Hjärtsvikt Flashcards

1
Q

Hjärtsvikt definition

A
  • Otillräcklig HMV (CO) för kroppens volym eller tillräcklig HMV men endast tack vare kompensatoriska förhöjda fyllnadstryck vilket ger fysiologiska förändringar på hjärtat.
  • Hjärtsvikt är alltid ett tecken på bakomliggande patologi och det är mot den behandlingen bör rikta sig utöver symtomatisk.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Diagnos hjärtsvikt

A

Är ett kliniskt syndrom som ställs om dessa tre punkter uppfylls:
- Symtom förenade med hjärtsviktsdiagnos
- Kliniska tecken förenade med hjärtsviktsdiagnos
- Objektiva tecken på strukturell eller funktionell abnormalitet av hjärtat i vila (t ex lungröntgen, EKO, MR eller NT-proBNP)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Epidemiologi

A
  • 2% av befolkningen har hjärtsvikt, andelen hos 50-åringar 1%, hos 80-åringar 10%.
  • 30 000 patienter får diagnosen i Sverige varje år. Medianålder 75-år.
  • Relativt jämn könsfördelning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Etiologi

A
  • Ischemisk hjärtsjukdom (50%): myokardskador och i vissa fall myokardnekros med ärrvävnad
  • Hypertoni (30%)
  • Klaffsjukdom: vanligast aortastenos, näst vanligast mitralisinsufficiens.
  • Anemi
  • Lungemboli
  • Myokardit
  • Hjärttamponad
  • Aortadissektion
  • Tyreotoxisk kris (ffa kvinnor)
  • Kardiomyopati
  • SLE
  • Inlagringssjukdomar (t ex hemokromatos, Fabrys sjukdom, amyloidos och sakroidos)
  • Toxisk påverkan (adriamycin, amfetamin, alkohol)
  • Takyarytmi
  • Kongenitala sjukdomar
  • Infektiös orsak (Chagas sjukdom, HIV, Borrelia)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Klassifikation

A

NYHA - New York Heart Association
-NYHA I: nedsatt vänsterkammarfunktion utan symtom eller begränsningar vid fysisk aktivitet
-NYHA II: lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet endast efter fysisk aktivitet av mer uttalad grad.
-NYHA IIIA: Medelsvår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet vid lätt/måttlig fysisk aktivitet, allt ifrån gång i lätt motlut till av och påklädning. Kan gå >200 m.
- NYHA IIIB: Medelsvår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet vid lätt/måttlig fysisk aktivitet, allt ifrån gång i lätt motlut till av och påklädning. Kan gå <200 m.
- NYHA IV: Svår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet redan vid vila. Ökande symtom vid minsta aktivitet. Ofta bunden till säng/stol.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Typer av hjärtsvikt

A

HFrEF (reducerad ejektionsfraktion/systolisk hjärtsvikt: EF ≤ 40%. (Hos friskt hjärta 50-75%). Vanligast!
HFmrEF (mildly reduced): EF 41-49%.
HFpEF (perserved/diastolisk): EF ≥ 50% samt tecken till diastolisk dysfunktion. Kräver symtom och tecken på hjärtsvikt. Vanligare hos:
- Äldre (stelare myokard vilket hindrar kamrarnas avslappning, förmakskontraktionen blir viktigare med åldern)
- Kvinnor
- Hypertoniker
Vänstersvikt: hjärtsvikt som drabbar/börjar i vänsterhjärtat.
Högersvikt: endast påverkar/börjar i höger hjärtat, orsakas oftast av vänstersvikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

“Klinisk/symtomatisk klassifikation”

A
  • Varm: perifer cirkulation intakt
  • Kall: vasokonstriktion och hypoperfusion
  • Torr: retinerar inte vätska
  • Våt: vätskeretention och stas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Tecken på akut svikt

A

Akut lungödem:
-respirationssvikt till följd av stas och lungödem, kan förekomma vid både hypo-/hypertoni, samt bevarad eller sänkt EF.
-svår andnöd, låg saturation
-våt och varm
Akut dekompenserad hjärtsvikt:
-ofta en försämring av känd svikt/bakomliggande sjukdom
-debuterar gradvis, vätskeretention och förhöjda fyllnadstryck
-våt, kan vara både varm och kall
Isolerad högerkammarsvikt:
-orsakas av hinder genom lungkretsloppet, t ex högersidiginfarkt, pulmonell hypertension, LE, triscuspidalisinsufficiens etc.
-låg HMV/CO, stas i lever och halsvener, ingen lungpåverkan
-våt och kall
Kardiogen chock:
-sänkt hjärtfunktion
-hypotension, låg HMV/CO, låg urinproduktion, nedsatt perifer cirkulation, ibland konfusion/sänkt medvetande,
-våt och kall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Symtom och kliniska fynd

