsluta
o Prioritera
o Byta strategi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  • Könsskillnader i symptomuttryck (olika utifrån menscykel)
  • Samma funktionsnedsättning
    o Upptäcks senare (snitt 4 år!) – går ofta under radarn
    o Riskerar att inte få hjälp i tid!
  • Hyperaktiviteten mer subtil, oftare tysta, hypoaktiva
  • Verbal impulsivitet
  • Bristande social kompetens – ensamma, dålig självkänsla
  • Svårigheter i emotionell reglering
  • Sömnproblem
  • Samsjuklighet, suicidförsök vanligt
  • ADHD-symtom identifieras mindre ofta av lärare och föräldrar.
    o Mycket omfattande svårigheter krävs för ADHD-diagnos
    o Flickor med ADHD får ofta inte »rätt« psykopedagogisk/farmakologisk hjälp
  • Ökad risk för:
    o Utsatthet för fysiska och sexuella övergrepp, våld i nära relationer
    o Mobbning , avvisande i kamratrelationer
    o Oplanerade graviditeter och tonårsgraviditeter
    o Beroende och missbruk av droger, alkohol och rökning
    o Kroniska smärtor, sömnsvårigheter och övervikt

För vilka gäller ovan?

A

Flickor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Diagnostik vid ADHD

  • Bygger på anamnes, sjukhistoria, status osv.
  • Det finns inga tester som kan bekräfta eller utesluta ADHD.

Det är alltså en klinisk …?

A

Diagnos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Stöd vid diagnostik – ersätter inte klinisk diagnos!

  • Semistrukturerade diagnostiska intervjuer
    o Visar symptom och funktion från barndom till vuxen ålder
    o Kan göras tillsammans med anhöriga
  • Datoriserade tester – bygger på Continous Performance Test (CPT) T.ex.
    o TOVA
    o QB+
  • Gemensam svårighet = kan inte skilja olika patientgrupper

Ge exempel på en validerad (för vuxna) variant av semistrukturerad intervju som vi kan ta hjälp av

A

DIVA-5

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hög samsjuklighet i alla åldrar vid ADHD

  • 1/3 har ”bara” ADHD

2/3 har minst en?

A

psykiatrisk samsjuklighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Multipla samsjukligheter vid ADHD

  • Gemensamma genetiska risker
  • Gemensamma mekanismer
  • Gemensamma hjärnstrukturer involverade
  • Glöm inte även somatisk samsjuklighet!
    o Ångest, depression, bipolär sjukdom, fetma, sömnstörning
    o Åldersbetingat, fetma etc kommer senare

Ge exempel på minst en psykiatrisk samsjuklighet hos barn respektive vuxna

A
  • Barn/ tonåringar:
    o Annan neuropsykiatrisk problematik
    o Inlärningssvårigheter
    o Uppförandestörning/ Skadligt substansbruk
    o Ångest
  • Hos vuxna (omkring 80%)
    o Beroende, 2-3-faldig riskökning
    o Ångest, Depression, Bipolär sjukdom,
    o Psykos
    o PTSD
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Behandling ADHD hos barn (övergripande)?

A
  • Icke-farmakologisk behandling (ingår alltid)
    o Psykoedukation och omgivningsanpassning har evidens
    o Anpassa omgivningen: symtomlindrande omgivningsfaktorer. Anpassningar i förskola, skola (otydlighet, stora grupper, högljudd miljö etc)
  • Beteendemodulering
    o Struktur i vardagen (kalender, fasta tidpunkter och rutiner)
    o Tydliga, gemensamma regler
    o Korta och tydliga instruktioner, en sak i taget
    o Framförhållning, förutsägbarhet
    o Stanna barnet fysiskt och hjälpa tillbaka till uppgiften
  • Konsekvent omedelbar feedback
    o Konsekvent belöningssystem
  • Positiva gemensamma stunder och närhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Behandling ADHD hos vuxna (övergripande)?

