Neurologiskt status

Question 1

Vad ingår övergripande att testa vid neurologiskt status?

Answer 1

• Högre cerebrala funktioner
• Kranialnerver
• Motorik
• Reflexer
• Koordination
• Sensibilitet

Question 2

Rutinnervsstatus

På vilka sätt delas detta status upp?

Answer 2

• Under samtalet
• Stående
• Sittande
• Liggande

Question 3

Neurologiskt status

Vad gör du under samtalet?

Answer 3

• Högre cerebrala funktioner bedöms under upptagande av sjukhistoria
  
  • Spatial funktion – lokalisering, lösning av uppgift, rumsuppfattning
    
    • Eventuellt komplettera med Mini Mental Test
  • Orientering, minne, uppmärksamhet
  • Vakenhetsgrad 1-8 (fullt vaken till medvetslös utan smärtreaktion)
  • Ansiktsmimik
  • Tal – flytande (afasi/dysartri?), meningsfullt förstående
  • Observera ofrivilliga rörelser
  • Av- och påklädning (motorik), ta av allt utom underkläder

Question 4

Neurologiskt status

Vad gör du under stående?

Answer 4

• Gångmönster – Neurologisk funktion i stort, observera igångsättning, steglängd och hållning, arm/benrörelser är symmetriska och vändningar sker mjukt och utan balansproblem, notera ev bredspårighet och sidoskillnad
• Tå- och hälgång – testar distal kraft i benen, hälta och problem att hålla hävningen kan tyda på svaghet
• Rombergs test – notera balans och ev svajning
  
  • Cerebellum – Skada på cerebellum leder till att patienten faller åt något håll (ipsilateralt till skadan)
  • Nedsatt proprioception – Störningar ger svajighet åt olika håll. Patienten har oftast god hjälp av att se vid nedsatt proprioception och det blir därför stor skillnad på testet när patienten tittar jämfört med när denne blundar.
  • Balans (vestibularis) – Vid vestibularisneuronit faller man alltid åt ett håll
• Finger-näsförsök – be patienten stå med armarna som flygplan och därefter peka på näsan, ska träffa nästippen
  
  • Lillhjärnskada kan ge intensiontremor
• Nigsittning och uppresning – be patienten göra en knäböj
  
  • Proximal nedsättning – muskelsjukdom
  • Distal nedsättning – neuropati

Question 5

Neurologiskt status

Vad gör du under sittande?

Answer 5

• Ögonbottnar (n. II) – sänk ljuset i rummet och lys i ögon med ögonlampa, för instrumentet 3-5 cm från patientens öga, du ska nu se blodkärl som du kan följa till papillen, inspektera att papill har skarpa gränser (staspapill orsakas av högt intrakraniellt tryck)
• Synfält (n. II) – titta på din näsa, sträck ut dina fingrar vid patientens sida och vandra inåt mot patienten (vårdcentralen i Norrköping), börja i övre och sedan nedre. Vid misstanke om nedsatthet, testa var öga för sig
• Ögonrörelser (3, 4, 6) – titta på ditt finger som du sedan för som ett H (max 45 grader från mittlinje) och avvakta fem sek i horrisontellt ändläge, observera nystagmus, felställning och fråga om eventuell diplopi
• Nystagmus
  
  • Ryckande ögonrörelser som definieras i den snabba fasens riktning, uppkommer vid påverkan på det perifera eller centrala vestibulära systemet
    
    • Perifer – slår åt samma håll oavsett ögonrörelser och ökar i snabba fasens riktning
    • Central – kan ibland vara riktningsväxlande vid ändrad blickriktning
• Ptos – hängande ögonlock
• Pupillstorlek och ljusreaktion – notera pupillstorlekt och eventuell sidoskillnad, belys och kolla pupillreflex
• Ansiktsmotorik (7) – be patienten visa tänder och rynka panna, titta efter asymmetri vid panna, ögon, nasolabialfåra och mungipa
  
  • Perfier eller central pares
• Hörsel (8) – testas genom ljud och fingergnidning på armlängds avstånd
• Svalgmotorik (9, 10, 12) – patienten säger aaaaah och uvula och mjuka gomen ska höjas samtidigt
• Tungmotorik (12) – tungan räcks ut och ska gå från sida till sida
• Diadokokinesi och fingerspel – händer i knäet, och ena handen upp med armbågen till kroppen för att skruva ur glödlampa, en i taget. Spela sedan piano i luften så snabbt som möjligt
  