A

-Nedsatt kondition
-Trötthet
-Halsvenstas
-Takykardi
-Rassel i lungorna (vätska)
-Leverförstoring och ev smärta under höger arcus
-Andfåddhet och med tiden vilodyspné
-Ortopné o/e nokturn dyspné
-Perifera pittingödem
-Synkope

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Anamnes

A

-Livsstil: rökning, motion, kost, alkohol
-Läkemedel
-Tidigare nuvarande sjukdomar: hjärtproblem, hypertoni
-Andfåddhet vid ansträning?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Status

A

-Perifera ödem
-Lungrassel
-Blåsljud
-Hypertoni
-Halsvenstas
-Leverförstoring
-Cyanos
-Vänsterförskjuten och breddökad iktus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Labprover diagnostik

A
  • NT-pro-BNP: Hjärtsvikt osannolikt om < 125 pg/ml (BNP< 35). Vid högre värden rekommenderas EKO.
    -Troponin T: Vid akut dekompenserad svikt eller misstanke om myokardischemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Bilddiagnostik

A

-HjärtEKO: Utvärderar EF och ger objektiva värden på hjärtfunktion, väggtjocklek, hypokinesi, förmaks-/kammarfunktion, klaffvitier, pulmonell hypertension.
-Lungröntgen: ffa vid dyspné, ej ovanligt med dilaterat hjärta och ev vätska kan synas.
- MR-hjärta: för att diagnosticera ovanliga orsaker till hjärtsvikt.
- Högerkateterisering: bör övervägas om konstriktiv perikardit, restriktiv kardiomyopati eller medfött hjärtfel misstänks vara orsaken till svikt alternativt när UL hjärta visar misstänkt pulmonell arteriell hypertension.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Utvärdering av funktionsförmåga

A

-6-min gångtest
-Arbetsprov
-Maximalt syrgasupptag
-Klassificering enl NYHA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Icke-farmakologisk behandling

A

-Regelbunden viktmätning, anpassa diuretika
-Minska alkoholkonsumtion
-Motion: ökar livskvaliteten och minskar behov av sjukhusvård, erbjud rehabträning
-Vaccination mot pneumokocker och influensa (årligen)
-NSAID och glitazoner bör undvikas pga risk för försämring i svikt
-Saltrestriktion då Na bidrar till vätskeretention (vilket ger ökad hjärtbelastning)
-Rökstopp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Läkemedelsbehandling syfte

A
  • Minska symtomen och öka livskvaliteten (digoxin, diuretika och nitrater)
  • Minska morbiditet och mortalitet
  • Ffa vid HFrEF, vid HFpEF fokus ffa att behandla bakomliggande sjukdomar.
17
Q

Vilka 5 läkemedelsgrupper har visats minska dödligheten vid HFrEF?

A
  • ACE-hämmare (ARB vid intolerans mot ACE)
  • Betablockerare
  • Aldosteronhämmare (mineralkortikoidreceptorantagonister)
    -SGLT2-hämmare
    -ARNI (sakubutril) - ersätter ACE vid HFrEF + kvarstående symtom (NYHA II-IV) trots behandling.
18
Q

Loopdiuretika/tiaziddiuretika

A
  • T ex furosemid
  • Endast symtomlindrande, sänker fyllnadstryck och minskar vätskeöverskott
  • Indikation: övervätskning (vanligt), snabb effekt
  • Normal dos 20-240 mg/dag. Kan regleras av patienten utifrån symtom. Eftersträva så låg dos som möjligt.
19
Q

ACE-hämmare (ARB vid intolerans mot ACE)

A
  • T ex Enalapril
  • Vid inhibering av RAAS minskar den renin-angiotensin-orsakade vasokonstriktionen och aldosteroneffekten hämmas vilket medför förbättrad HMV/CO.
  • ACE-hämmare minskar också dilatationen av vänsterkammaren vid hjärtsvikt.
    -Indikation: EF≤ 40% (kan övervägas vid 41-49%).
    -Kontraindikationer:
    -tät aortastenos (försiktighet! då arterioldilatationen i kombination med minskat venöst återflöde till hjärtat kan ge drastiskt BT-fall med yrsel och synkope.
    -kalium>5,0
    -kreatinin>220
20
Q

Betablockerare

A

-T ex Mistoprolol, bisoprolol
-Sänker hjärtfrekvensen (hämmar den ökade sympatikusaktiviteten) och ökar därigenom tiden som är tillgänglig för perfusion av hjärtmuskeln (således antiischemisk effekt).
-Indikation: EF≤ 40% (kan övervägas vid 41-49%)
-Bör sättas in på stabila hjärtsviktspatienter i låg dos. Som grundregel bör patienter med dekompenserad hjärtsvikt först stabiliseras innan insättning av betablockad pga risk för kardiogen chock.