A
  • Farmakologisk behandling tillsammans med psykoedukation och miljöanpassning bäst
  • Behandling vid samsjuklighet
  • Icke-farmakologisk behandling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Medicinering vid ADHD har effekt på kärnsymptom

Beskriv minst 2 symtom som ökar och minst 2 som minskar

A
  • Ökar
    o Uppmärksamhet
    o Impulskontroll
    o Planeringsförmåga
    o Korttidsminne
    o Inlärning
    o Motorik
  • Minskar
    o Hyperaktivitet
    o Impulsivitet
    o Rastlöshet
    o Beteendestörning
    o Aggressivitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur verkar all medicinering vid ADHD

A

Ökar noradrenalin- eller/och dopaminnivå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ge exempel på centralstimulantia vid ADHD och även icke stimulantia

A
  • Centralstimulantia
    o Metylfenidat (t.ex. Concerta, Medikinet, Equasym, Ritalin) – hämmar återupptag av dopamin
    o Amfetaminpreparat (t.ex. lisdexamfetamin (Elvanse), dexamfetamin (Attentin)) – hämmar återupptag och frisätter dopamin
  • Icke-stimulantia
    o Atomoxetin (Strattera)
    o Guanfacin (Intuniv)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q
  • Effekt
    o C:a 70-75% visar kliniskt signifikant förbättring
    o Snabb effekt, lättdoserade
    o Individuella skillnader i respons till olika grupper av CS
  • Behandlingsgång:
    o Start low, go slow
    o Individuell dosering
    o Nybörjarmisstag: börja på för högt, trappa för snabbt, eller inte tillräckligt
  • Uppföljning - av både effekt och biverkningar. Obs. realistiska mål!
  • Kort effekt: flertalet behöver fler-dos, concerta har långsam frisättning
  • Biverkningar:
    o Kardiovaskulära (hjärtklappning, hypertoni osv.);
    o Psykiska (sömnstörning, ångest, depression, psykos),
    o Tics, ångest, depression kan förvärras
    o Nedsatt aptit (Obs. tillväxthämning hos barn)

Vad beskrivs?

A

Centralstimulantia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Icke-centralstimulantia vid ADHD

  • Atomoxetin (Strattera)
    o Används vid t.ex. samsjuklighet med ångest/depression, tics, substansbruk
    o Effekt dygnet runt (t.ex. småbarnsföräldrar, oregelbundna arbetstider)
    o Ingen missbrukspotential
    o Biverkningar: kardiovaskulära, psykiatriska (ffa ungdomar ökad irritabilitet, suicidalitet)
  • Guanfacine (Intuniv) - Alfa 2 agonist
    o 1-6mg, trappas upp långsamt, trappas ut för att undvika rebound hypertoni.
    o Till kvällen, förbättrar sömn
    o Biverkningar: trötthet – ta kvällstid, kan förbättra sömnen, viktuppgång, lågt blodtryck, blodtrycksfall, ortostatism
  • Fler läkemedel har visat viss effekt: Bupropion, Catapresan

Mechanism of action för atomoxetin (Strattera)?

A

Noradrenalinåterupptagshämmare

23
Q

Vad är viktigt att göra inför eventuell medicinering vid ADHD?

A
  • Undersök patientens/ anhörigas förväntningar, attityder
  • Symptomskattning
  • Mål med behandling
  • Kardiovaskulära risker (EKG, puls, blodtryck, ärftlighet)
  • Psykiatrisk samsjuklighet (beroende, ångest, PTSD, sömnstörning, psykos)
  • Hos barn även: längd o vikt
24
Q

ADHD Medicinering - skadligt för hjärnan?

  • Inga studier har funnit långsiktiga negativa effekter på CNS
  • Studier talar för att medicinering har gynnsam effekt (bl.a. hjärnavbildningsstudier, registerstudier)
  • Medicinering tycks skydda mot beroende
  • Få prospektiva studier, få studier på vuxna med ADHD!

Men det finns en risk för?

