Lipider i kliniken Flashcards

1
Q

Lipidanalyser

  • Varför mäter vi?
A
  • Koppling till arterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom
  • LDL, LP(a) (hos 20 %), triglyceridrika (VLDL, CMR, IDL) hos diabetes/njursjuka
    • Små ApoB-innehållande lipoproteiner viktigast
  • Koppling också till akut pancreatit (S-triglycerider >-10)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Lipidanalyser

  • När ska vi analysera?
A
  • Misstänkt eller etablerad ASCVD
  • Hög risk för ACSVD
    • Ex T2D/metabolt syndrom, kronisk njursjukdom, leversteatos
    • Övrig riskfaktorbelastning (hypertoni, inflammatoriska sjukdomar)
    • Hereditet
  • Kaskadscreening för ärftliga dyslipidimier
  • Hälsokontroll/vårdcentral
  • Misstänkt akut pancreatit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Lipidanalyser

  • Vad vill vi analysera?
A
  • Alla kan tas icke fastande
    • TC
    • HDL-kolesterol
    • LDL-kolesterol
    • Non-HDL-kolesterol
    • Triglycerider (TG)
  • Om TG > 2
    • Ta om prover fastande
    • Lägg till ApoB
  • Lp(a) för riskvärdering
  • Om lipidrubbning – kontrollera om proverna och uteslut sekundära orsaker
    • Sekundära orsaker, ta därför
      • TSH/T4, njurfunktionsprover (krea, eGFR, U-alb/krea)
      • Leverprover (ASAT, ALAT, ALP, GT, LD, CK, bilirubin)
      • Diabetesprover (p-glukos, HbA1c
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Tolkning lipidanalyser

  • Referens ryms inom 95 % konfidensintervall
  • Lipidrubbning är värden som innebär risk
  • Önskvärda lipider
    • Beror på individens ASCVD-risk
  • Optimala lipider
    • Avspeglar fysiologi och patofysiologi

Vad innebär en lipidrubbning?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Är ett ​bra mått på totalt antal proaterosklerotiska lipider. ?

A

ApoB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär TC, TG, HDLC, LDLC, Remnant-C, ApoA1, ApoB och Non-HDLC

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  • Lipidanalyser visar
    • Högt total kolesterol (TC)
    • Högt LDL-kolesterol (LDLC)
  • Vilken vilka lipoproteinpartiklar är avvikande
    • Höga LDL
  • Mekanismer
    • Ökad produktion eller minskad clearence av LDL

Vad beskrivs?

A
  • Isolerad hyperkolesterolemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q
  • Lipidanalyser visar
    • Höga triglycerider (TG)
    • Högt/normalt remnant-kolesterol (remC)
    • Normalt ApoB
  • Vilken/vilka lipoproteinpartiklar är avvikande?
    • Höga VLDL och CM
  • Mekanismer: genetik och
    • Alkoholöverkonsumtion, T2D, fetma, metabolt syndrom, kaloriöverskott (fett, socker), fysisk inaktivitet
  • 2-9,9 måttlig risk för hjärtkärlrisk
  • > 10 ökad risk också för akut pancreatit

Vad beskrivs?

A
  • Isolerad hypertriglyceridemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  • Lipidanalyserna
    • Höga total kolesterol (TC)
    • Höga triglycerider (TG)
    • Högt non-HDL-kolesterol (nonHDLC +/- högt LDL-kolesterol (LDLC) +/- högt remnantkolesterol (RemC)
  • Vilken/vilka lipoproteinpartiklar är avvikande?
    • Hög koncentration av VLDL, IDL, CMR, LDL, VLDL
  • Mekanismer
    • Vid diabetes/insulinresistens ex ökad VLDL-syntes och minskad nedbrytning (lipoproteinlipas)
    • Minskat upptag av LDL och triglyceridrika lipoproteiner via receptorer till lever

Vad beskrivs?

