föreläsning: neurooftalmologi Flashcards

1
Q

synväg till CNS

A

retina
n. opticus
chiasma
tractus opticus
corpus geniculatum laterale

optic radiation (geniculocalcarine tract)
- occipitalt, parietalt, temporalt (radiation)

syncortex occipitalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

synnervens delar

A

intraockulär

intraorbital

intrakanalikulär
- benkanal med litet utrymme

intrakraniela del

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad består en nerv av

A

axon
myelinskilda, scwahnnceller
endoneurium
fastkilar (flera Axon)
perineurium
epineurium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

hur löper central retinal artär

A

med n. opticus

försöker retina, EJ nerven

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

cirkulation till n. opticus

A

posteriora ciliära artärer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

hur funns kontakt mellan CSF och ögat

A

subarachnidalrummet/spinalkanalen

dvs det finns kontakt mellan CSF och ögat, därmed kan CSF tryck påverka ögat och synnerv (papillödem)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur ser en vanlig papill ut

A

artärer och vener (mörkare) fina övergångar
- tydliga marginaler

synnervspapillen (optik disk) har av en central blek grop som kallas cup, cupen saknas nervändar och här kommer blodkärl in till retina

cup 30-40% av diameter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

CD kvot

A

parameter för att beskriva cupen, dess diameter i relation till diskens diameter

hög kvot innebär att disken är helt urkropt och att nervändar har förlorats

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

staspapill

A

icke-iifammatorisk papillödem pga intrakraniell tryckstegring
- bilateralt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

orsak till papillödem

A

ICP stiger
- minskar axoplasmatiskt flöde (plasma) pga ökat tryck i opticusskidan/nerven
- då uppstår intraaxonalt ödem
- ses som staspapill (svullen, utåtbuktad)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

normalt flöde i nerven

A

axoplasmatiskt flöde sker vid tryck ICP 10-15 mmHg och IOP 10-24 mmHg

flödet går bakåt mot kraniet

om högre tryck ses stas som presenteras i synnervshuvudet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

papillödem

A

inga tydliga marginaler mellan papill, näthinna

papill är utbuktad

exkavationer försvinner (cup), ses mindre tydligt

ev. exsudat (proteiner, lipider)

små blödningar

dilatation av retinala vener

bortfall av fysiologisk venpulsationer

hyperemi papill

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

symtom staspapill

A

inga

ev korta synbortfall=obskurationer

symtom: hv, kräkning, dubbelseende, medvetandesänkning SOM BEROR PÅ ICP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

etiologi staspapill

A

allt som höjer ICP
- tumör ff.a. infratentoriell
- abcess
- trama, blödning
- hydrocefalus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

undersökning synfält vid staspapill

A

större blindfläcken!!!!!!!!!!!!!

bättre syn nedåt än upoåt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad är normalt synfält

A

binokulärt fält 120 grader (180 grader=
upp 50-55
ned 60-70

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

hur gör man synfältsus

A

goldmann perimetri: manuell

perimetri: dator

donders test: ETT ÖGA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vad är blinda fläcken

A

papill, där synnerv träder ut finns inga fotoreceptorer
- 15 grader temporalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

signum staspapill

A

avsaknad av venpulsationer
= ICP högt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

förlopp vid staspapill

A

papillödem, minskade marginaler, vidgade vener, minskade venpulsationer, läckage av exsudat
- ser fortsatt bra

sekundär opticusatrofi
- om orsak ej behandlas, irreversibelt
- kärlatrofi
- exsudat (gult)
- atrofiskt papillödem
- HÄR BÖRJAR MAN SE DÅLIGT, koncentrisk inskränkning av synfält och pupilldefekt

dvs man går från ödem till atrofi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

hur kan man mäta grad av papillödem

A

OCT

22
Q

abducenspares

A

RL
- skelning inåt (esotropi)

abducens har lång resa genom benstrukturer, risk för klämning

vanligare med abducenspares > CN III vid ICP, abducens drabbas först

23
Q

staspapill
hv
abducenspares

vad göra

A

tänkt ICP

MR

24
Q

foster kennedy syndrome

A

tumör i frontallob
- olfactorius meningeom vanligen

tumör trycker på synnerv unilateralt vilket ger
- atrofi unilateralt
- högt ICP ger pupillödem andra ögat

25
Q

diff till papillödem

A

pseudopapillödem
- hyperopi, vanligen +7-8 D, små papiller ger sämre insyn, man ser marginaler och exkavitationer sämre