21
Q

SLGT-2-hämmare

A
  • T ex dapagliflozin (Forxiga) eller empaglifozin (Jardiance).
  • Rekommenderas för alla patienter med HFrEF oavsett annan lm-behandling och oavsett diabetes eller ej.
    -Måldos 10 mg 1x1.
    -Genital svampinfektion är en vanlig biverkan.
    -Minskar risken för kardiovaskulär död och morbiditet hos patienter med HFrEF.
    -Rekommenderas även till HFpEF, första läkemedlet som visats ha effekt.
22
Q

Aldosteronhämmare/MRA (mineralkortikoid-receptorantagonister)

A
  • T ex spironolakton eller Epleneron
  • Ges numera till alla patienter direkt vid diagnos om de tål läkemedlet
  • Patienter med tidigare hjärtinfarkt
  • Kontraindicerat vid njursvikt
23
Q

ARNI (angiotensin-receptor-neprilys-inhiberare)

A

-Sakubutril-valsartan (Entresto): nyare kombinationspreparat med RAAS-blockad samt inhibering av ett enzym som bryter ner nautriuretiska enzymer (BNP). På så sätt motverkas den neurohormonala aktivering som leder till vasokonstriktion, natriumretention och den maladaptiva remodulering som sker vid hjärtsvikt.
- Har bättre effekt än ACEi/ARB och bör därför ersätta dessa vid HFrEF + kvarstående symtom trots övrig behandling (NYHA II- IV)

24
Q

CRT

A

-Cardiac resynchronization therapy/sviktpacemaker/biventrikulär pacemaker.
-Hjärtats kamrar paceas synkront med en sladd på varje sida, därmed återställs den dyssynkroni som många hjärtsviktspatienter uppvisar vilken försämrar pumpförmågan och ökar symtomen.
Indikationer (NYHA II-IV)
-Symtomatiska patienter/patienter som kräver sjukhusvård trots optimal lm-beh
-Patienter med hjärtsvikt och nedsatt vänsterkammarfunktion, vänstersidigt skänkelblock (QRS>= 130 ms) och sinusrytm
-Patienter med hjärtsvikt och EF =<35% och vänstersidig skänkelblock.
-Patienter med HFrEF med höggradig AV-block bör få CRT istället för traditionell pacemaker då det visat sig minska morbiditeten hos dessa patienter.

25
Q

Ivabradin (Procoralan)

A

Hämmar selektivt natriumkanaler (If-current) i sinusknutan och sänker HF med cirka 10 slag/min.
-Hög puls med hjärtsvikt är förknippad med hög dödlighet
-Visat sig minska hospitalisering och mortalitet
-Kan ges till alla patienter med EF =<35% och HF >=70 slag/min vid sinusrytm.

26
Q

Iv järn

A
  • Intravenös järnbehandling ges vid järnbrist
  • Vanligt med järnbrist hos sviktpatienter, oavsett om anemi eller ej.
  • Järnbrist anses föreligga om Hb<150 + s-ferritin<100 (eller 100-300 om transferrinmättnad <20%).
  • Ferinject har visat god effekt på symtomlindring med ökad prestationsförmåga och livskvalitet och minskar sjukhusinläggningar.
    -Något ökad risk för anafylaktiska reaktioner, beredskap bör finnas!
27
Q

Digitalis

A

Indikation:
- NYHA II-IV med symtom trots optimal övrig beh
- Patienter med FF eller hjärtfrekvens >80 eller…
-…EF<40% och NYHA II-IV trots annan behandling
-Monitorera serumkoncentrationen

28
Q

Avancerad hjärtsvikt definition

A

Trots optimal behandling:
1. Persisterande symtom på hjärtsvikt (NYHA II-IV)
2. Objektiva tecken på kardiell dysfunktion (t ex LVEF <30%, uttalad, isolerad HK-svikt, uttalade och inoperabla vitier, uttalad diastolisk dysfunktion eller HFpEF + högt NT-pro-BNP).
3. Stort sjukvårdsbehov >= 2 tillfällen senaste året med inläggning pga svikt
4. Uttalad nedsatt arbetskapacitet

29
Q

Hjärttransplantation

A
  • Etablerad standard för svårt terapiresistent hjärtsvikt.
  • Överlevnad vid 10-årsuppföljning cirka 60%.
    Indikationer:
    -Svår svikt med uttalad orkeslöshet, andfåddhet och trötthet
  • Förväntad överlevnad mindre än 1 år
  • All medicinsk behandling antingen prövad och befunnen otillräcklig eller övervägd och bedömd som olämplig
  • Annan kirurgisk behandling övervävd och bedömd som utsiktslös
  • Både patientens livskvalitet och livslängd förväntas öka väsentligt genom kirurgi
  • Terapiresistenta kammararytmier, rejektion/svikt i tidigare transplanterat hjärta
30
Q

