Arbetsfysiologi Flashcards Preview

K2 Kompletteringar > Arbetsfysiologi > Flashcards

Flashcards in Arbetsfysiologi Deck (14)
Loading flashcards...
1

Vad är den respiratoriska kvoten?

Respiratorisk kvot: VCO2 / VO2. Om kvoten är 0,7 använder man endast fett till energi medan om
kvoten är 1,0 används endast kolhydrater men normalt använder man båda i viss mån. Om kvoten
överstiger 1 jobbar kroppen anaerobt och mer koldioxid bildas än man får in syre till kroppen. Detta
beror på att laktat och H+ bildas. Vätet buffras i blodet av bikarbonatet och bilda ytterligare
koldioxid.
Vid kortvarigt arbete är kolhydrater den främsta källan medan fett är den främsta vid långvarigt
arbete.
En viktig förmåga för att kunna extrahera tillräckligt med syre är att omdirigera syre till de behövande
vävnaderna, ex från buken till skelettmuskel vid träning.

2

Vad menas med uthållighet?

Uthållighet: Kapaciteten att under lång tid arbeta på hög % av sitt max. Detta förbättrar
syretransportförmågan, glykogenlagringen och förbränningen av fett.

3

Vad är de fysiologiska aspekterna hos en vältränad individ?

Vältränad: Om man är mer vältränad klarar man ett tyngre arbete.
För att bli mer vältränad gäller det att öka sin syretransportförmåga (eftersom lungkapaciteten inte
begränsar i normala fall om man är frisk). Detta kan göras genom att påverka:
- Hjärtminutvolymen: Eftersom maximala HR inte går att påverka måste slagvolymen påverkas. Detta
kan göras genom ökad ejektionsfraktion eller större hjärta (hypertrofi).

Reglering av hjärtfrekvens: Autonoma nervsystemet är viktigt, för att nå maxpuls behöver
parasympatikus minska och sympatikus öka. Dock är även andra faktorer viktiga, ex ökad fyllnad
(Starlings lag), cirkulerande katekolaminer mm viktigt.

4

Vad menas med syreupptag?

Syreupptag
Syreupptaget beror av hjärtminutvolymen och syreextraktionen, alltså hur mycket av syret som tas
upp i vävnaden.
Syreupptaget i vila är 300 ml O2/min. Vid arbete lägger
man till syret som behövs för arbetet, ex för ett arbete
på 100 watt går 1,5 l O2 åt, 1,2 l syre för arbetet + 300 ml
i viloförbrukning.
I början av arbetet kommer en syreskuld byggas upp
innan andningen matchar arbetet och når en steady
state. Efter arbetet avslutats hålls ventilationen något
höjd innan skulden ”betalats”, detta är vanligen något
större än skulden.
Verkningsgrad är den del av energin som går åt som blir värme.
Sambandet mellan belastning/arbete och maxpulsen är linjärt. Dock har var individ sin egen lutning
där lutningen är ett mått på syretransportförmågan. En brantare kurva tyder på sämre förmåga
eftersom man vid lägre arbete når maxpuls. Vid samma arbete är det samma syreåtgång för alla,
men beroende på transportförmågan får man olika puls.
Att VO2 kan ökas 20 ggr från vila till maxarbete beror på HR som kan öka 4 ggr och SV 1,5 ggr  en 6
ggr ökad cardiac output. Den arteriovenösa-syre(AV-O2)-differensen kan öka 3,3 ggr pga
omfördelning av hjärtminutvolymen och att syrets dissociationskurva högerförskjuts  en total
ökning av VO2 20 ggr.
EQ O2 = Hur mycket luft behöver jag andas för att få in 1 liter syre?
= Minutventilation/syreupptag = VE / VO2

5

Vad finns det för muskelfibertyper?

