ANTIBIOTIKA(ALLMÄN INFO) Flashcards

1
Q

Nämn några ANVÄNDNINGSOMRÅDEN för ab förutom infektion?

A

Cellgiftsbehandling

Kirurgi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är NACKLDELEN med överanvändning av ab samt användning av OLIKA ab?

A

RESISTENSUTVECKLING!

Påverkar MIKROBIOTA(dvs bakterier i tarm, hud som vanligtvis har en skyddsfunktion)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad kan vara en BIVERKAN av ab?

A

Allergi och Hudutslag!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

DEFINITION FARMAKOKINETIK

A

Processer som påverkar läkemedlets väg genom kroppen d.v.s vad som händer med läkemedelKONCENTRATIONEN efter intag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka faktorer kan PÅVERKA FARMAKOKINETIKEN?

A

UPPTAG(PO, PEN)

BIOPTILLGÄNGLIGHET

DISTRIBUTION

T 1/2

ELIMINATION!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur är FARMAKOKINETIKEN i PLASMA resp VÄVNAD?

A

Olika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Var kan man se TOTALA KONCENTRATION av ett LÄKEMEDEL?

A

I PLASMA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

BIOTILLGÄNGLIGHET(ABSORBTION)

A

Hur mycket av registrerade ab som når BLODET(peniccilliner har en biotillgänglighet på 50%, vilket innebär att hälften passerar GI. Vissa ab har en biotillgänglighet på 90%, vilket innebär att det går bra att ge det po eller iv)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kan påverka BIOTILLGÄNGLIGHETEN(ABSORBTION)?

A

Storlek resp fett/vattenlöslighet

Första passage metabolism

Födointag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka ab har GOD, MÅTTLIG och DÅLIG BIOTILLGÄNGLIGHET(ABSORBTION)?

A

GOD(>80%): allt annat hamnar här!

MÅTTLIG(40-70%): PcV

DÅLIG(<40%): Makrolider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

SERUMKONCENTRATION

A

Koncentration av FRITT läkemedel i serum(vissa läkemedel binds till albumin och är därmed inaktiva. Om 90% av läkemedlet binds till albumin så är serumkoncentrationen lika med 10%)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

DISTRIBUTIONSVOLYM

A

Vd: relation melllan den totla mängd lkm(Q)/plasmakoncentration(d.v.s FRITT+BUNDET)

Vd: Q/Cp

*fettlösliga läkemedel->går in i fettvävnaden->mindre stannar i plasman->HÖG Vd’

*vattenlöslighet och proteinbindning->mer stannar i plasman->

*

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

DISTRIBUTION

A

När ab väl har kommit in i blodet så kommer vissa stanna ute(dvs extracellulärt) och vissa kommer vilja gå in i cellen och verka intracellulärt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nämn några ab som verkar INTRA res EXTRAcellulärt?

A

Betalaktam: är VATTENLÖSLIGA och STANNAR kvar i PLASMAN(Extracellulärt)

Kinolon, Makrolid och tetracykliner->intracellulärt!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka två ställen har ab svårt att nå?

A

Hjärnan: pga BBB

HjärtKlaffar: då de inte har en egen cirkulation!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad bör man tänka på när man BEHANDLAR tillstånd i hjärnan(t.ex ABM) eller ställen som saknar egen blodcirkulation?

A

HJÄRNA: I ABM så är BBB så pass skadad att ab kan ta sig in i hjärnan. Om behandlingen funkar så kommer BBB att återskapas och då är det otroligt viktigt att HÖJA dosen på ab, då vissa ab kan passera BBB vid doshöjning (för att BIOTILLGÄNGLIGHETEN ska öka så kan man övergå från po till IV)

ANDRA STÄLLEN: högre dos(om man har en klaffprotes så är det extra viktigt då man har BIOFILMER runt protesen som kan spöka)

17
Q

HALVERINGSTID

A

T 1/2: tiden för läkemedelKONCENTRATION att halveras i blodet

18
Q

Vilka faktorer kan påverka HALVERINGSTIDEN?

A

Distribution och elimination

19
Q

Vad tyder en LÅNG halveringstid på?

A

Läkemedlet stannar LÄNGRE i kroppen+att det tar LÄNGRE tid för att uppnå STEADY STATE

20
Q

STADY STATE

A

Efter KONTINUERLIG tillförsel av ett läkemedel->JÄMVIKT mellan ELIMINATION och ABSORBTION->JÄMN koncentration av läkemedel i kroppen s.k STEADY STATE

21
Q

ELIMINATION

A

Hur antibiotikum lämnar kroppen!

22
Q

När uppnås STEADY STATE?

