Dissektion rygg - strukturer Flashcards Preview

Anatomi > Dissektion rygg - strukturer > Flashcards

Flashcards in Dissektion rygg - strukturer Deck (49)
1

m. trapezius

n. accesorius

2

m. latissimus dorsi

n. thoracodorsalis

3

m. deltoideus

n. axillaris

4

m. triceps brachii (caput longum, medialis et lateralis)

n. radialis

5

m. supraspinatus

n. suprascapularis

6

m. infraspinatus

n. suprascapularis

7

m. teres major

n. subscapularis

8

m. teres minor

n. axillaris

9

m. levator scapulae

n. dorsalis scapulae

10

mm. rhomboidei major et minor

n. dorsalis scapulae

11

m. serratus post sup. et inf.

nn. intercostales

12

m. erector spinae (m. spinalis, m. longissimus, m. iliocostalis)

r. posterior nn. spinales

13

mm. transversospinales (mm. rotatores, mm. multifidi, mm. semispinales)

r. posterios nn. spinales

14

m. splenius capitis et cervicis

r. posterior nn. spinales

15

m. semispinalis capitis

r. posterior nn. spinales

16

fascia thoracolumbalis

Där m. latissimus dorsi fäster in i kotpelaren.

17

foramen intervertebrale

Hålet mellan incisura vertebralis sup. et inf.

18

lig. supraspinale

Tunna ligamentet längst bak på processus spinosus.

19

lig. interspinale

Ligamenten mellan processus spinosus.

20

lig. flavum

Gult ligament anteriort om lig. interspinale. Posteriort om ryggmärgen.

21

lig. longitudinale posterior

Ligament anteriort om ryggmärgen, posteriort om kotkropparna.

22

a. suprascapularis

Artärgren, oftast avgående från truncus thyrocervicalis, som korsar m. scalenius anterior och förlöper ytligt om lig. transversum scapulae superior i fossa supraspinata och infraspinata. Anastomoserar med a. circumflexa scapulae.

23

a. dorsalis scapulae (r. profundus a. transversae colli)

Djup gren, antingen avgående från a. transversa cervicis eller direkt från a. subclavia (67 %) som slår följe med n. dorsalis scapulae. Försörjer margo medialis scapulae och angränsande muskler.

24

a.v. circumflexa scapulae

Bakåtgående artär via mediala axelluckan till fossa infraspinata. Anastomoserar med a. suprascapularis.

25

a.v. circumflexa humeri posterior

Artär som följer n. axillaris genom laterala axelluckan till skulderleden och m. deltoideus. Anastomoser: A. circumflexa humeri anterior, a. suprascapularis, a. thoracoacromialis.

26

a. profunda brachii

Följeslagarartär till n. radialis, belägen i sulcus nervi radialis.

27

a. occipitalis

Andra dorsalt avgående gren från a. carotis externa. Förlöper djupt om venter posterior m. digastrici, medialt om processus mastoideus fram till huvudets bakre del. Har förbindelse med a. temporalis superficialis, a. vertebralis, a. cervicalis profunda och a. auricularis posterior.

28

a. vertebralis

Kotartär. Avgår från a. subclavia bakom m. scalenius anterior och fortsätter fr.o.m. sjätte halskotan sin uppåtstigning genom foramina transversaria fram till atlasbågen som den passerar ytligt om, strax bakom dess massa lateralis. Böjer av framåt och fortsätter upp genom membrana atlantooccipitalis posterior, foramen magnum och in i hjärnskålshålan.

29

a. radicularis ant. et post.

Gren utmedd spinalnervens främre respektive bakre rot. Från rami spinales (går genom foramen intervertebrale till canalis vertebralis) från ramus dorsalis från aa. intercostales posteriores.

30

Plexus venosus vertebralis

Venplexa i extradurala spatiet.

31

n. accessorius

CN XI. Extra nerv eller binerv. Har sitt ursprung i två rötter förenade till en stam, som i sällskap med nionde och tionde kranialnerverna går ut genom foramen jugulare, för att därefter dela upp sig i två grenar.

32

n. dorsalis scapulae

Nerv från C5. Perforerar m. scalenius medius och går djupt om m. levator scapulae oc båda mm. rhomboidei, som den också försörjer.

33

n. suprascapularis

Nervgren med fibrer från C5-C6. Går via plexus brachialis mot incisura scapulae och därefter djupt om lig. transversum scapulae superius fram till mm. supra- et infraspinatus.

34

n. axillaris

Nerv från fasciculus posterior (C5-C6). Går som följeslagare till a. circumflexa humeri posterior, genom laterala axelluckan, till mm. teres minor och deltoideus.

35

n. radialis

Strålbensnerv som kommer från fasciculus posterior (mestadels med fibrer från C5-T1). Förlöper i sulcus nervi radialis, omkring överarmens dorsalsida, därefter lateralt mellan m. brachialis och m. brachioradialis, och mellan mm. extensor carpia radiales. Vid armbågen delar den upp sig i ramus profundus och ramus superficialis.

36

n. suboccipitalis

Första cervikalnervens dorsala gren. Träder ut mellan a. vertebralis och arcus posterior atlantis. Försörjer nackmuskulatur.

37

n. occipitalis major

Andra cervikalnervens dorsala gren. Träder ut mellan axis och m. obliquus capitis inferior, perforerar m. trapezius och försörjer förutom nackmuskulatur, även huden över bakhuvudet fram till hjässan.

38

medulla spinalis

Ryggmärg. Sträcker sig från slutet av medulla oblongata, och första avgående spinalnervspar, fram till början av filum terminale, i höjd med första eller andra ländkotan.

39

cauda equina

Nedåtstigande spinalnervsrötter i höjd med L1-L2. Ger ett "hästsvansliknande" intryck omkring filum terminale.

40

filum terminale

Trådformad, kaudal utlöpare från ryggmärgen och dess hinnor.

41

ganglion spinale

Dorsalrotsganglier, bakrotsganglier. De ganglier som är belägna på de bakre ryggmärgsrötterna i kotpelaren.

42

nn. spinales, ramus ventralis et dorsalis

Ryggmärgsnerver. Uppstår genom förening av en främre och en bakre nervrot i närheten av ryggmärgen.
Främre och bakre gren efter utträdet ur foramen intervertebrale.

43

ligg. denticulata

Del av pia mater spinalis. Frontalställd bindvävsplatta som förbinder ryggmärgen med dura mater spinalis, och som har bågformade öppningar för spinalnervernas rötter.

44

dura mater spinalis

Hårda ryggmärgshinnan. Omger och skyddar ryggmärgen och är skild från ryggradskanalens vägg av spatium epidurale.

45

arachnoidea mater

Spindelvävshinna. Tunn, genomskinlig, kollagen bindvävshinna som är klädd med epitelliknande celler, och som är belägen mellan dura och pia. Spänns ut mot dura mater, men faller in post mortem. Avaskulär p.g.a. CSF.

46

pia mater

Mjuk, kärlförande bindvävshinna, fast förbunden med ryggmärgens yta.

47

Spatium epidurale

Spatium extradurale. Spatiet utanför dura mater. Förhållande till dura mater.

48

Spatium subdurale

Smala spatiet innanför dura mater, utanför arachnoidea mater. Uppstår artificiellt. När arachnoidea faller in post mortem.

49

Spatium subarachnoideale

Spatium leptomeningeum. Utrymme mellan arachnoidea och pia mater, utfyllt av fina araknoidala bindvävssträngar och liquor cerebrospinalis.