  • drusenpapill: lipofusin bakom synnerv ger utseende av ödem
  • myeliniserade nervtrådar: vissa föds med mer myeliniserade nervtrådar i näthinnan, normalt ska nervtrådar vara omyeliniserade här för bra insyn
26
Q

opticusneurit

A

inflammation i synnerv

27
Q

vem drabbas av ON

A

ff.a. kvinnor
20-40 år
ensidigt 90%

28
Q

ON och MS

A

ON är debutsymtom för MS hos 15-20%

tecken till ON ses hos 50% med MS

långsiktig incidens av MS 30-50%

al alla med ON visar MR MS-förändringar hos 25-75%

29
Q

vad göra vid ON

A

remiss neurolog för att utesluta MS
- MR

30
Q

lokalisation ON

A
  1. intraockulär opticusneurit
    - papillit
    - liknar staspapill
  2. retrobulbär ON
    - vanligast 2/3
    - normalfynd ögonbotten men pat har synnedsättning
31
Q

vad är skillnad mellan ON och papillödem

A

ON ger synnedsättning OCH är unilateralt

32
Q

symtom ON

A

synnedsättning

smärta vid ögonrörelse ff.a. mot näsa

defekt färgseende (rött ses svagare)

patologisk pupillreaktion
- afferent defekt

33
Q

us fynd vid ON

A

reducerat visus

centralt skotom (synfältsdefekt)

OCT
- påverkat RNFL
- ganglioceller

34
Q

förlopp ON

A

spontan förbättring inom 2-4 veckor upp till 24 månader

skov föreligger med mellanliggande partiell remssion

35
Q

behandling ON

A

metylprednisolon iv
- svåra bilaterala fall
- snabb remission syn MÅLET
- alt vid vitsubstansförändringar MR

dvs i vissa fall ges LM för att förkorta återhämtningstid

36
Q

varför måste man ge metylprednisolon iv vid ON

A

ger man det po ökar risk för recidiv
MÅSTE GES IV

37
Q

främre ischemisk opticusneuropati

A

synnervvsinfarkt på hypoperfusion

38
Q

känsligt område för cirkulation retina

A

central retinal artär passerar nerv till näthinnan (försörjer ej nerv utan retina)

posteriora ciliära artärer syresätter opticus

näthinnan har anastomoser med försörjning dels via posteriora ciliära artärer (pial artärer) och dels via central retinal artär
= anastomoser=känsligt område

39
Q

vem drabbas arv främre ischemisk opticusneuriopati (AION)

A

ff.a pat > 50 år
- lokal ischemi: ateroskleros, småkärlssjuka
- jättecellsarterit 5-10%, drabbar stora-medelstora artärer (även a. ophtalmica och posteriora ciliära artärer)

40
Q

effekt av ischemi i retina (AION)

A

svullnad, interstitiell vätska pga stas

minskad perfusionstrcyck
- ökat venöst tryck pga minskat återflöde

ger direkt axonal skada på opticus
- kompartmentsyndrom

ond cirkel: ökat tryck ger mer stas/svullnad

risk för blindhet

41
Q

effekt av inflammation/arterit (temporalisarterit)

A

plötslig kraftig synnedsättning i ena ögat

synfältsdefekt ofta nedåt (om övre blodflöde påverkat till papill ses istället synfältsdefekt nedåt)

ödematös, blek papill (ser ut som papillödem)

blödningar

allmänna symtom
- sjukdomskänsla
- feber
- hv
- ömhet skalp
- tugg claudicato
- tjocka temporalisartärer

42
Q

vem har ökad risk för jättecellsarterit

A

polymyalgia rheumatica

43
Q

fynd jättecellsarterit

A

höga SR/CRP

44
Q

hur hanterar man jättecellsarterit

A

risk för att andra ögat drabbas är hög –> upp till 60% inom en vecka
- därmed kräver ANION pga temporalisarterit omedelbar handläggning för att minimera att andra ögat drabbas

45
Q

hur skiljer man på papillödem och

A

vid papillödem har man inte synnedsättning vilket man har här

46
Q

behandling temporalisarterit

A

steroider högdos

därefter temporalisbiopsi för diagnos
- alt UL-doppler över a. temporalis + axellaris

OBS BÖRJA BEHANDLING SÅ FORT MAN FÅR MISSTANKE (SR), VIKTIG MED KORTISON FÖR ATT RÄDDA SYN PÅ ANDRA ÖAT, BEHANDLING FÖRSTÖR INTE BIOPSISVAR

47
Q

fynd biopsi

A

lumen av kärlet är fyllt med giant celles

granulomatös inflammation i artärvägg

liten central lumen

48
Q

opticusatrofi

A

för diagnos krävs ögonbottenföränringar + funktionsförlust

49
Q

ögonbotten vid opticusatrofi

A

blek papill

smala kärl

50
Q

funktionsförlust vi opticusatrofi

A
  • visus nedsatt
  • synfält
  • färgsinne
  • patologisk pupillrekation
51
Q

orsaker till opticusatrofi

A
  1. näthinnesjukdomar
    - centralartärocklusion
  2. synnervspåverkan
    - obehandlad staspapill
    - ON
    - AION
    - toxisk nutritiv skada, t.ex. metanol
    - hereditär sjukdom (levers OA)
    - kompression pga tumör, blödning
    - kompression chiasma eller tractus opticus
52
Q

hur utreda oklar opticusatrofi

A

MR
- ICP?