ANTIBIOTIKA(ALLMÄN INFO)

Question 1

Nämn några ANVÄNDNINGSOMRÅDEN för ab förutom infektion?

Answer 1

Cellgiftsbehandling

Kirurgi

Question 2

Vad är NACKLDELEN med överanvändning av ab samt användning av OLIKA ab?

Answer 2

RESISTENSUTVECKLING!

Påverkar MIKROBIOTA(dvs bakterier i tarm, hud som vanligtvis har en skyddsfunktion)

Question 3

Vad kan vara en BIVERKAN av ab?

Answer 3

Allergi och Hudutslag!

Question 4

DEFINITION FARMAKOKINETIK

Answer 4

Processer som påverkar läkemedlets väg genom kroppen d.v.s vad som händer med läkemedelKONCENTRATIONEN efter intag

Question 5

Vilka faktorer kan PÅVERKA FARMAKOKINETIKEN?

Answer 5

UPPTAG(PO, PEN)

BIOPTILLGÄNGLIGHET

DISTRIBUTION

T 1/2

ELIMINATION!

Question 6

Hur är FARMAKOKINETIKEN i PLASMA resp VÄVNAD?

Answer 6

Olika

Question 7

Var kan man se TOTALA KONCENTRATION av ett LÄKEMEDEL?

Answer 7

I PLASMA

Question 8

BIOTILLGÄNGLIGHET(ABSORBTION)

Answer 8

Hur mycket av registrerade ab som når BLODET(peniccilliner har en biotillgänglighet på 50%, vilket innebär att hälften passerar GI. Vissa ab har en biotillgänglighet på 90%, vilket innebär att det går bra att ge det po eller iv)

Question 9

Vad kan påverka BIOTILLGÄNGLIGHETEN(ABSORBTION)?

Answer 9

Storlek resp fett/vattenlöslighet

Första passage metabolism

Födointag

Question 10

Vilka ab har GOD, MÅTTLIG och DÅLIG BIOTILLGÄNGLIGHET(ABSORBTION)?

Answer 10

GOD(>80%): allt annat hamnar här!

MÅTTLIG(40-70%): PcV

DÅLIG(<40%): Makrolider

Question 11

SERUMKONCENTRATION

Answer 11

Koncentration av FRITT läkemedel i serum(vissa läkemedel binds till albumin och är därmed inaktiva. Om 90% av läkemedlet binds till albumin så är serumkoncentrationen lika med 10%)

Question 12

DISTRIBUTIONSVOLYM

Answer 12

Vd: relation melllan den totla mängd lkm(Q)/plasmakoncentration(d.v.s FRITT+BUNDET)

Vd: Q/Cp

*fettlösliga läkemedel->går in i fettvävnaden->mindre stannar i plasman->HÖG Vd’

*vattenlöslighet och proteinbindning->mer stannar i plasman->

*

Question 13

DISTRIBUTION

Answer 13

När ab väl har kommit in i blodet så kommer vissa stanna ute(dvs extracellulärt) och vissa kommer vilja gå in i cellen och verka intracellulärt.

Question 14

Nämn några ab som verkar INTRA res EXTRAcellulärt?

Answer 14

Betalaktam: är VATTENLÖSLIGA och STANNAR kvar i PLASMAN(Extracellulärt)

Kinolon, Makrolid och tetracykliner->intracellulärt!

Question 15

Vilka två ställen har ab svårt att nå?

Answer 15

Hjärnan: pga BBB

HjärtKlaffar: då de inte har en egen cirkulation!

Question 16

Vad bör man tänka på när man BEHANDLAR tillstånd i hjärnan(t.ex ABM) eller ställen som saknar egen blodcirkulation?

Answer 16

HJÄRNA: I ABM så är BBB så pass skadad att ab kan ta sig in i hjärnan. Om behandlingen funkar så kommer BBB att återskapas och då är det otroligt viktigt att HÖJA dosen på ab, då vissa ab kan passera BBB vid doshöjning (för att BIOTILLGÄNGLIGHETEN ska öka så kan man övergå från po till IV)

ANDRA STÄLLEN: högre dos(om man har en klaffprotes så är det extra viktigt då man har BIOFILMER runt protesen som kan spöka)

Question 17

HALVERINGSTID

Answer 17

T 1/2: tiden för läkemedelKONCENTRATION att halveras i blodet

Question 18

Vilka faktorer kan påverka HALVERINGSTIDEN?

Answer 18

Distribution och elimination

Question 19

Vad tyder en LÅNG halveringstid på?

Answer 19

Läkemedlet stannar LÄNGRE i kroppen+att det tar LÄNGRE tid för att uppnå STEADY STATE

Question 20

STADY STATE

Answer 20

Efter KONTINUERLIG tillförsel av ett läkemedel->JÄMVIKT mellan ELIMINATION och ABSORBTION->JÄMN koncentration av läkemedel i kroppen s.k STEADY STATE

Question 21

ELIMINATION

Answer 21

Hur antibiotikum lämnar kroppen!