A
  • Kombinerad hyperlipidimi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
  • Lipidanalyser
    • Högt Lp(a) > 90-105
    • Normalt/förhöjt total kolesterol (TC) och LDL-kolesterol (LDLC)
    • Normalt/förhöjt ApoB
  • Vilken/vilka lipoproteinpartiklar är avvikande
    • Hög konc Lp(a)
  • Mekanismer
    • Ökad produktion av Lp(a)-partiklar styrt av genetisk variation i LPA-genen
      • Stor variation av domänen K42 som styr antalet repeats vilken sen är inverst proportionell till nivån av Lp(a)
    • Sekundära faktorer som påverkar clearence (ovanligt)
  • Lp(a)
    • Kovalent bundet till ApoB
  • Autosomalt co-dominant (summaeffekt från bägge föräldrar) nedärvt
  • Ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och aortastenos
  • Kön, ålder och levnadsvanor påverkar INTE mkt, genetik förklarar 90 %

Vad beskrivs?

A
  • Hyperlipoprotein (hyper-Lp(a))
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Diagnostik av lipidrubbningar

Hur går detta till och varför är det viktigt?

A
  • Anamnes
    • Sjukhistoria, livsstil, LM och familjehistorik
  • Status
    • Lipidstigmata, xantelaasma, arcus cornae tecken på hjärtsjukdom/tyroideasjukdom/njursjukdom
  • Provtagning
    • Lipidanalyser, prover för att utesluta/bekräfta sekundära orsaker till lipidrubbning
    • OBS! finns det tidigare prover?
  • Genetik
    • Betydelse för patientens diagnos/behandling/prognos
    • Hjälp vid utredning av släkten (kaskadscreening)
    • Främst vid misstanke om monogen lipidrubbning (ex familjär hyperkolesterolemi)
  • Diagnos? Viktigt! Prognos och behandling skiljer
    • Familjär hyperkolesterolemi (autosomalt dominant, monogen)
    • Vanlig hyperkolesterolemi (polygen + livsstil)
    • Sekundär hyperkolesterolemi (hypotyreos, nefrotiskt syndrom, LM)
  • Viktigt skilja på rubbningar som är monogena, polygena och sekundära
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad styr behandlingen av lipidrubbningen?

A
  • Absolut ASCVD-risk styr behandling
    • Kön, ålder, rökning, systoliskt BT, NonHDLC, ger en %-risk på ett scorekort för att drabbas av fatal/icke fatal ASCVD (hjärtinfarkt och stroke), man kan också väga in
      • Riskmodifiers: fysisk aktivitet, bukfetma, matvanor, psykosocial stress, biomarkör (Lp(a)), etc
    • Gäller bara hos friska (ej känd ASCVD, diabetes, kronisk njursjukdom, familjär hyperkolesterolemi)
  • ASCVD-risk hos särskilda patientgrupper
    • Kronisk njursjukdom (hög – mkt hög): eGFR och albumineri avgör
    • Familjär hyperkolesterolemi (hög risk); LDLC
    • Diabetes mellitus (måttlig – hög – mkt hög risk): diabetesduration, organskada, (albuminuri, retinopati och/eller neuropati), övriga ASCVD-riskfaktorer
    • Känd manifest ASCVD (mkt hög risk)
  • Vid måttlig så kan vi titta på riskmodifiers som fysisk aktivitet/fetma etc också för att avgöra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Viktigaste lipidsänkande LM?

A
  • HMG-CoA-reduktashämmare
  • Ezetemide
  • Resiner
  • PCSK9-hämmare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilken nytta har vi av lipidsänkande LM?

