typfall: psykos Flashcards

1
Q

diff-diagnoser vid psykos

A

schizofreni
schizoaffektivt syndrom
BP-1
delirium (alkohol, somatisk sjukdom)
drogutlöst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

agiterad: vad gör du konkret i den akuta situationen och vad har du för lagstöd

A
  1. brottsbalken (24): rätten om nödvärn, kan användas vid våld eller hot om våld mot person/egendom
    - får ej använda mer våld än vad nöden kräver
    - bältesläggning kan utföras enligt denna lag MEN INTE tvångsinjektioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad har man för rättighet som oleg. läk

A

fatta beslut om kvarhållning (LPT 4) i väntan på vårdintygsbedömning

efter utfärdat vårdintyg och kvarhållningsbeslut kan oleg. läkare efter kontakt med bakjour (leg. läk specialist) ordinera tvångsinjektioner om det föreligger en överhängande fara för pat liv/hälsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad får man inte ge innan vård enligt LPT är beslutat (intagningsbeslut)

A

depåpreparat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

när måste intagningsbeslut fattas och av vem

A

chefsÖL/specialist med delegationfrån ChÖL

inom 24h från inkomst till kliniken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad gäller vid vältning i den akuta situationen

A

vak ska finnas

max 4h

om pat inte kunnat släppas inom 4h ska bakjour komma in för att ta ställning till förlängning

alla bältningsläggningar > 4h ska rapporteras till IVO

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

metoder att ta till för att ev. slippa bältning

A

lågaffektivt bemötande

de-eskalering

macka, te :)

känner någon i personalen patienten är det bra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

akut farmakologisk behandling psykos (våldsam, agiterad)

A

kombination
- Haldol 1 ml (5mg/ml) im
- stesolid 2 ml (5mg/ml) im

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad gör man åt metabola syndromet vid biverkningar

A

konsekvens för liv: CVD, påverkar livslängd

viktökning kommer snabbt: följ upp

ev. preparatbyte (aripiprazol=abilify), livsåtilförändringar, uppföljning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vilka LM har kraftigast påverkan på vikten

A

klozapin > olanzapin > quetiapine

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

klozapin

A

bäst effekt, minskad suicidrisk MEN mest metabola biverkningar + agaranulocytos/neutrofili

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

prevalens schizofreni

A

1% män
debut: 20-25 år (kvinnor 25-30, även incidensökning efter 45 år)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

förlopp

A

premorbid fas

prodromal fas: månader-år (md 5 år)

aktiv fas: psykos (första + symtom –> kan dröja 1 år innan fullblommad psykos, dvs psykotisk prefas)

skov, progression av funktionsnedsättning genom livet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

premormid fas

A

beteende under barndomen
- tillbakadragen
- inga vänner
- inga fritidsintressen
- tilltagande intresse för abstrakta idéer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

prodromal fas

A

motivationsbrist

inaktivitet

social isolering

sjunkande prestation

nedstämdhet, oro (depression 20%)

avflackade emotioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad kan utlösa skov

A

belastning
droger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad skiljer psykos i efterförloppet mot somatisk psykos

A

funktionsnedsättningen är generellt progriderande vid schizofreni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

symtom psykos

A
  1. positiva
    - hallisar
    - vanföreställningar
    - desorganiserat tal
    - tankestörning eller desorganiserat beteende
  2. negativa
    - affektiv avflackning, icke-adekvat känslouttruck
    - anhedoni
    - alogi: bristande tal/tanke
    - avolition: passivitet
  3. kognitiva (kan anses vara del av negativa symtom)
    - EF
    - uppmärksamhet
    - problemlösning
    - arbetsminne, processhastighet
    - konkret tänkande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vilka symtom ger ff.a. funktionsnedsättning

A

negativa/kognitiva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vanliga hallisar vid schizofreni

A

hörsel

syn=organisk eller substansorskad psykos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

tankestörning

A

ingen röd tråd
tankesplittring
associationsstörningar
neologism
tankestopp
ordsallad
långsamt tal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vanföreställningar

