Neuropsykiatri Flashcards
(53 cards)
1
Q
Gemensamt för dessa tillstånd
- Debuterar tidigt i livet (barndomen)
- Vanligare hos pojkar/män
- Komplexa tillstånd: genetiska & miljöfaktorer samspelar
- Hög heritabilitet, gemensamma genetiska riskfaktorer
- Även vissa miljöfaktorer har betydelse
Vilka tillstånd är detta?
A
Neuropsykiatriska
2
Q
Essence
Beskriv vad detta handlar om
A
Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations
- Tidigt debuterande beteendeproblem (motorik, sinnesstämning osv.)
- Kognitiva svårigheter (språk, uppmärksamhet, kommunikation osv.)
- Ofta fler diagnoser
- Symptom före skolstart, kvarstår ofta hela livet
- Tydlig funktionsnedsättning
3
Q
ADHD
Nämn de tre huvudsymtomen plus en till
A
o Uppmärksamhetsstörning
o Hyperaktivitet
o Impulsivitet
o Motoriska symptom
4
Q
- 5 % av skolbarn, c:a hälften (2,5-3 %) av vuxna
o Vanligare hos pojkar (2-3 ggr.) och män (1,5 ggr) - Vanligare i vissa populationer: inom vuxenpsykiatrin 6-20%, beroendevården 23-30%, i fängelser män 14-45%, kvinnor 29%
- Både under- och överdiagnostik förekommer!
Vad beskrivs?
A
ADHD
5
Q
ADHD är vanligt – var går gränsen till det normala?
- Nästan alla har enstaka symptom ibland
- Diagnos kräver:
o Många symptom
o Varaktighet
Det kräver förstås framförallt?
A
Funktionsnedsättning/ problem i flera livsområden
6
Q
Screening ADHD
o Barn: på BVC, skolhälsovården: tex SNAP-IV
o Vuxna: VC – anamnes och t.ex. ASRS
Vid misstanke, remiss till?
A
BUP respektive allmänpsykiatrin
7
Q
- I skolan/arbetet: tex underpresterar, svårt med läxor, oavslutade utbildningar, många kortvariga jobb
- Sociala sammanhang: behöver hjälp från föräldrarna längre än vanligt, tröttnar snart på sociala kontakter, många korta förhållanden, bråk
- I vardagen: klarar inte av vardagssysslor (tex räkningar)
- Risktagandet: olyckor, fortkörning, spelproblem, beroende
- Misslyckanden: bristande självkänsla, dåligt självförtroende, negativ självbild, rädd att misslyckas, perfektionist
Vilken diagnos kan ovan röra sig om?
A
ADHD
8
Q
ADHD symptom förändras över tid
- Faktorer som talar för kvarstående besvär:
o Tidig debut, ärftlighet
o Svåra symptom (OR 2.3)
o Tidigt behov för medicinering (OR 2.09)
o Samsjuklighet - 3/4 har fortfarande symptom som vuxen!
Så hur kan symtomen förändras över tid?
A
- Kärnsymptomen tydligast bland yngre barn (ffa rastlöshet, hyperaktivitet)
o Hyperaktivitet avtar och byter form till inre oro
o Uppmärksamhetsstörning och exekutiva svårigheter kvarstår oftare
9
Q
Diagnoskriterier för ADHD
- Dessutom krävs följande:
o Åldersinadekvata symptom i minst 6 månader, minst 2 livsområden (t.ex. skola, hemma, arbete)
o Flera symptom innan 12 års ålder
o Symptomen stör/ försämrar funktionsförmågan socialt, i studier eller arbete
o Förklaras inte bättre av annan psykiatrisk problematik
Men vilka är de tre kärnsymtomen?
A
10
Q
ADHD - inte bara kärnsymptom
- Svårt att reglera:
o Känslor
o Energi
o Motivation
o Aptit
o Sömn
Ge exempel på vilka exekutiva svårigheter de kan ha?