A

Efter ca 5 T1/2

Om halveringstiden är för LÅNG så kommer de t ta LÄNGRE tid att nå STEADY STATE; för att undvika detta så ges initilat en LADDNINGSDOS av läkemedlet!

23
Q

Vilka ELIMINATIONSVÄGAR finns för ab?

A

VATTENLÖSLIGA ab(BETALAKTAM9->via NJUREN(därmed bör de justeras vid nedsatt njurfunktion)

FETTLÖSLIGA: METABOLISERAS i LEVERN och UTSÖNDRAS via GALLAN(kan interagera med andra läkemedel som metaboliserras i levern)

24
Q

DEFINITION FARMAKODYNAMIK

A

PROCESSER som påverkar LÄKEMEDLETS EFFEKT på målorganet!

25
Q

Vad menas med MIC? Hur tas det fram?

A

Minimal Inhibitory Concentration: lägsta effektiva dosen

26
Q

Vad menas med TID och KONCENTRATIONSBEROENDE avdödning?

A

TID: dvs att ju längre bakterien utsätts för ab(Ju LÄNGRE dosen är över MIC), desto mer effektivt är det(betalaktam har denna effekt)

ex: Klindamycin, Oxazolidinoner, Makrolider, Betlaktam, Vankomycin

KONCENTRATION: det är inte hur länge, utan hur mycket!(aminoglykosider har denna effekt)

27
Q

Varför bör betalaktamer registreras flera ggr under dygnet?

A

Dessa har en TIDSBEROENDE avdödning(d.v.s ju LÄNGRE koncentrationen hamnar över MIC värdet, desto mer effektivt!; det är just därför man doserar ofta för att hålla koncentrationen över MIC)

28
Q

Vad menas med BAKTERIECID och BAKTERISTAS? Ge några exempel?

A

BAKTERIECID: dödar bakterier(Betalaktam, Aminoglykosider, Kinoloner, Vankomycin)

BAKTERIESTAS: hämmar bakteriens tillväxt(Makrolider och tetracykliner)

29
Q

Vad kan påverka EFFEKTEN av ett antibiotikum?

A

Kinetik

Dynamik

Patientens immunförsvar

MIC värde

Lokal(CNS)

30
Q

Vad menas med SIR?

A

S: sensitiv

I (Increased exposure): bakterien är känslig om man t.ex höjer dosen, minskar dosintervallet eller förlängd infusion!

R(resistent): ;(

31
Q

Vad är viktigt att tänka på när man ska välja ab?

A

VAR patienten har ådragit sig infektioner!

SAMHÄLLE eller NASOKOMIAL

Infektion under IVA vård

UTLANDSRESA ev sjukhusvistelse!

32
Q

I vilka PATIENTGRUPPER bör man tämka en extra gång när man sätter in ab?

A

Immunsupprimerade: HIV, cytostatikabehandling

Neutropeni

Proteser: klaffproteser

Allergi mot någon typ av ab

33
Q

I vilken miljö kan RESISTENTA Bakteriestammar selekteras i högre grad?

A

I miljöer där ab används MYCKET!

34
Q

DEFINITION RESISTENSBESTÄMNING

A

Om det inte går att förutsäga om en bakterie är KÄNSLIG mot ett visst ab

35
Q

Hur kan RESISTENSBESTÄMMNING göras?

A
  • Via MIC värdet(bestäms via E-test)
  • Lapptest(diskdiffusion)
36
Q

Hur görs ett E-test vid RESISTENSBESTÄMNING?

A

1-Man lägger bakterier på en agarplatta

2-tillsätter ab i en gradvis förändrad koncentration

3-där ab dosen är över MIC så växer det inga bakterier och man kan via att läsa gränsen dra slutsatsen att:

-ju lägre MIC: dör snabbt->KÄNSLIG!

-ju högre MIC: dör långsamt->RESISTENT

37
Q

Hur görs ett LAPPTEST vid RESISTENSBESTÄMMNING?

A

1-man lägger in lappar med OLIKA ab som diffunderar ut i en agarplatta som har bakterier på sig och låter det stå en natt

2-man kan därefter se att bakterierna växer olika långt in mot lappen

Ser man en stor HÄMMNINGSzon så innebär det att vi behöver lägre dos ab för att inhibera bakterien

Ser man en liten HÄMMNINGSzon så innebär det att vi behöver högre dos ab för att inhibera bakterien

*HÄMNINGSZONENS diameter mäts via SIRS

38
Q

Nämn några RESISTENTA BAKTERIER?

A

MRSA: Meticillin Resistenta Staph Aureus

VRE: Vankomycin Resistenta Enterokocker

PNSP: Pneuumokocker med Nedsatt Känslighet för Penicillin

ESBL: Extended Spectrum Betalaktamas