Hjärtpumpsbehandling

A

-En kirurgisk metod där man opererar in en hjärtpump som hjälper till att upprätta en god HVM/CO.
- Målet är att förbättra organperfusionen genom att öka blodflödet och syretransporten i systemcirkulationen samt minska lungstas genom att minska fyllnadstryck och tryck i lungkretsloppet.
-LVAD vanligast, ökar överlevnaden men vanligt med komplikationerna (GI-blödning, tekniska fel, stroke, infektion osv)
-Indikationer: cirka 50% av pat i väntan på hjärttransplantation, en del patienter som inte är aktuella för transplantation

31
Q

Komplikationer

A

Med tiden minskar hjärtats pumpfunktion → sjunkande blodtryck → man vill minska diuretika/ge vätska. Samtidigt vätska i perifer vävnad och i pleura → vill ha vätskerestriktion/ge diuretika. Blir svår balansgång. Till slut orkar hjärtat inte mer.

-Akut hjärtsvikt med lungödem
-Levercirros
-Pulmonell hypertension
-Tromboembolism
-Depression
-Sömnsvårigheter

32
Q

Prognos

A

NYHA I – 5–10 % dör inom ett år
NYHA II – 10–20 % dör inom ett år
NYHA III – 30 % dör inom ett år
NYHA IV – 50 % dör inom ett år

33
Q

Hur kan hypertoni ge hjärtsvikt?

A

Hypertoni ger ökat motstånd att pumpa mot vilket ger ökat afterload (spänningsutveckling i hjärtkammarväggen under systole, mao det tryck som krävs för att pumpa ut blodet i aorta). Detta ger vänsterkammarhypertrofi vilket ökar myokardiets syrebehov samt trycker ihop coronarkärlen (ökad muskelmassa) vilket på sikt minskar kammarens kontraktilitet. Detta leder till sänkt EF.

34
Q

Systolisk hjärtsvikt patofysiologi

A

Sänkt myokardfunktion->sänkt hjärtminutvolym-> RAAS aktivering -> salt-/vattenretention-> ökat preload -> hjärtuttröttning -> sänkt myokardfunktion

Sänkt myokardfunktion->sänkt hjärtminutvolym-> sympatikusaktivering-> vasokonstriktion-> ökat afterload -> hjärtuttröttning -> sänkt myokardfunktion

Sänkt myokardfunktion->sänkt hjärtminutvolym-> sympatikusaktivering-> ökad hjärtfrekvens och ökad kontraktilitet -> myokardhypertrofi -> ökad energiförbrukning-> hjärtuttröttning-> sänkt myokardfunktion

Natriuretiskapeptider (ANP och BNP) har också inititalt positiva effekter genom ökad natriures, diures och kärldilatation, motverkar i viss mån de negativa effekterna av RAAS.

Läkemedel: RAAS-blockad, betablockad (hämmar sympaticusaktivering), diuretika (minskar salt-/vattenretention).

35
Q

Patofysiologi diastolisk hjärtsvikt

A

Ejektionsfraktionen är normal men den diastoliska fyllnadsfunktionen är sänkt, därav blir cardiac output (HMV) sänkt. Preload (hjärtmuskelcellernas sträckning orsakad totalvolymen i kammaren precis innan kontraktion) är minskad. Är fyllnadsgraden för låg blir preload (uttänjningen) för svag och slagvolymen minskar. Är den för hög minskar slagvolymen också (pga suboptimal uttänjning). Sambandet mellan uttänjning och kontraktionsförmåga kallas för Frank-Starlingmekanismen.

36
Q

Vänster hjärtsvikt och höger hjärtsvikt

A

Hjärtsvikt kan drabba både höger och vänster kammare. De kan vara både systoliska och diastoliska. De påverkar dock varandra och högersidig hjärtsvikt beror oftast på vänstersidig.

37
Q

Lungpåverkan patofysiologi

A

Kroppens misslyckade försök att kompensera för minskad HMV genom att samla på sig vätska blir en ond cirkel, vätska kan börja läcka från kärlen och orsaka ödem.

Vid vänstersidig hjärtsvikt kan nedsatt HMV leda till att blodet blir mer stillastående hela vägen från vänster förmak bakåt i lungkretsloppet. Detta ger ökat tryck i lungartärerna med pulmonell hypertension och lungödem -> dyspné och ortopné.
Det leder även till högersidig hjärtsvikt, då backar blodet ut i systemiska kretsloppet, kan ge symtom som ökat fyllnadstryck i v jugularis och hepatosplenomegali samt på sikt levercirros.