Question 22

När uppnås STEADY STATE?

Answer 22

Efter ca 5 T1/2

Om halveringstiden är för LÅNG så kommer de t ta LÄNGRE tid att nå STEADY STATE; för att undvika detta så ges initilat en LADDNINGSDOS av läkemedlet!

Question 23

Vilka ELIMINATIONSVÄGAR finns för ab?

Answer 23

VATTENLÖSLIGA ab(BETALAKTAM9->via NJUREN(därmed bör de justeras vid nedsatt njurfunktion)

FETTLÖSLIGA: METABOLISERAS i LEVERN och UTSÖNDRAS via GALLAN(kan interagera med andra läkemedel som metaboliserras i levern)

Question 24

DEFINITION FARMAKODYNAMIK

Answer 24

PROCESSER som påverkar LÄKEMEDLETS EFFEKT på målorganet!

Question 25

Vad menas med MIC? Hur tas det fram?

Answer 25

**Minimal Inhibitory Concentration:** lägsta effektiva dosen

Question 26

Vad menas med TID och KONCENTRATIONSBEROENDE avdödning?

Answer 26

**TID**: dvs att ju längre bakterien utsätts för ab(**Ju LÄNGRE dosen är över MIC**), desto mer effektivt är det(betalaktam har denna effekt) ex: Klindamycin, Oxazolidinoner, Makrolider, Betlaktam, Vankomycin **KONCENTRATION:** det är inte hur länge, utan hur mycket!(aminoglykosider har denna effekt)

Question 27

Varför bör betalaktamer registreras flera ggr under dygnet?

Answer 27

Dessa har en TIDSBEROENDE avdödning(d.v.s ju LÄNGRE koncentrationen hamnar över MIC värdet, desto mer effektivt!; det är just därför man doserar ofta för att hålla koncentrationen över MIC)

Question 28

Vad menas med BAKTERIECID och BAKTERISTAS? Ge några exempel?

Answer 28

**BAKTERIECID:** dödar bakterier**(Betalaktam, Aminoglykosider, Kinoloner, Vankomycin**) **BAKTERIESTAS:** hämmar bakteriens tillväxt(Makrolider och tetracykliner)

Question 29

Vad kan påverka EFFEKTEN av ett antibiotikum?

Answer 29

Kinetik Dynamik Patientens immunförsvar MIC värde Lokal(CNS)

Question 30

Vad menas med SIR?

Answer 30

**S:** sensitiv **I (Increased exposure):** bakterien är känslig om man t.ex höjer dosen, minskar dosintervallet eller förlängd infusion! **R(resistent):** ;(

Question 31

Vad är viktigt att tänka på när man ska välja ab?

Answer 31

VAR patienten har ådragit sig infektioner! SAMHÄLLE eller NASOKOMIAL Infektion under IVA vård UTLANDSRESA ev sjukhusvistelse!

Question 32

I vilka PATIENTGRUPPER bör man tämka en extra gång när man sätter in ab?

Answer 32

Immunsupprimerade: HIV, cytostatikabehandling Neutropeni Proteser: klaffproteser Allergi mot någon typ av ab

Question 33

I vilken miljö kan RESISTENTA Bakteriestammar selekteras i högre grad?

Answer 33

I miljöer där ab används MYCKET!

Question 34

DEFINITION RESISTENSBESTÄMNING

Answer 34

Om det inte går att förutsäga om en bakterie är KÄNSLIG mot ett visst ab

Question 35

Hur kan RESISTENSBESTÄMMNING göras?

Answer 35

- Via MIC värdet(bestäms via E-test) - Lapptest(diskdiffusion)

Question 36

Hur görs ett E-test vid RESISTENSBESTÄMNING?

Answer 36

1-Man lägger bakterier på en agarplatta 2-tillsätter ab i en gradvis förändrad koncentration 3-där ab dosen är över MIC så växer det inga bakterier och man kan via att läsa gränsen dra slutsatsen att: **-ju lägre MIC: dör snabbt-\>KÄNSLIG!** **-ju högre MIC: dör långsamt-\>RESISTENT**

Question 37

Hur görs ett LAPPTEST vid RESISTENSBESTÄMMNING?

Answer 37

1-man lägger in lappar med OLIKA ab som diffunderar ut i en agarplatta som har bakterier på sig och låter det stå en natt 2-man kan därefter se att bakterierna växer olika långt in mot lappen Ser man en **stor HÄMMNINGSzon** så innebär det att vi behöver **lägre dos** ab för att inhibera bakterien Ser man en **liten HÄMMNINGSzon** så innebär det att vi behöver **högre dos** ab för att inhibera bakterien \*HÄMNINGSZONENS diameter mäts via SIRS

Question 38

Nämn några RESISTENTA BAKTERIER?

Answer 38

MRSA: Meticillin Resistenta Staph Aureus VRE: Vankomycin Resistenta Enterokocker PNSP: Pneuumokocker med Nedsatt Känslighet för Penicillin ESBL: Extended Spectrum Betalaktamas