föreläsning: neurooftalmologi

Question 1

synväg till CNS

Answer 1

retina
n. opticus
chiasma
tractus opticus
corpus geniculatum laterale

optic radiation (geniculocalcarine tract)
- occipitalt, parietalt, temporalt (radiation)

syncortex occipitalt

Question 2

synnervens delar

Answer 2

intraockulär

intraorbital

intrakanalikulär
- benkanal med litet utrymme

intrakraniela del

Question 3

vad består en nerv av

Answer 3

axon
myelinskilda, scwahnnceller
endoneurium
fastkilar (flera Axon)
perineurium
epineurium

Question 4

hur löper central retinal artär

Answer 4

med n. opticus

försöker retina, EJ nerven

Question 5

cirkulation till n. opticus

Answer 5

posteriora ciliära artärer

Question 6

hur funns kontakt mellan CSF och ögat

Answer 6

subarachnidalrummet/spinalkanalen

dvs det finns kontakt mellan CSF och ögat, därmed kan CSF tryck påverka ögat och synnerv (papillödem)

Question 7

hur ser en vanlig papill ut

Answer 7

artärer och vener (mörkare) fina övergångar
- tydliga marginaler

synnervspapillen (optik disk) har av en central blek grop som kallas cup, cupen saknas nervändar och här kommer blodkärl in till retina

cup 30-40% av diameter

Question 8

CD kvot

Answer 8

parameter för att beskriva cupen, dess diameter i relation till diskens diameter

hög kvot innebär att disken är helt urkropt och att nervändar har förlorats

Question 9

staspapill

Answer 9

icke-iifammatorisk papillödem pga intrakraniell tryckstegring
- bilateralt

Question 10

orsak till papillödem

Answer 10

ICP stiger
- minskar axoplasmatiskt flöde (plasma) pga ökat tryck i opticusskidan/nerven
- då uppstår intraaxonalt ödem
- ses som staspapill (svullen, utåtbuktad)

Question 11

normalt flöde i nerven

Answer 11

axoplasmatiskt flöde sker vid tryck ICP 10-15 mmHg och IOP 10-24 mmHg

flödet går bakåt mot kraniet

om högre tryck ses stas som presenteras i synnervshuvudet

Question 12

papillödem

Answer 12

inga tydliga marginaler mellan papill, näthinna

papill är utbuktad

exkavationer försvinner (cup), ses mindre tydligt

ev. exsudat (proteiner, lipider)

små blödningar

dilatation av retinala vener

bortfall av fysiologisk venpulsationer

hyperemi papill

Question 13

symtom staspapill

Answer 13

inga

ev korta synbortfall=obskurationer

symtom: hv, kräkning, dubbelseende, medvetandesänkning SOM BEROR PÅ ICP

Question 14

etiologi staspapill

Answer 14

allt som höjer ICP
- tumör ff.a. infratentoriell
- abcess
- trama, blödning
- hydrocefalus

Question 15

undersökning synfält vid staspapill

Answer 15

större blindfläcken!!!!!!!!!!!!!

bättre syn nedåt än upoåt

Question 16

vad är normalt synfält

Answer 16

binokulärt fält 120 grader (180 grader=
upp 50-55
ned 60-70

Question 17

hur gör man synfältsus

Answer 17

goldmann perimetri: manuell

perimetri: dator

donders test: ETT ÖGA

Question 18

vad är blinda fläcken

Answer 18

papill, där synnerv träder ut finns inga fotoreceptorer
- 15 grader temporalt

Question 19

signum staspapill

Answer 19

avsaknad av venpulsationer
= ICP högt

Question 20

förlopp vid staspapill

Answer 20

papillödem, minskade marginaler, vidgade vener, minskade venpulsationer, läckage av exsudat
- ser fortsatt bra

sekundär opticusatrofi
- om orsak ej behandlas, irreversibelt
- kärlatrofi
- exsudat (gult)
- atrofiskt papillödem
- HÄR BÖRJAR MAN SE DÅLIGT, koncentrisk inskränkning av synfält och pupilldefekt

dvs man går från ödem till atrofi

Question 21

hur kan man mäta grad av papillödem

Answer 21

OCT

Question 22

abducenspares

Answer 22

RL
- skelning inåt (esotropi)

abducens har lång resa genom benstrukturer, risk för klämning

vanligare med abducenspares > CN III vid ICP, abducens drabbas först

Question 23

staspapill
hv
abducenspares

vad göra

Answer 23

tänkt ICP

MR

Question 24

foster kennedy syndrome

Answer 24

tumör i frontallob
- olfactorius meningeom vanligen

tumör trycker på synnerv unilateralt vilket ger
- atrofi unilateralt
- högt ICP ger pupillödem andra ögat

Question 25

diff till papillödem

Answer 25

pseudopapillödem - hyperopi, vanligen +7-8 D, små papiller ger sämre insyn, man ser marginaler och exkavitationer sämre - drusenpapill: lipofusin bakom synnerv ger utseende av ödem - myeliniserade nervtrådar: vissa föds med mer myeliniserade nervtrådar i näthinnan, normalt ska nervtrådar vara omyeliniserade här för bra insyn