A
  • Felanvändning/ missbruk vid samtidigt beroende
    o Snabb frisättning ger ökad euforikänsla = ökad missbrukspotential
    o Störst risk hos personer med samsjuklighet ADHD och beroende
25
Q

Behandling vid samsjuklighet till ADHD

  • Vissa tillstånd behöver behandlas parallellt.
  • Medicinering vid samsjuklighet:
    o Behandla affektiv sjukdom/ bipolär sjukdom först!
    o Beakta samsjuklighet vid val av preparat (t.ex. stimulantia kan förvärra tics)
    o Beakta medicinska och psykiatriska risker
  • Substansbrukssyndrom kan behöva stabiliseras först. Skall behandlas av specialist/ på enhet med kompetens i samsjukligheten.

Sammanfattningsvis behandla tillståndet som?

A

Ger mest funktionsnedsättning/ lidande först

26
Q

Icke farmakologisk/ Psykologisk och psykosocial behandling vid ADHD

  • Låg evidens
  • Men psykoedukation/miljöanpassning tillsammans läkemedel bra effekt
  • KBT-behandling

Men framför allt?

A

Motion

27
Q

Arbetsterapeut, stöd med struktur i vardagen kan bli aktuellt

  • Funktionsnivå och samsjuklighet avgör
  • Arbetsterapeut
    o Funktionsbedömning!
    o Förskrivning av hjälpmedel, som t.ex. tyngdtäcke
  • Stöd med struktur i vardag
    o Grupp (ex ”Ha koll grupp”)
    o Individuellt
    o Boendestöd: insatser enligt ? eller vid samsjuklighet med autism ?

Fyll i

A

SoL
LSS

28
Q
  • Barn:
    o Yngre barn - Essence problematik
    o Äldre barn/ tonåren – beteendeproblem, ångest, funkar inte med kompisar eller i grupparbete
  • Vuxna:
    o Depression, ångest, suicidalitet
    o Problem på arbete, utmattning
    o Sömnproblem, smärta (avvikande perception), somatiska besvär

Vad söker ovan för?

A

Autism

29
Q
  • Vanligt förekommande utvecklingsrelaterad psykiatrisk störning
    o Prevalens 1-3 %, ökat under 2000-talet.
    o Registerstudie Stockholm 2001-11 visar att fler normalbegåvade barn 2-17 år fått diagnos.
  • Pojkar:flickor 4:1, 8-14:1 (högfungerande), 2:1 (IQ<70), 1.3:1 (IQ<50)

Gäller vad?

A

Autism

30
Q

Kommunikation, beteende och social funktion / DSM-5

  • Brister i förmåga till social kommunikation och interaktion
    o Både verbal och icke verbal
  • Begränsade repetitiva mönster i beteende, intresse och aktiviteter
  • Svårighetsgrad ska specificeras (begåvning, språk, annan sjukdom etc)
    Svårighetsgraden varierar från lindrig till svår
  • Svår
    o Mycket omfattande färdighetsbrister
    o Extremt oflexibelt beteende
    o Syndrom: infantil variant
  • Lindrig
    o Utan stöd märkbara funktionssvårigheter
    o Signifikant störd funktionsförmåga
    o Högfungerande

Vad kallas triaden överst? Vad gäller allt ovan?

A

Wings triad
Autism

31
Q

Diagnoskriterier enligt DSM-5 för autism?
Nämn iaf huvudsymtom, när de har måste ha förelegat och vad de ska orsaka

A
  • A. Varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och social interaktion i ett flertal olika sammanhang
    o 1. Bristande förmåga till social ömsesidighet
    o 2. Bristande förmåga till icke-verbalt kommunikativt beteende
    o 3. Bristande förmåga att utveckla, bevara och förstå relationer
  • B. Begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter
    o 1. Stereotypa eller repetitiva motoriska rörelser, stereotypt eller repetitivt tal eller bruk av föremål
    o 2. Oflexibel fixering vid rutiner
    o 3. Starkt begränsade, fixerade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering
    o 4. Hyper- eller hyporeaktiv vid sensorisk stimulering, eller säreget intresse för sensoriska aspekter
  • C. Symtomen måste ha förelegat under den tidiga utvecklingsperioden
  • D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant nedsättning av funktionsförmågan
  • E. Dessa störningar förklaras inte bättre med intellektuell funktionsnedsättning eller globalt försenad psykisk utveckling.
32
Q