  • Nedsatthet kan ses vid pares till följd av stroke eller Parkinsons
• Armar framåt sträck – armarna framåt, fingrarna ihop, händerna supinerade, patienten blundar
  
  • Vid lätt pares så kan armarna hamna på olika höjd, fingrarna skela osv, samtidigt som arm pronerar och sänks
• Muskelkraft i armar
  
  • Distal muskelkraft testas med fingerspretning som ska hållas emot
  • Proximal armkraft genom axelabduktion (Dr trycker på patientens överarm när denne håller armar i 60 grader
• Reflexer i armar och ben
  
  • Patienten sittandes med händer på knän, biceps med ditt finger emellan, triceps (böj upp armen om svårbedömd), quadriceps med ben hängande fritt, vadreflex (på baksidan mot hälsena samtidigt som du böjer upp fot lite
    
    • Titrera fram minsta stimuli som framkallar reflex

Question 6

Neurologiskt status

Vad gör du under liggande?

Answer 6

• Sensibilitet för smärta och vibration
  
  • Smärta med nål eller pinne, stick lätt på kind, hand- och fotrygg
  • Stämgaffel – först på bröstbenet så att patienten fattar hur det ska kännas sedan tummars interfalangealleder, mediala maleolerna
• Omvänd Barré
  
  • Fötterna upp i luften som att du sitter på stol (benen något isär), blunda och håll kvar
    
    • Vid pares kan sänkning av ben ses
• Tonus i hand-, armbågs- och knäleder
  
  • Testa genom passiv flexion i hand- armbågs- och knäleder, först långsamt och sedan snabbt
    
    • Snabba rörelser tyder på spasicitet
    • Långsamma rörelser tyder på rigiditet – Parkinson
• Häl-knäförsök – höger häl på vänster knä och dra sedan hälen ner mot fotryggen blundandes
• Babinskis tecken – berätta om att det är obehagligt, dra sedan trubbigt föremål längs hälen uppåt, sedan inåt mot stortån
  
  • Om stortå rör sig uppåt tyder det på övre motorneuronskada

Question 7

• Vid supratentoriell skada kan endast ett par kranialnerver vara drabbade

​Vilka?

Answer 7

• Oftast nervus opticus med synfältdefekter som följd, nervus fascialis med fascialispares, eller nervus hypoglossus med tungpares, nervus olfactorius med luktnedsättning (men prövas sällan i klinisk praxis eftersom rhinit och hög ålder sätter ned luktsinnet liksom covid-19)

Question 8

• Gång (tå-gång, häl-gång), medrörelser, ofrivilliga rörelser
  
  • Parkinson – korta släpande steg, armarnas medrörelser nedsatta, vilotremor i händer
  • Bredspårig gång – balansrubbning
  • Droppfot – tecken på skada i perifera nerver (peroneuspares)
• Muskeltonus, muskelatrofi
• Muskelkraft i armar (fingerspretning, axelabduktion, armbågsböjning/sträckning; Grassets test, pronationstendes) och i ben (nigsittning, uppresning)

Vad testas övergripande?

Answer 8

Motorik

Question 9

Neurologiskt status

Vilka reflexer är det som testas under statuset?

Answer 9

• I armar; bicepsreflexer (armbågsvecket), brakioradialisreflexer (ovanför handled, tricepsreflexer (strax ovanför armbågen)
• I ben: quadricepsreflexer (i knäet); vadreflexer (fotled)
• Patologisk reflex: Babinskis reflex

Question 10

• I armar: diadokokinesi/alternerande rörelser, fingerspel, finger-näs-försök
  
  • Synen, vestibularisnerven och djupsensibilitet
• I axial balans: Rombergs prov
• I ben: häl-knä-försök

Vad testas övergripande?

Answer 10

Koordination

Question 11

• Ytlig känsel: smärta, beröring, temperatur
• Djup känsel: vibration, ledsinne, proprioception

Vad testas övergripande?

Answer 11

Sensibilitet

Question 12

Så om du ska sammanställa ditt neurologiska status i journal, vilka rubriker väljer du?

Answer 12

• Högre cerebrala funktioner
• Kranialnerver
• Motorik
• Reflexer
• Sensibilitet
• Koordination
• Ange också att du gjordt undersökningen enligt rutinnervsstatus chablon