A

orimlig uppfattning
får ej delas av andra
hävdas ihärdigt
orubblig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

typer av vanföreställningar

A

bisarra
icke-bisarra

  1. primära: möjliga att förstå utifrån personens situation
    - förståeliga: paranoida
    - oförståeliga: schizofrena
  2. sekundära: går att härleda från andra symtom, t.ex. sekundärt till perceptionsstörningar, grundstämning
24
Q

hänsyftningsideer

A

feltolkningar, t.ex. att man får riktade budskap från tv/radio

25
Q

tankepåsättning

A

tankar kommer som tvång utifrån

26
Q

tankeutbredning

A

upplevelse att tankar samtidigt tänks av andra som ett eko

27
Q

desorganiserat tal och tankeförlopp

A

tal: ordsallad, tyder på desorganiserad tanke, lösa associationer (inte kopplingar mellan samtalsämne), perseveration (återkommer till samma ämne), svarslatens, tankestopp

28
Q

fenomenologiska aspekter

A

vid schizofreni ses progriderande störning i självupplevelse
- överdriven självmedvetenhet, annars oviktiga stimuli från inre/omgivningen får stor betydelse
- inre tomhet, känner ej igen sig själv/tankar/handlingar

29
Q

riskfaktorer

A

hereditet

man

hög ålder hos pappan vid befruktning

graviditet: svält, infektion, obstretiska komplikationer

födsel under vår

skalltrauma

cannabis

migration

30
Q

samsjuklighet

A

adhd
depression
migrän
OCD

31
Q

kortfattad patogenes

A

hypofunktion NMDA-R på GABA-intereuron ger hyperaktivitet i mesolimbiska system (+) och hypoaktivitet mesokortikalt (negativa, affektiva, kognitiva symtom)

32
Q

viktiga bansystem du ska kunna

A
  1. mesolimbiska system
    - VTA - limbiska strukturer som NaC etc
    - motivation, lust, belöning
    - överfunktion ger + symtom
    - D2 blockad dämpar symtom
  2. mesokortikalt
    - VTA - kortikalt
    - kognition, EF, emotion, affekt
  3. nigrostriatala system
    - SN till corpus striatum
    - motorik
    - hypoaktivitet ger: EPS (Parkinsonism, akatisi, dystoni, tardiv dyskinesi)
  4. tuberoinfundibulära banan
    - hypotalamus hypofys
    - blockad ger prolaktinstegring då DA blockerar frisättning av prolaktin
    - gynekomasti, galaktorré
33
Q

double hit teorin

A

genetisk sårbarhet

miljö ger 2nd hit
- stress
- motgång i livet
- droger
etc etc

34
Q

DA-hypotesen

A

överaktivitet i mesolimbiska banor (positiva symtom), underaktivitet i mesokortikala banor (negativa och kognitiva symtom)

Bakgrund: antipsykotika har effekt på positiva symtom via D2-blockad, amfetamin som ökar DA i synapserna ger psykos

35
Q

NMDA-hypofunktion

A

abnormal funktion NMDA-R
- GABA-interneuron I PFC mindre aktiva
- ger överfunktion DA mesolimbiskt, underfunktion PFC

DA-hypotesen är en nedströms konsekvens av detta

36
Q

PFC roll

A

viktig för kognitiv funktion och belief-evalidering

kan indirekt ge positiva symtom då man tror på vanföreställningar

hyperaktivitet mesolimbiskt ger abnormal salience och hjärnan försöker hitta förklaringar

37
Q

self-others

A

lite förståelse för skillnad mellan self/others

perceptionsstörning: vmPFC är central för intern perception, intern/extern stimuli kan feltolkas

38
Q

salience hypotes

A

salience: system som gör dig uppmärksam och riktar fokus (filterfunktion)

ökad DA signalering mesolimbiskt ger ökad salience för neutral stimuli

abberrant salience=får DA signalering av neutral stimuli = hallisar, hjärnan försöker förklara detta=vanföreställningar sekundärt

39
Q

utredning

A

anamnes: hereditet, droger/alk, socialt

somatisk us

orientrade prover, drogscreening

ev. riktad us
- EEG, MR, LP

EKG inför LM (QTc)

40
Q

diff-diagnoser

A

schizofreniformt syndrom: som schizofreni men funktionsnedsättning under kortare tid (1-6 månader), man kan ha flera episoder så länge ingen episod överstiger 6 månader.