AUTISM – inte bara kärnsymptom

  • Brister i exekutiva funktioner: planera, organisera, genomföra aktiviteter
    o Exekutiv funktion – styra sitt beteende på ett ändamålsenligt, energisnålt och flexibelt sätt

Nämn två saker till

A
  • Brister i central koherens:
    o Förmåga att snabbt, intuitivt ta in helheten ge en sammanhängande mening till information från omgivningen
  • Brister i mentalisering (theory of mind)
    o Att tänka på, förstå, kunna dra slutsatser om andras tankar och handlingar – att intuitivt och snabbt hantera extremt komplex information
33
Q
  • Hos barn är tillståndssymptom inte alltid det man söker för
    o T.ex. ångest, depression
    o Fråga alla ändå om utvecklingen
  • Hos vuxna är det nästan aldrig det man söker för oftast söker man för samsjukligheter (ångest, depression, utmattning, substansbruk osv.)
  • Extra noggrann diagnostik om
    o Barnet är < 2år, adoptionsbarn, tonåringar, komplicerat samsjuklighet, syn eller hörsel avvikelser, motoriska störningar
  • Oron, anhörigas berättelse skall tas på allvar

Vad gäller ovan?

A

Autism

34
Q

Utredning autism?

A
  • Klinisk diagnos! Utredning omfattar bedömning av utvecklingsanamnes, ärftlighet Kompletteras vid behov med:
    o Frågeformulär (Social Communication Questionnaire, Autism Quotient)
    o Strukturerade bedömningsinstrument: ADI-R (autism diagnostic interview-revised): social interaktion, kommunikation och språk, begränsade och repetitiva beteenden. ADOS (autism diagnostic observation schedule): observation/ frågor om 10-14 olika aktiviteter (tex fantasilek, gemensam lek, födelsedagskalas). Anpassat till ålder och språklig nivå.
  • Psykologutredning vid behov (Kognitiv nivå, social kognition inkl Theory-of-mild)
  • Ev. arbetsterapeut (sensorik, perception), fysioterapeut (motorik), talterapeut (språk och tal)
  • Observation t.ex. i barngruppen
35
Q

Svårigheter vid diagnostik

  • Omgivning eller andra färdigheter kan kompensera problemen
  • Följande utesluter inte tillståndet
    o Ögonkontakt, leende, känsloyttringar mot familjemedlemmar
    o Rapporterat fantasilek
    o Tidigare negativa utredningsresultat
    o Lindring av symptomatologin efter interventioner
  • Följande kan maskera tillståndet:
    o Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
    o God språklig förmåga
    o Substansbruksproblem hos tonåringar/ vuxna
  • Jämför sociala färdigheter med den generella utvecklingen

Vad gäller ovan?

A

Autism

36
Q

Samsjuklighet

  • Samsjuklighet regel snarare än undantag
    o Ångest
    o ADHD
    o Aggression/beteendeproblem
    o Tic/tourette
  • Det är inte alltid lätt att avgöra vad som hör till grundproblematiken och vad som har kommit till
    o Tex repetitivt beteende vs OCD
    o Longitudinell analys av problemen
    o Glöm inte somatiska besvär (tex epilepsi)

Ovan gäller vad?

A

Autism

37
Q

Behandlingsprincipiper autism

  • Ingen specifik läkemedelsbehandling finns
  • Följande faktorer beaktas:
    o Ålder
    o Svårighetsgrad och funktionsnivå
    o Samsjuklighet
    o Familjesituation och stödbehov
    o Tillgång och resurser (sjukvård, socialtjänst, skola, arbete, boende mm)

Så vad ska fokus ligga på?