A
  • Risk = LDLC x tid
  • Risk reduktion = LDLC – reduktion x tid
    • För varje 1 mmol/l sänkning av LDLC minskar risken för CVD-död, hjärtinfarkt och stroke 20 % (från år två)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Statiner

  • Förstahandsval
  • Genetiska varianter påverkar farmakokinetik (upp till 40 ggr variation)
  • Likartade biverkningar hos alla preparat som är dosberoende
    • Statiner > ezetimide > PCSK9-hämmare
    • Mekanismer för biverkningar
      • Farmakologisk effekt
      • Nocebo
    • Biverkningar vid statiner
      • Påverkan på lever
      • T2D (liten ökad risk)

Vilken är den vanligaste biverkan av statiner?

A
  • Muskelsymptom (muskelvärk, stelhet, kramper, svaghet osv)
    • De flesta utan CK-stegring
    • Liten andel med ALAT-stegring (benignt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  • Tidigare intolerans mot statin, andra lipidsänkare eller multipla LM
  • Högdos statin (Atorvastation 40-80 mg, Rosuvastatin 20-40 mg)
  • Hög ålder, kvinnligt kön, låg kroppsvikt
  • Muskelsjukdomar (eller tidigare CK-stegring)
  • Vit D-brist Ca2+rubbningar
  • Nedsatt njurfunktion, nedsatt leverfunktion, obehandlad hypotyreos
  • Alkoholmissbruk, högintensiv träning
  • Genetiska varianter som hämmar metabolism av statin
  • Samtidig användning av LM som hämmar metabolism av statin

Vad utgör ovan?

A

Riskfaktorer för statinintolerans

17
Q

Praktiska råd vid behandling och uppföljning

  • Titta på patientens obehandlade lipidvärden och skatta ASCVD-risk

Före behandlingsstart, vad göra?

A
  • Kontrollera ALAT och CK (undantag ACS)
  • Informera om nytta-risk och målvärde för behandlingen (motverka NOCEBO!)
  • Planera för uppföljning: lipider och ALAT efter ca 8 veckor (ökar compliance)
18
Q

Praktiska råd vid behandling och uppföljning

Hur dosera?

A
  • Mkt hög risk/hög risk starta med Atorvastatin 80 mg/Rosuvastatin 40 mg
  • Måttlig risk: starta med Atorvastatin 20-40 mg/Rosuvastatin 10-20 mg
  • Om tidigare statinintolerans, riskfaktorer för sådan eller skeptisk patient: välj låg startdos, ex Atorvastatin 10 mg/Rosuvastatin 5 mg (doserat varje eller varannan dag)
  • Våga individualisera (preparat och dos!)
19
Q

Praktiska råd vid uppföljning av LM

  • Kontroll av lipider
    • 8 veckor efter start av behandling eller efter justerad behandling
    • Därefter 1 ggr/år
  • Kontroll av ALAT
    • 8 veckor efter start av behandling eller efter dosökning (mer statin och/eller tilläggsbehandling)
    • Rutinkontroll därefter är inte nödvändig (men görs i praktiken ofta 1 ggr/år
  • Kontroll av CK
    • Bara vid symptom från muskler
  • Fråga aktivt
    • Tolereras LM väl, eller upplevs biverkningar?
    • Tas mediciner varje dag eller glöms det bort?
  • Vid upplevda biverkningar
    • Tidsförlopp, karaktär?
    • Liknande symptom tidigare? Alternativ förklaring?
    • Om misstänkt intolerans: pausa 2-4 veckor, utvärdera symptom, pröva lägre dos av samma eller annat preparat
  • Våga individualisera (preparat och dos!)

Hur ska vi tänka vid dosjustering och tilläggsbehandling?

A
  • Titrera statin till maximal tolerabel dos
  • Om målvärde ej uppnåtts bör tilläggsbehandling övervägas
    • Ezetimid 10 mg
    • Resiner, Omega3, fibrater
  • Om etablerad ASCVD och LDLC >- 2 eller familjär hyperkolesterolemi (FH) och LDLC >- 2,6
    • PCSK9-hämmare (subkutan injektion var 14:e dag)
      • Dyr och kräver remiss till specialiserad medicin/hjärtmottagning