schizoaffektivt syndrom: sammanhängande sjukdomsperiod med svår förstämningsepisod samtidigt med symtom som uppfyller typ A-kriterier för schizofreni, de psykotiska symtomen ska även föreligga i frånvaro av förstämningsepisoden

substansutlöst psykos: cannabis, LSD, amfetamin etc

vanföreställningssyndrom: utan övriga A-kriterier

organisk genes: EP, CNS tumör/trauma/infektion, stroke, SLE, huntington, delirium

autoimmun encefalit (NMDA-R): 40% av terapiresistenta fall har höga inflammationsmarkörer i CSF, vissa svarar på antiinflammatorisk behandling (subtyp med låggradig encefalit)

41
Q

delirium

A

snabb debut, varierar under dygnet, desorientering, synfenomen, paranoia, medvetandepåverkan

42
Q

icke-farmakologisk behandling

A

social ordning
sömn
motion
undvik stressorer
tät samverkan med soc
psykoterapi
rehabilitering

43
Q

vad ska man tänka om psykos bryts snabbt vid enstaka doser neuroleptika

A

droger etc

44
Q

akut behandling psykos

A
  1. olanzapin 10 mg, lorazepam 1-2 mg
  2. sömn: z-prev, antihistamin (propavan)
45
Q

vad är no no vid amfetaminpåverkan

A

ge ej olanzapin pga risk för perifer vasodilatation och cirk. kollaps

använd enbart bdz, om behov av anitpsykotika: haldol

46
Q

underhållsbehandling

A

monoterapi är att föredra

depåinjektion många fördelar (compliance)

47
Q

enda antipsykotika med uttalad antisuicidal effekt

A

klozapine

48
Q

vanliga biverkningar

A

EPS (nigrostriatal systemet)

akut dystoni (snabb dosstegring, behandlas med antikolinergika)

PD (sänk dos, antikolinergika)

akatisi

prolaktinstegring: på lång sikt risk för osteoporos

viktuppgång

minskad emotionell kontakt (påverkad motivation, beteende=belöningssystemet)

MNS

49
Q

MSN

A

ff.a. FGA
ovanligt

90% får det inom de två första veckorna av behandling

allvarligt (mortalitet 10%), IVA-vård

risk: dosökning, flera antipsykotika, tidigare MNS, + litium, dehydrering, injektionsbehandling

symtom: autonom dysfunktion (feber, hypertoni, blek, svettig, taky, urininkontinens), muskelrigid, medvetandesänkt

utredning: anamnes, riskfaktorer, klinik, lab (CKx4, LPK stegring)

åtgärd: sätt ut neuroleptika, IVA, ECT, ev. DA-agonist, BDZ vid lindrigafall, muskelavslappnande

om återinsättning neuroleptika: klozapin ff.a.

50
Q

akut katatoni

A

syndrom med störning av motoriska, viljemässiga och autonoma funktioner

malign katatoni: feber, autonom instabilitet, delirium, rigiditet, livshotande

psykiatrisk sjukdom (schizo, BP-1) eller LM-biverkning

diagnostik: minst 3 av följande
- stupor
- mutism
- katalepsi
- posering
- stereotypier
- akolali, ekopraxi

symtom måste ej vara konstanta utan kan fluktuera

diagnostik: neurologstatus, lab (CK, myoglobin)

vad göra: sätt ut antipsykotika
- mild form: BDZ
- allvarligare: ECT (testo alltid med bens först, diagnostiskt värde)

51
Q

komplikationer akut katatoni

A

rhabdomyolys

njursvikt

DVT, LE

52
Q

faktorer talande för god prognos schizofreni

A

sen debut
tydligt utlösande faktorer
akut debut
positiva symtom
hög funktion innan insjuknandet
gott psykosocialt stöd
aktiv förhållningssätt till sjukdom
kvinna

53
Q

faktorer talande för sämre prognos

A

tidig debut

inga utlösande faktorer

man

smygande debut

negativa symtom

låg funktion innan

dåligt psykosocialt stöd

många skov

lång tid utan behandling

kognitiv brist

passivitet

54
Q

ex på depåpreparat (SGA)

A

paliperidol (xeplion)
- ges var 4e vecka

55
Q

tillägg av metformin

A

kan enligt vissa används för att minska sötsug vid neuroleptikabehandling