A
o Planera
o Organisera
o Genomföra
o Komma igång/ avsluta
o Prioritera
o Byta strategi
11
Q
- Könsskillnader i symptomuttryck (olika utifrån menscykel)
- Samma funktionsnedsättning
o Upptäcks senare (snitt 4 år!) – går ofta under radarn
o Riskerar att inte få hjälp i tid! - Hyperaktiviteten mer subtil, oftare tysta, hypoaktiva
- Verbal impulsivitet
- Bristande social kompetens – ensamma, dålig självkänsla
- Svårigheter i emotionell reglering
- Sömnproblem
- Samsjuklighet, suicidförsök vanligt
- ADHD-symtom identifieras mindre ofta av lärare och föräldrar.
o Mycket omfattande svårigheter krävs för ADHD-diagnos
o Flickor med ADHD får ofta inte »rätt« psykopedagogisk/farmakologisk hjälp - Ökad risk för:
o Utsatthet för fysiska och sexuella övergrepp, våld i nära relationer
o Mobbning , avvisande i kamratrelationer
o Oplanerade graviditeter och tonårsgraviditeter
o Beroende och missbruk av droger, alkohol och rökning
o Kroniska smärtor, sömnsvårigheter och övervikt
För vilka gäller ovan?
A
Flickor
12
Q
Diagnostik vid ADHD
- Bygger på anamnes, sjukhistoria, status osv.
- Det finns inga tester som kan bekräfta eller utesluta ADHD.
Det är alltså en klinisk …?
A
Diagnos
13
Q
Stöd vid diagnostik – ersätter inte klinisk diagnos!
- Semistrukturerade diagnostiska intervjuer
o Visar symptom och funktion från barndom till vuxen ålder
o Kan göras tillsammans med anhöriga - Datoriserade tester – bygger på Continous Performance Test (CPT) T.ex.
o TOVA
o QB+ - Gemensam svårighet = kan inte skilja olika patientgrupper
Ge exempel på en validerad (för vuxna) variant av semistrukturerad intervju som vi kan ta hjälp av
A
DIVA-5
14
Q
Hög samsjuklighet i alla åldrar vid ADHD
- 1/3 har ”bara” ADHD
2/3 har minst en?
A
psykiatrisk samsjuklighet
15
Q
Multipla samsjukligheter vid ADHD
- Gemensamma genetiska risker
- Gemensamma mekanismer
- Gemensamma hjärnstrukturer involverade
- Glöm inte även somatisk samsjuklighet!
o Ångest, depression, bipolär sjukdom, fetma, sömnstörning
o Åldersbetingat, fetma etc kommer senare
Ge exempel på minst en psykiatrisk samsjuklighet hos barn respektive vuxna
A
- Barn/ tonåringar:
o Annan neuropsykiatrisk problematik
o Inlärningssvårigheter
o Uppförandestörning/ Skadligt substansbruk
o Ångest - Hos vuxna (omkring 80%)
o Beroende, 2-3-faldig riskökning
o Ångest, Depression, Bipolär sjukdom,
o Psykos
o PTSD
16
Q
Behandling ADHD hos barn (övergripande)?
A
- Icke-farmakologisk behandling (ingår alltid)
o Psykoedukation och omgivningsanpassning har evidens
o Anpassa omgivningen: symtomlindrande omgivningsfaktorer. Anpassningar i förskola, skola (otydlighet, stora grupper, högljudd miljö etc) - Beteendemodulering
o Struktur i vardagen (kalender, fasta tidpunkter och rutiner)
o Tydliga, gemensamma regler
o Korta och tydliga instruktioner, en sak i taget
o Framförhållning, förutsägbarhet
o Stanna barnet fysiskt och hjälpa tillbaka till uppgiften - Konsekvent omedelbar feedback
o Konsekvent belöningssystem - Positiva gemensamma stunder och närhet
17
Q
Behandling ADHD hos vuxna (övergripande)?