A

Individuell anpassat bemötande, stöd och symptomlindring

38
Q

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

  • LSS består av tio insatser, nämn några av dem och var de utförs
A

o Via sjukvården/ habiliteringen 1. Rådgivning, 2. annat personligt stöd
o Via kommunens LSS-handläggare: 3. Kontaktperson, 4. Ledsagare, 5. boende, boendestöd (söks via Socialtjänstlagen), 6. sysselsättning (daglig verksamhet), 7. personlig ombud, 8. samordning och planering, 9. frågor och missnöje, 10. Bostadsanpassning

39
Q

o Ett sätt att arbeta med problematiska beteenden. Fokus på beteenden (vad vi säger eller gör, inte hur vi är)
o Används i förskola och skolan för att: lära sig och utveckla viktiga funktioner som språk och kommunikation, lek, vardagsfärdigheter (ADL) och skolkunskaper. Även hantera problembeteenden som utbrott och stereotypier

Kallas för?

A

Tillämpad beteendeanalys (TBA)

40
Q

o Mål: utveckla förmågan till kommunikation, socialt samspel, empati och anpassning i gruppsituationer
o i grupp för barn och ungdomar (8–19 år)
o 1-2 terminer, 12 sessioner (kort träning) eller 24 sessioner (lång träning)
o Tränar att initiera konversationer, förstå verbala och icke-verbala signaler, sociala roller, normer, förväntningar, problemlösning och konflikthantering
o Bidrar till bättre självförtroende, livskvalitet och social kompetens

Vad innebär ovan? Vad kallas metoden?

A

Social färdighetsträning

  • KONTAKT-metod
41
Q

Medicinering autism

  • Ingen medicinering mot kärnsymptomen finns
  • Används för behandling av samsjukligheten
    o ADHD, t.ex. Metylfenidat, atomoxetin, guanfacin,
    o Aggression, självskadebeteende, t.ex. Risperidone, aripiprazol
    o Ångest, OCD, depression, tex SSRI
    o Sömn, t.ex. melatonin
  • Ofta större känslighet för ? – start low, go slow!

Fyll i

A

Biverkningar

42
Q

Habiliterande insatser (få ut så bra funktion man kan) vid autism

  • ?
    o Vilket stöd behövs för att klara ett självständigt liv?
    o Behov av stöd i boendet? Anpassat boende? Stödboende?
  • ?
    o Utbildning – rätt till anpassad och förlängd studietid, studievägledning
    o Arbetsmarknad – anpassad sysselsättning, gemensamma insatser (t.ex. sjukvård, försäkringskassa, arbetsförmedling)
  • ?
    o Utifrån funktionsnedsättning ev. rätt till God Man, förvaltare

Fyll i

A

Boende
Sysselsättning
Ekonomi

43
Q

Prognos

  • För det mesta ett livslångt tillstånd
  • 3-25% fyller inte diagnostiska kriterier i vuxenlivet
    o Personer med relativt hög IQ
    o Bra språkliga färdigheter
  • Viktigt med tidig upptäckt och behandling
  • Viktigt att minimera samsjuklighet
  • Kontinuitet i vården – övergång mellan BUP, psykiatrin, habiliteringen

Vad beskrivs?

A

Autism

44
Q
  • Motoriska och vokala: plötsliga, snabba, återkommande, variation av tics över tiden, innan 18 års ålder

Kallas för?

A

Tics

45
Q

Förklara vad enkla, komplexa, motoriska och vokala tics är

A
46
Q
    1. Både multipla motoriska och en eller flera vokala tics har förekommit så länge tillståndet varit aktuellt, men inte nödvändigtvis samtidigt.
    1. Dessa muskelrörelser eller ljud förekommer antingen:
      o a. många gånger varje dag (ofta i serier)
      o b. nästan varje dag
      o c. periodvis under längre tid än ett år
    1. Tillståndet orsakar stort lidande eller kraftigt nedsatt social-, arbetsmässig- eller annan förmåga.
    1. Tillståndet ska ha uppträtt före 18 års ålder

Diagnostiska kriterier för?

