Cirkulation Flashcards
(29 cards)
Hur är kärlen uppbyggda?
Uppbyggnad från lumen:
Tunica intima – Endotelet och innanliggande lamina elastica interna som är nätlika elastiska fibrer som tillåter diffusion.
Tunica media – Glattmuskulatur, kollagen och elastin i olika förhållanden hos olika kärl. Lamina elastica externa syns ej histologiskt.
Tunica externa: Ytterst och består av elastiska och kollagenfibrer och innehåller vasa vasorum (kärl i kärlväggen, främst hos stora kärl ex aorta och vena cava) och nervus vasorum (nerver i kärlväggen).
Vad finns det för artärtyper?
Elastiska och muskilära artärer
Beskriv elastiska artärer
Tjock media med elastiska fibrier som ger återfjädring.
Trycker blod fram, ex aorta Kallas även konduktiva artärer
Beskriv muskulära artärer
Mycket glattmuskulatur ochh kan således anpassa sin diameter via vasokonstriktion/dillation
Vad är vaskulär tonus?
Förmåga att förändra sin storlek pga sympatikus/parasympatikuspåslag
Beskriv en arteriol
Arteriol: Tunn och fenestrerad. Metarteriol är det sista innan kapillärbädden och har en prekapillär sfinkter (ett muskellager) som reglerar blodflödet till kapillärbädden. Här sker vasomotion, dvs sfinktern kommer relaxera och kontrahera omväxlande ett par gånger per minut. Lamina externa har mycket nervändar från sympatikusnerver för att kunna reglera vasokonstriktionen.
Vad är en Kappilär?
Kapillär: Här sker utbytet och kapillären har endast endotel och basalmembran för att underlätta
utbytet. Kapillärerna kan vara kontinuerliga, fenestrerade eller sinusoider vilka är olika
genomsläppliga (kontinuerlig minst och sinusoid mest genomsläpplig).
Vad skiljer venerna från artärer?
Vener har 100 ggr högre compliance än artärer. Har 64 % av blodvolymen venokonstriktion mha
sympatikus vid blödning som kan förhindra ett blodtrycksfall. Mycket av denna blodreservoar finns i
huden och buken.
Vad är en Venol?
Den postkapillära venulen finns direkt efter kapillären och kan i viss mån delta i
mikrocirkulationens utbyte. Denna övergår i muskulära följt av elastiska venuler.
Beskriv vener
Vener: Tunica externa är det tjockaste lagret med kollagen och elastin. Tunica intima är veckat och
bildas kuspar/klaffar som förhindrar bakåtflöde. De ytliga venerna har perforanter till de djupa
venerna. Venerna i benen har tjockare vägg än de i huvudet för att klara av det högre trycket som
uppstår pga det hydrostatiska trycket.
Vilka tre faktorer styr det venösa återflödet?
Venöst återflöde: Beror av tre faktorer – Muskelpumpen som trycker fram blodet, Klaffar som
hindrar bakåtflöde och Respiratoriska pumpen som under inandning minskar trycket i thorax och
ökar trycket i buken vilket ger en större tryckskillnad för blodet.
Hur förändras cirkulationen då vi åldras?
Åldrande: Med åldern får generellt en minskad maxpuls, minskad cardiac output och stelare kärl.
Stelare kärl gäller främst män då östrogen bibehåller elastisiteten (stelare kärl även för kvinnor efter
klimakteriet) och beror på att förhållandet mellan kollagen och elastin förändras. Med åldern ofta får
många även större aorta, vilket ger ökat systoliskt blodtryck och ökat medelartärtryck.
Hur förändras hastigheten beroende på lumenstorlek?
Hastigheter: Större hastighet hos kärl med stor lumen. Lägre hastighet mot väggen jämfört med
mitten av kärlet.
Beskriv mikrocirkulationen
Utbytet kan ske paracellulärt genom fenestreringar eller intercellulära klyftor, samt med transcytos
som kan ske genom pinocytos (slumpmässigt) eller genom receptormedierad endocytos.
Pga tryckskillnader kommer en förflyttning av vätska att ske, först nettofiltration till interstitiet och
sedan en netto-återabsorption i slutet av mikrocirkulationen. 85 % av vätskan återupptas medan
resterande tas upp av lymfkärl.
Hur mycket vätska som flödar beror av tryckskillnaden och resistensen.
Vad finns det för typer av chock?