A
- Farmakologisk behandling tillsammans med psykoedukation och miljöanpassning bäst
- Behandling vid samsjuklighet
- Icke-farmakologisk behandling
18
Q
Medicinering vid ADHD har effekt på kärnsymptom
Beskriv minst 2 symtom som ökar och minst 2 som minskar
A
- Ökar
o Uppmärksamhet
o Impulskontroll
o Planeringsförmåga
o Korttidsminne
o Inlärning
o Motorik - Minskar
o Hyperaktivitet
o Impulsivitet
o Rastlöshet
o Beteendestörning
o Aggressivitet
19
Q
Hur verkar all medicinering vid ADHD
A
Ökar noradrenalin- eller/och dopaminnivå
20
Q
Ge exempel på centralstimulantia vid ADHD och även icke stimulantia
A
- Centralstimulantia
o Metylfenidat (t.ex. Concerta, Medikinet, Equasym, Ritalin) – hämmar återupptag av dopamin
o Amfetaminpreparat (t.ex. lisdexamfetamin (Elvanse), dexamfetamin (Attentin)) – hämmar återupptag och frisätter dopamin - Icke-stimulantia
o Atomoxetin (Strattera)
o Guanfacin (Intuniv)
21
Q
- Effekt
o C:a 70-75% visar kliniskt signifikant förbättring
o Snabb effekt, lättdoserade
o Individuella skillnader i respons till olika grupper av CS - Behandlingsgång:
o Start low, go slow
o Individuell dosering
o Nybörjarmisstag: börja på för högt, trappa för snabbt, eller inte tillräckligt - Uppföljning - av både effekt och biverkningar. Obs. realistiska mål!
- Kort effekt: flertalet behöver fler-dos, concerta har långsam frisättning
- Biverkningar:
o Kardiovaskulära (hjärtklappning, hypertoni osv.);
o Psykiska (sömnstörning, ångest, depression, psykos),
o Tics, ångest, depression kan förvärras
o Nedsatt aptit (Obs. tillväxthämning hos barn)
Vad beskrivs?
A
Centralstimulantia
22
Q
Icke-centralstimulantia vid ADHD
- Atomoxetin (Strattera)
o Används vid t.ex. samsjuklighet med ångest/depression, tics, substansbruk
o Effekt dygnet runt (t.ex. småbarnsföräldrar, oregelbundna arbetstider)
o Ingen missbrukspotential
o Biverkningar: kardiovaskulära, psykiatriska (ffa ungdomar ökad irritabilitet, suicidalitet) - Guanfacine (Intuniv) - Alfa 2 agonist
o 1-6mg, trappas upp långsamt, trappas ut för att undvika rebound hypertoni.
o Till kvällen, förbättrar sömn
o Biverkningar: trötthet – ta kvällstid, kan förbättra sömnen, viktuppgång, lågt blodtryck, blodtrycksfall, ortostatism - Fler läkemedel har visat viss effekt: Bupropion, Catapresan
Mechanism of action för atomoxetin (Strattera)?
A
Noradrenalinåterupptagshämmare
23
Q
Vad är viktigt att göra inför eventuell medicinering vid ADHD?
A
- Undersök patientens/ anhörigas förväntningar, attityder
- Symptomskattning
- Mål med behandling
- Kardiovaskulära risker (EKG, puls, blodtryck, ärftlighet)
- Psykiatrisk samsjuklighet (beroende, ångest, PTSD, sömnstörning, psykos)
- Hos barn även: längd o vikt
24
Q
ADHD Medicinering - skadligt för hjärnan?
- Inga studier har funnit långsiktiga negativa effekter på CNS
- Studier talar för att medicinering har gynnsam effekt (bl.a. hjärnavbildningsstudier, registerstudier)
- Medicinering tycks skydda mot beroende
- Få prospektiva studier, få studier på vuxna med ADHD!