Det finns två typer av muskelfibrer – Typ I/Röda fibrer eller Typ II/Vita fibrer.
Typ I/Röda – Har en låg halt myofibrillärt ATPas men en hög oxidativ kapacitet (citronsyracykeln).
Därför har de röda fibrerna mycket myoglobin som är rött och binder syre (likt hemoglobin), därför
ser muskelfibrerna röda ut. Detta är en mycket uthållig muskelfibertyp, tänk laxens röda kött som
uthålligt måste simma motströms.
Typ II/Vita – Har en hög halt av myofibrillärt ATPas men en låg oxidativ kapacitet. Innehåller mindre
myoglobin och får därför en ljusare färg. Detta är en explosiv muskelfibertyp, tänk en gäddas vita
kött som är mycket explosiv för att fånga byten.
Båda har samma glykogeninnehåll.
Alla personer och alla muskler har båda muskelfibertyperna, men förhållandena skiljer sig dels mellan
olika muskler och olika individer. Ex m. soleus som används statiskt vid stående har en större del röda
än m. gastrocnemius som är en explosiv muskel för hopp/språng och därmed har mer vita fibrer

6

Vad har träning för effekter?

Effekter av träning
Vid aerob träning sker flertalet effekter.
Fler kapillärer bildas i musklerna för att kunna tillgodose muskeln med syre. VEGF (vascular
endothelial growth factor) som utsöndras vid syrebrist utsöndras och ger momentant vasodilatation
men stimulerar till angiogenes på sikt.
På cellnivå bildas fler enzym och mer mitokondrier i muskelcellerna för att på cellnivå kunna
tillgodose ATP-behovet.
Hypertrofi av hjärtat för att få en större slagvolym vilket ger en större CO.
Kroppen blir bättre på att omfördela blodet till de kroppsdelar (muskler, lunga, hjärta, hjärna, ev
lever) som behöver en ökad cirkulation.
I vila har en tränad och en otränad person samma CO, eftersom man har samma syreupptag i vila
(men även vid arbete). Dock har den tränade personen ett hypertrofierat hjärta vilket gör att för
samma hjärtminutvolym krävs färre slag  lägre vilopuls men även lägre puls för ett visst arbete.
Detta gör att man når sin maxpuls vid ett högre arbete, man orkar alltså mer.

7

Vad menas med tonicitet?

Tonicitet
Tonicitet är skillnad i lösning över ett för lösningsmedlet impermeabelt membran  osmos för
utjämning av koncentrationen.

8

Vad är isoton?

Ingen skillnad

9

Vad är hypoton vätska?

Mer av lösningen i cellen. osmos får cellen att svälla och ev spricka.

10

Vad är hyperton vätska?

Mer av lösningen utanför cellen  osmos får cellen att krympa.

11

Vad är Hyponatremi:?

Leder till att celler sväller och beror på förhållandevis för mycket vatten
(överhydrering) eller lite Na+. Detta är fallet hos cyklist i linjelopp där vattnet ersätts men inte saltet.

12

Hypernatremi:

Leder till att celler krymper och beror på förhållandevis lite vatten
(dehydrering/uttorkning) eller mycket Na+ (ex högt saltintag).

13

Vad är speciellt med Albumin?

står för hälfter av plasmaproteinerna och produceras i levern. Kan transportera hydrofoba
ämnen, ex steroidhormoner, fettsyror och hemgrupper.

14

Vad är ödem?

Ödem är en vätskeansamling i en vävnad.
Pitting ödem kallas det om vätskan är ”fri” och kan flyttas, dvs om man trycker med fingret och en
grop kvarstår.
Icke pitting ödem kallas de ödem där vätska ansamlas men den är inte fri att flyttas. Vätskan binds
då vanligen upp till vävnadsceller eller trasslas in i fibrin i interstitiet.
Dekliva ödem kallas de ödem som följer tyngdlagen. Dessa finns främst på fotryggar/anklar/smalben
hos uppegående och sittande men hos sängliggande finns de vanligen sakralt-glutealt.
Ödem kan uppstå pga:
- Abnormalt läckage från kapillären dvs ökad kapillärfiltration vilket i sin tur kan bero på en ökad
filtrationsgradient, ökat hydrostatiskt tryck, minskat plasmakolloidosmotiskt tryck (färre plasmaproteiner i blodet), hjärtfel eller läckage pga skada.
- Lymfkärlens förmåga överskrids, vilket kan bero på stopp i lymfkärl eller att proteiner som läckt
transporteras inte vilket rubbar det kolloidosmotiska trycket.