Olika typer av chock: Hypovolemisk chock: Pga minskad blodvolym vid ex vätskebrist eller blödning.
Kardiogen: Pga otillräcklig pumpfunktion hos hjärtat. Vaskulär: Totala perifera resistensen minskar
pga extrem dilatation, ex vid anafylaktisk chock från allergi eller neurogen chock från slag mot
huvudet. Obstruktiv chock: Flödet är lokalt blockerat i ett kärl ex pga en propp.
Vad finns det för svar på chock?
Svar på chock: Mycket kan kompenseras med ven-blodreserven, interstitiell vätska och
sympatikuspåslag (vaso- och venokonstriktion samt frisättning av noradrenalin) men vid allvarligare
chocker krävs fler svar. Aktivering av RAA-systemet där Angiotensin II verkar för vasokonstriktion
och triggar aldosteronfrisättning som verkar för ökad blodvolym. Utsöndring av ADH som ger
konstriktion och stimulerar vätskeåterupptag för att öka blodvolymen.
Vad är axiellt tryck?
Axiellt tryck: Drivtrycket framåt i kärlen, och beror på skillnaden i tryck mellan aorta och höger
förmak respektive truncus pulmonalis och vänster förmak.
Vad är transmuralt tryck?
Transmuralt tryck: Det radiella trycket över kärlväggen.
Vad är Hydrostatiskt tryck?
Hydrostatiskt tryck: Är orsakat av gravitationen och är orsaken till att trycket i benen (som är under
hjärtat) är högre medan trycket i huvudet (som är över hjärtat) är lägre. Detta gäller i sittande eller
stående, om man står på huvudet blir det tvärt om.
Vad är Shear-stress?
Shear-stress/Skjuvstress: Stressen som flödet utsätter endotelet för. En ökad hastighet eller
viskositet ökar shear stress. Målorganet är tunica intima/endotelet som då signalerar till tunica
media, kortsiktigt ger det en dilatation av kärlet mha NO och på lång sikt ger det en tjockare vägg.
Beskriv Windkessel-effekten
Windkessel-effekten: Med en eftergivande,
elastisk aorta kan man få ett jämnare flöde.
När hjärtat pumpar ut kommer allt blod
inte gå vidare i kärlet utan får aortan att
vidgas – detta blods rörelseenergi
omvandlas då till mekanisk energi som lagras i kärlväggen. Under diastole under relaxationen
kommer aortan att gå tillbaka till sitt ursprungsläge och trycker då vidare blodet, vars mekaniska
energi åter blir rörelseenergi. Detta ger ett mindre fluktuerande blodtryck och en ”andra topp” på det
diastoliska trycket.
Med stelare kärl dvs minskad compliance (med ökad ålder) minskar Windkesseleffekten och
återfjädringen sker tidigare. Detta ger Högre systoliskt blodtryck som gör att höger kammare måste
jobba mer för att överstiga trycket samt Lägre tryck i diastole som leder till större fluktuerande tryck
(alltså större pulstryck) och en sämre försörjning av kranskärlen (som ju försörjs huvudsakligen under
diastole).
Vad är pulsvågor?
Pulsvågor: När pulsvågen från hjärtat möter motstånd tex en bifurkation/kärlförgrening eller perifer
resistens så studsar den tillbaka och bildar en reflexionsvåg. Storleken på vågen bestäms av mängden
reflexionsställen, hur kraftiga de är och pulsvågens hastighet. Pulsvågens hastighet beror av
kärlväggscompliance där hög compliance ger en låg pulsvågshastighet.
Om man har hög compliance och därmed låg pulsvågshastighet kommer reflexionsvågen att möta
hjärtats utgående våg under diastole, vilket ger en topp i
trycket. Att toppen sker under diastole är bra, då
kranskärlen försörjs under diastole.
Hur påverkas pulsvågen av gamla stela kärl?
Gamla, stela kärl har låg compliance och därmed hög
pulsvågshastighet vilket gör att reflexionsvågen möts
under systole vilket ger ett högre systoliskt tryck och ett
lägre diastoliskt tryck och därmed en sämre
koronarförsörjning.
Varför kan omfördelning av blodet ske?
Beroende på vävnadernas behov kan blodet omfördelas, dels mellan olika organ ex från GI-kanalen
till muskler under träning men även mellan olika delar av organ ex mellan olika centra i hjärnan som
är mer/mindre aktiva. Denna reglering sker dels lokalt i vävnaden och genom nervös kontroll.