Men det finns en risk för?
A
- Felanvändning/ missbruk vid samtidigt beroende
o Snabb frisättning ger ökad euforikänsla = ökad missbrukspotential
o Störst risk hos personer med samsjuklighet ADHD och beroende
25
Behandling vid samsjuklighet till ADHD
* Vissa tillstånd behöver behandlas parallellt.
* Medicinering vid samsjuklighet:
o Behandla affektiv sjukdom/ bipolär sjukdom först!
o Beakta samsjuklighet vid val av preparat (t.ex. stimulantia kan förvärra tics)
o Beakta medicinska och psykiatriska risker
* Substansbrukssyndrom kan behöva stabiliseras först. Skall behandlas av specialist/ på enhet med kompetens i samsjukligheten.
Sammanfattningsvis behandla tillståndet som?
Ger mest funktionsnedsättning/ lidande först
26
Icke farmakologisk/ Psykologisk och psykosocial behandling vid ADHD
* Låg evidens
* Men psykoedukation/miljöanpassning tillsammans läkemedel bra effekt
* KBT-behandling
Men framför allt?
Motion
27
Arbetsterapeut, stöd med struktur i vardagen kan bli aktuellt
* Funktionsnivå och samsjuklighet avgör
* Arbetsterapeut
o Funktionsbedömning!
o Förskrivning av hjälpmedel, som t.ex. tyngdtäcke
* Stöd med struktur i vardag
o Grupp (ex ”Ha koll grupp”)
o Individuellt
o Boendestöd: insatser enligt **?** eller vid samsjuklighet med autism **?**
Fyll i
SoL
LSS
28
* Barn:
o Yngre barn - Essence problematik
o Äldre barn/ tonåren – beteendeproblem, ångest, funkar inte med kompisar eller i grupparbete
* Vuxna:
o Depression, ångest, suicidalitet
o Problem på arbete, utmattning
o Sömnproblem, smärta (avvikande perception), somatiska besvär
Vad söker ovan för?
Autism
29
* Vanligt förekommande utvecklingsrelaterad psykiatrisk störning
o Prevalens 1-3 %, ökat under 2000-talet.
o Registerstudie Stockholm 2001-11 visar att fler normalbegåvade barn 2-17 år fått diagnos.
* Pojkar:flickor 4:1, 8-14:1 (högfungerande), 2:1 (IQ<70), 1.3:1 (IQ<50)
Gäller vad?
Autism
30
Kommunikation, beteende och social funktion / DSM-5
* Brister i förmåga till social kommunikation och interaktion
o Både verbal och icke verbal
* Begränsade repetitiva mönster i beteende, intresse och aktiviteter
* Svårighetsgrad ska specificeras (begåvning, språk, annan sjukdom etc)
Svårighetsgraden varierar från lindrig till svår
* Svår
o Mycket omfattande färdighetsbrister
o Extremt oflexibelt beteende
o Syndrom: infantil variant
* Lindrig
o Utan stöd märkbara funktionssvårigheter
o Signifikant störd funktionsförmåga
o Högfungerande
Vad kallas triaden överst? Vad gäller allt ovan?
Wings triad
Autism
31
Diagnoskriterier enligt DSM-5 för autism?
Nämn iaf huvudsymtom, när de har måste ha förelegat och vad de ska orsaka
* A. Varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och social interaktion i ett flertal olika sammanhang
o 1. Bristande förmåga till social ömsesidighet
o 2. Bristande förmåga till icke-verbalt kommunikativt beteende
o 3. Bristande förmåga att utveckla, bevara och förstå relationer
* B. Begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter
o 1. Stereotypa eller repetitiva motoriska rörelser, stereotypt eller repetitivt tal eller bruk av föremål
o 2. Oflexibel fixering vid rutiner
o 3. Starkt begränsade, fixerade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering
o 4. Hyper- eller hyporeaktiv vid sensorisk stimulering, eller säreget intresse för sensoriska aspekter
* C. Symtomen måste ha förelegat under den tidiga utvecklingsperioden
* D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant nedsättning av funktionsförmågan
* E. Dessa störningar förklaras inte bättre med intellektuell funktionsnedsättning eller globalt försenad psykisk utveckling.