Question 26

opticusneurit

Answer 26

inflammation i synnerv

Question 27

vem drabbas av ON

Answer 27

ff.a. kvinnor 20-40 år ensidigt 90%

Question 28

ON och MS

Answer 28

ON är debutsymtom för MS hos 15-20% tecken till ON ses hos 50% med MS långsiktig incidens av MS 30-50% al alla med ON visar MR MS-förändringar hos 25-75%

Question 29

vad göra vid ON

Answer 29

remiss neurolog för att utesluta MS - MR

Question 30

lokalisation ON

Answer 30

1. intraockulär opticusneurit - papillit - liknar staspapill 2. retrobulbär ON - vanligast 2/3 - normalfynd ögonbotten men pat har synnedsättning

Question 31

vad är skillnad mellan ON och papillödem

Answer 31

ON ger synnedsättning OCH är unilateralt

Question 32

symtom ON

Answer 32

synnedsättning smärta vid ögonrörelse ff.a. mot näsa defekt färgseende (rött ses svagare) patologisk pupillreaktion - afferent defekt

Question 33

us fynd vid ON

Answer 33

reducerat visus centralt skotom (synfältsdefekt) OCT - påverkat RNFL - ganglioceller

Question 34

förlopp ON

Answer 34

spontan förbättring inom 2-4 veckor upp till 24 månader skov föreligger med mellanliggande partiell remssion

Question 35

behandling ON

Answer 35

metylprednisolon iv - svåra bilaterala fall - snabb remission syn MÅLET - alt vid vitsubstansförändringar MR dvs i vissa fall ges LM för att förkorta återhämtningstid

Question 36

varför måste man ge metylprednisolon iv vid ON

Answer 36

ger man det po ökar risk för recidiv MÅSTE GES IV

Question 37

främre ischemisk opticusneuropati

Answer 37

synnervvsinfarkt på hypoperfusion

Question 38

känsligt område för cirkulation retina

Answer 38

central retinal artär passerar nerv till näthinnan (försörjer ej nerv utan retina) posteriora ciliära artärer syresätter opticus näthinnan har anastomoser med försörjning dels via posteriora ciliära artärer (pial artärer) och dels via central retinal artär = anastomoser=känsligt område

Question 39

vem drabbas arv främre ischemisk opticusneuriopati (AION)

Answer 39

ff.a pat > 50 år - lokal ischemi: ateroskleros, småkärlssjuka - jättecellsarterit 5-10%, drabbar stora-medelstora artärer (även a. ophtalmica och posteriora ciliära artärer)

Question 40

effekt av ischemi i retina (AION)

Answer 40

svullnad, interstitiell vätska pga stas minskad perfusionstrcyck - ökat venöst tryck pga minskat återflöde ger direkt axonal skada på opticus - kompartmentsyndrom ond cirkel: ökat tryck ger mer stas/svullnad risk för blindhet

Question 41

effekt av inflammation/arterit (temporalisarterit)

Answer 41

plötslig kraftig synnedsättning i ena ögat synfältsdefekt ofta nedåt (om övre blodflöde påverkat till papill ses istället synfältsdefekt nedåt) ödematös, blek papill (ser ut som papillödem) blödningar allmänna symtom - sjukdomskänsla - feber - hv - ömhet skalp - tugg claudicato - tjocka temporalisartärer

Question 42

vem har ökad risk för jättecellsarterit

Answer 42

polymyalgia rheumatica

Question 43

fynd jättecellsarterit

Answer 43

höga SR/CRP

Question 44

hur hanterar man jättecellsarterit

Answer 44

risk för att andra ögat drabbas är hög --> upp till 60% inom en vecka - därmed kräver ANION pga temporalisarterit omedelbar handläggning för att minimera att andra ögat drabbas

Question 45

hur skiljer man på papillödem och

Answer 45

vid papillödem har man inte synnedsättning vilket man har här

Question 46

behandling temporalisarterit

Answer 46

steroider högdos därefter temporalisbiopsi för diagnos - alt UL-doppler över a. temporalis + axellaris OBS BÖRJA BEHANDLING SÅ FORT MAN FÅR MISSTANKE (SR), VIKTIG MED KORTISON FÖR ATT RÄDDA SYN PÅ ANDRA ÖAT, BEHANDLING FÖRSTÖR INTE BIOPSISVAR

Question 47

fynd biopsi

Answer 47

lumen av kärlet är fyllt med giant celles granulomatös inflammation i artärvägg liten central lumen

Question 48

opticusatrofi

Answer 48

för diagnos krävs ögonbottenföränringar + funktionsförlust

Question 49

ögonbotten vid opticusatrofi

Answer 49

blek papill smala kärl

Question 50

funktionsförlust vi opticusatrofi

Answer 50

- visus nedsatt - synfält - färgsinne - patologisk pupillrekation

Question 51

orsaker till opticusatrofi

Answer 51

1. näthinnesjukdomar - centralartärocklusion 2. synnervspåverkan - obehandlad staspapill - ON - AION - toxisk nutritiv skada, t.ex. metanol - hereditär sjukdom (levers OA) - kompression pga tumör, blödning - kompression chiasma eller tractus opticus

Question 52

hur utreda oklar opticusatrofi

Answer 52

MR - ICP?