KOL Flashcards
Vilka komplikationer är vanliga dödsorsaker vid KOL?
- Akut lungsvikt
- Hjärtsvikt
- Arytmi
- Pneumothorax
Faktorer som påverkar överlevnaden
- Ålder
- Graden av FEV1-sänkning
- Fysisk aktivitet/kapacitet
- Dyspné
- Exacerbationsfrekvens
- Samtidig kardiovaskulär sjukdom
Prognos
Går ej att bota, försämras undantagslöst över tid. Progressionhastigheten kan minskas men livslång behandling krävs.
Mortalitet vid FEV1<0,75
- 1-årsöverlevnad cirka 70%
- 5-årsöverlevnad cirka 5%
Vad är KOL?
Kronisk obstruktiv lungsjukdom
- tillstånd där bronkiolit och emfysem ger kronisk obstruktivitet och nedsatt lungfunktion
- bronkiolit: inflammation i små luftvägar, det är detta som ger upphov till obstruktivitet
- emfysem: alveolernas väggar bryts ner till följd av inflammatorisk process i alveolerna.
- trots de att terminala bronikiolerna och alveolerna ligger intill varandra är de inflammatoriska processerna mycket olika varför det ena kan föreligga utan det andra
Epidemiologi
- Cirka 50% av alla rökare utvecklar KOL
Sverige - Prevalens cirka 8% (700 000)
- Ökar med ålder, ovanligt före 40 års ålder
- Lika bland män och kvinnor
- Orsakar cirka 20 000 inläggningsfall per år
- Cirka 3000 dör per år
Globalt - Tredje vanligaste dödsorsaken, cirka 2,5 miljoner dödsfall per år
Etiologi
- Tobaksrökning är viktigaste faktorn, man brukar säga att 80-90% av alla patienter med KOL är rökare eller har varit det.
- Passiv rökning eller andra typer av luftföroreningar (t ex yrkesmässig exponering för rök, damm och gaser)
- Stigande ålder - inte bara pga fortsatt rökning, också för att lungkapaciteten minskar med åldern
- Låg socioekonomisk status, inte en orsak i sig men observandum pga mycket vanligare i denna grupp
- Infektioner under barndomen
- Astma, samtidig KOL och astma ökar risken för död
- Ärftlighet, har man föräldrar med KOL ökar risken att själv få det desto mer man röker
- Alfa-1-antitrypsinbrist
Patofysiologi
Patofysiologiska förändringar vid KOL påverkar hela bronkträdet. Krävs ganska kraftiga förändringar innan symtom uppträder.
Bronker:
- Kronisk inflammation med framförallt CD8+ T-celler och makrofager gör så att slemproducerande bägarceller bildas med cilieceller börjar brytas ner. Ciliedestruktion ökar risken för infektion och inflammation.
- Kronisk bronkit med ökat antal infektioner i luftrören och risk för bronkiektasier.
Bronkioler:
- Bronkiolit leder så småningom till en förtjockning och stelhet i väggen (fibros), vilken är irreversibel. Luftrören blir smalare och smalare vilket leder till obstruktion.
Alveoler:
- Inflammationen orsakar emfysem genom nedbrytning av alveolväggar och kringliggande kärl.
- Alveolernas elasticitet minskar och antalet infästningspunker mellan alveoler och bronkioler minskar, dessa punkter bidrar i normala fall till att hålla dem öppna.
- Elasticiteten är viktig vid passiv utandning, när denna och alveolstorleken minskar blir man sämre på att andas ut -> “air trappning”, minskad FVC.
- Alveolernas minskade elasticitet ger också kraftigt minskad FEV1.
KOL-exacerbation
- KOL-patienter drabbas i varierande grad av sjukdomsförsämring med förvärrade symtom. Främsta orsaken är viral eller bakteriell infektion men även hjärtsvikt, irritanter och bristande compliance kan bidra.
- Vanligaste patogenerna:
- virus 50%
- H.influenzae (vanligast)
- pneumokocker
- moraxella catarrhalis
- pseudomonas aerguinosa - oftare allvarligare vid KOL
Symtom och kliniska fynd
- Asymtomatisk KOL: är ofta asymtomatisk tills lungkapaciteten blir under 75%, viktigt att screena risk patienter för tidig diagnos.
- Tidiga symtom: sputumproduktion, långvarig hosta.
- Något senare: pip i bröstet, sämre ork.
- Ännu senare: dyspné (känns som att andas genom ett sugrör), begränsad fysisk kapacitet, tecken på hjärtinsufficiens.
- Symtombilden korrelerar med graden av lungfunktionsnedsättning.
Hur klassificeras KOL?
Enligt GOLD (Global initiative for Obstructive Lung Disease). Stadie 1-4 och Grupp A-D.
1. Spirometri för att bekräfta diagnos - FEV1/FVC <0,7 efter bronkdilatation
2. Gradering av obstruktion (GOLD stadie 1-4), graderingen baseras på FEV1 av förväntat värde.
3. Exacerbationsanamnes
4. Symtomskattning enligt CAT eller mMRC
GOLD 1-4
GOLD 1: FEV1 ≥ 80% avförväntat värde
GOLD 2: FEV1 50-79% av förväntat värde
GOLD 3: FEV1 30-49% av förväntat värde
GOLD 4: FEV1 <30% av förväntat värde
GOLD A-D
GOLD A: låg risk ≤ 1 exacerbation/år som ej krävt sjukhusvård + CAT < 10 p (alt mMRC ≤ 1p)
GOLD B: låg risk ≤ 1 exacerbation/år som ej krävt sjukhusvård + CAT > 10 p (alt mMRC≥2p)
GOLD C: hög risk ≥2 exacerbationer/år alt exacerbation med sjukhusinläggning+ CAT < 10 p (alt mMRC ≤ 1p)
GOLD D: hög risk ≥2 exacerbationer/år alt exacerbation med sjukhusinläggning+ CAT > 10 p (alt mMRC≥2p)
Symtomskattning
Värderas utifrån självskattningsformulär CAT (COPD Assessment test)
- <10 p lindriga symtom
- ≥ 10 p svåra symtom
Finns även mMRC (dyspnéskattning).
Anamnes
Faktorer som bör föranleda misstanke om KOL:
- Långvarig rökning
- Förkylning som inte vill gå över hos rökare eller ex-rökare
- Symtom som långvarig hosta eller upprepade episoder av hosta eller upphostning, pip i bröstet eller andnöd vid ansträngning
- Misstänk särskilt vid förekomst av riskfaktorer, främst tobaksrökning och yrkesexponering för rök, damm och gaser.
- I primärvården bör patienter som har misstänkt begynnande KOL screenas med spirometri.
Status
- Bedömning av vitalparametrar
- Inspektion: notera eventuell cyanos, dyspné och thoraxdeformitet (tunnformad)
- Auskultation: förlängt expirium och pipande ljus vid forcerad expiration. Eventuellt hörs rassel basalt och i sena stadier kan andningsljuden vara försvagade.
- EKG: vanligen har dessa patienter sinustakykardi till följd av kronisk hypoxi och försämrad högerkammarfunktion. EKG kan även ge information om vänsterkammarhypertrofi.
- POX: vanligen något lågt, <92% talar för exacerbation eller allvarlig KOL med kronisk hypoxi. Ta blodgas!