32
AUTISM – inte bara kärnsymptom
* Brister i exekutiva funktioner: planera, organisera, genomföra aktiviteter
o Exekutiv funktion – styra sitt beteende på ett ändamålsenligt, energisnålt och flexibelt sätt
Nämn två saker till
* Brister i central koherens:
o Förmåga att snabbt, intuitivt ta in helheten ge en sammanhängande mening till information från omgivningen
* Brister i mentalisering (theory of mind)
o Att tänka på, förstå, kunna dra slutsatser om andras tankar och handlingar – att intuitivt och snabbt hantera extremt komplex information
33
* Hos barn är tillståndssymptom inte alltid det man söker för
o T.ex. ångest, depression
o Fråga alla ändå om utvecklingen
* Hos vuxna är det nästan aldrig det man söker för oftast söker man för samsjukligheter (ångest, depression, utmattning, substansbruk osv.)
* Extra noggrann diagnostik om
o Barnet är < 2år, adoptionsbarn, tonåringar, komplicerat samsjuklighet, syn eller hörsel avvikelser, motoriska störningar
* Oron, anhörigas berättelse skall tas på allvar
Vad gäller ovan?
Autism
34
Utredning autism?
* Klinisk diagnos! Utredning omfattar bedömning av utvecklingsanamnes, ärftlighet Kompletteras vid behov med:
o Frågeformulär (Social Communication Questionnaire, Autism Quotient)
o Strukturerade bedömningsinstrument: ADI-R (autism diagnostic interview-revised): social interaktion, kommunikation och språk, begränsade och repetitiva beteenden. ADOS (autism diagnostic observation schedule): observation/ frågor om 10-14 olika aktiviteter (tex fantasilek, gemensam lek, födelsedagskalas). Anpassat till ålder och språklig nivå.
* Psykologutredning vid behov (Kognitiv nivå, social kognition inkl Theory-of-mild)
* Ev. arbetsterapeut (sensorik, perception), fysioterapeut (motorik), talterapeut (språk och tal)
* Observation t.ex. i barngruppen
35
Svårigheter vid diagnostik
* Omgivning eller andra färdigheter kan kompensera problemen
* Följande utesluter inte tillståndet
o Ögonkontakt, leende, känsloyttringar mot familjemedlemmar
o Rapporterat fantasilek
o Tidigare negativa utredningsresultat
o Lindring av symptomatologin efter interventioner
* Följande kan maskera tillståndet:
o Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
o God språklig förmåga
o Substansbruksproblem hos tonåringar/ vuxna
* Jämför sociala färdigheter med den generella utvecklingen
Vad gäller ovan?
Autism
36
Samsjuklighet
* Samsjuklighet regel snarare än undantag
o Ångest
o ADHD
o Aggression/beteendeproblem
o Tic/tourette
* Det är inte alltid lätt att avgöra vad som hör till grundproblematiken och vad som har kommit till
o Tex repetitivt beteende vs OCD
o Longitudinell analys av problemen
o Glöm inte somatiska besvär (tex epilepsi)
Ovan gäller vad?
Autism
37
Behandlingsprincipiper autism
* Ingen specifik läkemedelsbehandling finns
* Följande faktorer beaktas:
o Ålder
o Svårighetsgrad och funktionsnivå
o Samsjuklighet
o Familjesituation och stödbehov
o Tillgång och resurser (sjukvård, socialtjänst, skola, arbete, boende mm)
Så vad ska fokus ligga på?