A

Tourettes syndrom

47
Q

Epidemiologi

  • Prevalens barn 1% (jämför med 10-20% för övergående tics)
    o Pojkar : flickor 3-4:1, vanligare hos män
    o Svårighetsgrad varierar
    o Koprolali (ofrivilliga utbrott av fula ord eller socialt opassande kommentarer) relativt ovanligt, bara c:a 15-20% av fallen
  • Oftast samtidigt med spottandet, luktandet av olika föremål och oacceptabelt sexuellt beteende

Gäller för?

A

Tourettes syndrom

48
Q
  • Genetiska faktorer spelar en betydelsefull roll
    o Tvillingsstudier: Identiska: 77% konkordans för tics, 54% för Tourettes syndrom. Oidentiska: 23% konkordans för tics, 8% för Tourettes syndrom
    o Genetiska bakgrunden varierande
    o Allmänna genvarianter förklarar 21% av risken
  • Men inte alltid nedärvd
    o De novo former
  • Omgivningsfaktorer
    o Hormoner, psykosocial stress, infektioner (PANSS)
    o Pre- och perinatala faktorer, tex graviditet- och förlossningsskomplikationer

Gäller för?

A

Tourettes syndrom

49
Q

Tourettes syndrom: neurobiologi

  • Avvikelser i banor mellan cortex och
    o ? (styr motoriken)
    o limbiska systemet
  • Avvikelser i dopaminerga och histaminerga neurotransmittorsystemen
  • Inkonsistenta imaging fynd:
    o Avvikelser i (sensori) motoriska kortikala områden, nucleus caudatus, lillhjärnan
    o Avvikelser i myeliniseringen av kortiko-striatala banor

Fyll i

A

Basala ganglier

50
Q

?

  • Upp emot 85% av barnen med Tourettes syndrom har en eller flera komorbiditeter

Fyll i

A

Samsjuklighet

51
Q
  • Klinisk diagnos!
  • Kärnsymptomen – kartläggning, symptomskattning
    o Yale Global Tic Severity Scale (YGTSS)
  • Psykiatrisk samsjuklighet vanlig (ADHD, OCD, affektiv sjukdom osv.)
    o Frågeformulär och diagnostiska intervjuer
    o Ffa ADHD (SNAP-IV), OCD (Y-BOCS)
  • Uteslutning av neurologisk åkomma (epilepsi, myokloni, dystoni, Parkinsons sjukdom, korea)
    o EEG (epilepsi), neurologkonsultation

Diagnostik vid?

A

Tourettes syndrom

52
Q

Tourettes syndrom: behandling

  • Behöver patienten behandling utöver psykoedukation?
    o Vad orsakar mest problem: tics eller samsjukligheten (tex ADHD)?
  • Psykologisk/beteendeterapi (framför allt viktigt till barn):
    o Comprehensive behavioural intervention for tics and habit reversal training
    o Exposure and response prevention
  • Farmakologisk behandling:
    o ? är första linjens behandling (aripiprazol (10-30mg), olanzapin (5-10mg))
    o Övriga läkemedel (antidepressiva, övriga neuroleptika osv.)
    o Vid samsjuklighet – välj rätt preparat (ADHD: clonidin, guanfacin; OCD: SSRI)
  • Neuromodulering (viss evidens, forskning pågår)
    o DBS (Deep brain stimulation)
    o TMS (transkranial magnetic stimulation)
  • Habit reversal training1 – beteendeterapi som går ut på att hitta alternativa beteenden
  • Competing response – konkurrerande beteenden
    o Något som är oförenligt med tics – ex. enkla, fysiska ”motrörelser” Exempel: tic: fingerrörelser. Motrörelse: sitta på händer, stoppa händerna i fickorna
    o Kan göras minst ett par minuter
  • Awareness training (Medvetandegörande av tics)
    o Beskrivning och detektion av respons
    o Tidiga varningsprocedurer
    o Situationsmedvetenhet (där det är mest tics)

Fyll i

A

Atypiska neuroleptika

53
Q

Kliniskt förlopp tics/Tourettes syndrom

  • Oftast milda och inte särskilt besvärande
  • Hos de flesta = ? problem

Fyll i

A

Tillfälligt