Individuell anpassat bemötande, stöd och symptomlindring
38
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
* LSS består av tio insatser, nämn några av dem och var de utförs
o Via sjukvården/ habiliteringen 1. Rådgivning, 2. annat personligt stöd
o Via kommunens LSS-handläggare: 3. Kontaktperson, 4. Ledsagare, 5. boende, boendestöd (söks via Socialtjänstlagen), 6. sysselsättning (daglig verksamhet), 7. personlig ombud, 8. samordning och planering, 9. frågor och missnöje, 10. Bostadsanpassning
39
o Ett sätt att arbeta med problematiska beteenden. Fokus på beteenden (vad vi säger eller gör, inte hur vi är)
o Används i förskola och skolan för att: lära sig och utveckla viktiga funktioner som språk och kommunikation, lek, vardagsfärdigheter (ADL) och skolkunskaper. Även hantera problembeteenden som utbrott och stereotypier
Kallas för?
Tillämpad beteendeanalys (TBA)
40
o Mål: utveckla förmågan till kommunikation, socialt samspel, empati och anpassning i gruppsituationer
o i grupp för barn och ungdomar (8–19 år)
o 1-2 terminer, 12 sessioner (kort träning) eller 24 sessioner (lång träning)
o Tränar att initiera konversationer, förstå verbala och icke-verbala signaler, sociala roller, normer, förväntningar, problemlösning och konflikthantering
o Bidrar till bättre självförtroende, livskvalitet och social kompetens
Vad innebär ovan? Vad kallas metoden?
Social färdighetsträning
* KONTAKT-metod
41
Medicinering autism
* Ingen medicinering mot kärnsymptomen finns
* Används för behandling av samsjukligheten
o ADHD, t.ex. Metylfenidat, atomoxetin, guanfacin,
o Aggression, självskadebeteende, t.ex. Risperidone, aripiprazol
o Ångest, OCD, depression, tex SSRI
o Sömn, t.ex. melatonin
* Ofta större känslighet för **?** – start low, go slow!
Fyll i
Biverkningar
42
Habiliterande insatser (få ut så bra funktion man kan) vid autism
* **?**
o Vilket stöd behövs för att klara ett självständigt liv?
o Behov av stöd i boendet? Anpassat boende? Stödboende?
* **?**
o Utbildning – rätt till anpassad och förlängd studietid, studievägledning
o Arbetsmarknad – anpassad sysselsättning, gemensamma insatser (t.ex. sjukvård, försäkringskassa, arbetsförmedling)
* **?**
o Utifrån funktionsnedsättning ev. rätt till God Man, förvaltare
Fyll i
Boende
Sysselsättning
Ekonomi
43
Prognos
* För det mesta ett livslångt tillstånd
* 3-25% fyller inte diagnostiska kriterier i vuxenlivet
o Personer med relativt hög IQ
o Bra språkliga färdigheter
* Viktigt med tidig upptäckt och behandling
* Viktigt att minimera samsjuklighet
* Kontinuitet i vården – övergång mellan BUP, psykiatrin, habiliteringen
Vad beskrivs?
Autism
44
* Motoriska och vokala: plötsliga, snabba, återkommande, variation av tics över tiden, innan 18 års ålder
Kallas för?
Tics
45
Förklara vad enkla, komplexa, motoriska och vokala tics är
46
* 1. Både multipla motoriska och en eller flera vokala tics har förekommit så länge tillståndet varit aktuellt, men inte nödvändigtvis samtidigt.
* 2. Dessa muskelrörelser eller ljud förekommer antingen:
o a. många gånger varje dag (ofta i serier)
o b. nästan varje dag
o c. periodvis under längre tid än ett år
* 3. Tillståndet orsakar stort lidande eller kraftigt nedsatt social-, arbetsmässig- eller annan förmåga.
* 4. Tillståndet ska ha uppträtt före 18 års ålder
Diagnostiska kriterier för?
Tourettes syndrom
47
Epidemiologi
* Prevalens barn 1% (jämför med 10-20% för övergående tics)
o Pojkar : flickor 3-4:1, vanligare hos män
o Svårighetsgrad varierar
o Koprolali (ofrivilliga utbrott av fula ord eller socialt opassande kommentarer) relativt ovanligt, bara c:a 15-20% av fallen
* Oftast samtidigt med spottandet, luktandet av olika föremål och oacceptabelt sexuellt beteende
Gäller för?
Tourettes syndrom
48
* Genetiska faktorer spelar en betydelsefull roll
o Tvillingsstudier: Identiska: 77% konkordans för tics, 54% för Tourettes syndrom. Oidentiska: 23% konkordans för tics, 8% för Tourettes syndrom
o Genetiska bakgrunden varierande
o Allmänna genvarianter förklarar 21% av risken
* Men inte alltid nedärvd
o De novo former
* Omgivningsfaktorer
o Hormoner, psykosocial stress, infektioner (PANSS)
o Pre- och perinatala faktorer, tex graviditet- och förlossningsskomplikationer
Gäller för?
Tourettes syndrom
49
Tourettes syndrom: neurobiologi
* Avvikelser i banor mellan cortex och
o **?** (styr motoriken)
o limbiska systemet
* Avvikelser i dopaminerga och histaminerga neurotransmittorsystemen
* Inkonsistenta imaging fynd:
o Avvikelser i (sensori) motoriska kortikala områden, nucleus caudatus, lillhjärnan
o Avvikelser i myeliniseringen av kortiko-striatala banor
Fyll i
Basala ganglier
50
**?**
* Upp emot 85% av barnen med Tourettes syndrom har en eller flera komorbiditeter
Fyll i
Samsjuklighet
51
* Klinisk diagnos!
* Kärnsymptomen – kartläggning, symptomskattning
o Yale Global Tic Severity Scale (YGTSS)
* Psykiatrisk samsjuklighet vanlig (ADHD, OCD, affektiv sjukdom osv.)
o Frågeformulär och diagnostiska intervjuer
o Ffa ADHD (SNAP-IV), OCD (Y-BOCS)
* Uteslutning av neurologisk åkomma (epilepsi, myokloni, dystoni, Parkinsons sjukdom, korea)
o EEG (epilepsi), neurologkonsultation
Diagnostik vid?
Tourettes syndrom
52
Tourettes syndrom: behandling
* Behöver patienten behandling utöver psykoedukation?
o Vad orsakar mest problem: tics eller samsjukligheten (tex ADHD)?
* Psykologisk/beteendeterapi (framför allt viktigt till barn):
o Comprehensive behavioural intervention for tics and habit reversal training
o Exposure and response prevention
* Farmakologisk behandling:
o **?** är första linjens behandling (aripiprazol (10-30mg), olanzapin (5-10mg))
o Övriga läkemedel (antidepressiva, övriga neuroleptika osv.)
o Vid samsjuklighet – välj rätt preparat (ADHD: clonidin, guanfacin; OCD: SSRI)
* Neuromodulering (viss evidens, forskning pågår)
o DBS (Deep brain stimulation)
o TMS (transkranial magnetic stimulation)
* Habit reversal training1 – beteendeterapi som går ut på att hitta alternativa beteenden
* Competing response – konkurrerande beteenden
o Något som är oförenligt med tics – ex. enkla, fysiska ”motrörelser” Exempel: tic: fingerrörelser. Motrörelse: sitta på händer, stoppa händerna i fickorna
o Kan göras minst ett par minuter
* Awareness training (Medvetandegörande av tics)
o Beskrivning och detektion av respons
o Tidiga varningsprocedurer
o Situationsmedvetenhet (där det är mest tics)
Fyll i
Atypiska neuroleptika
53
Kliniskt förlopp tics/Tourettes syndrom
* Oftast milda och inte särskilt besvärande
* Hos de flesta = **?** problem
Fyll i
Tillfälligt
