Nervcellers Retbarhet Flashcards Preview

K2 Kompletteringar > Nervcellers Retbarhet > Flashcards

Flashcards in Nervcellers Retbarhet Deck (17)
Loading flashcards...
1

Vad är jonkanaler för någonting?

Jonkanaler kan vara passiva, dvs använder ingen energi och jonen flyttas över med elektrokemiska
gradienten. Aktiva jonkanaler flyttar något mot dess elektrokemiska gradient och kan vara primärt
eller sekundärt energikrävande. En primärt energikrävande kanal använder sig direkt av energi i form
av ATP, ex Na+K+ATPas. En sekundärt energikrävande kanal får något att röra sig med sin gradient för
att ge energi till att flytta ett annat ämne mot dess gradient.

2

Hur byggs en jonkanal upp?

Uppbyggnad: Yttre vestibul – hit kan hämmande gifter binda, ex TTX tertodotoxid från blåsfisk som
blockerar Na+-kanaler. Selektivitetsfilter – avgör vilken jon som kan passera genom laddning och
storlek. Inre vestibul – hit kan läkemedel binda för att hämma ex anestetika. Fotboja – en ”ball and
chain” som kan gå in i den inre vestibulen och då inaktivera en öppen jonkanal. Spänningskänsliga
kanaler har även en Positivt laddad del som flyttas beroende på membranets laddning och kan
öppna och stänga jonkanalen.

3

Vad finns det för jonkanaler?

Läckagekanaler

Mekaniska kanaler

Ligandstimulerande kanaler

TRP-kanaler

Elektriskt stimulerande kanaler

4

Hur fungerar läckagekanaler?

Öppnas och stängs slumpmässigt

5

Hur fungerar mekaniskt stimulerande kanaler

Öppnas som svar på ex tryck, sträckning, vibration.
Viktiga för känsel och hörsel

6

Hur fungerar Ligandstimulerande kanaler

Öppnas som svar då en viss molekyl binder in. Ex lukt och smalens synapser

7

Vad gör TRP kanaler?

Svarar för temperatur och smärta

8

Hur fungerar Elektriskr stimulerande kanaler?

har en
positivt laddad del som attraheras av
membranets insidas negativa laddning 
stänger. Om en depolarisation sker kommer
laddningen flyttas och öppna/aktivera
kanalen. Dessa jonkanaler har alltså tre lägen:
stängd – öppen – inaktiverad (fotbojan).

9

Hur fungerar vilomembransspänningen?

Vilomembranspotentialen uppstår och beror på skillnader i extracellulär och intracellulär
jonkoncentrationer av huvudsakligen natrium, kalium och kloridjoner. Skillnaden har uppkommit
genom aktiv transport av joner över cellmembranet och skillnader cellmembranets genomsläpplighet
för dessa joner. Detta bestäms av öppna jonkanaler och deras jonselektivitet.

10

Beskriv Aktionspotentialen

När stimulit får depolarisationen att gå över tröskelvärdet kommer de
spänningskänsliga Na+-kanalerna öppnas och ge en självgenererande
depolarisation. Hodgekins cykel förklarar den självgenererande processen.
Fotbojan inaktiverar och stoppar Na+-inflödet till cellen. Nu har de
långsamma K+-kanalerna hunnit öppnas och de ger ett utflöde av K+ ur
cellen och en repolarisation tillbaka till vilospänningen. Ibland kan en hyperpolarisation ske.
Refraktionsperiod är den period under vilken en nu aktionspotential (AP) inte kan ske.
Refraktionsperioden kan vara absolut, dvs att en AP inte ska ske trots ett starkt stimuli, eller relativ,
dvs att en AP kan fås med med ett starkare stimuli än normalt. Refraktionsperioden är kort hos axon
med tjock diameter och längre för axon med liten diameter.
För att en AP inte ska fortledas på axonet måste 3-4 noder blockeras, alltså 3-4 mm. Så om man vill
lokalbedöva behöver alltså så många noder påverkas med anastetika

11

Vad menas med allt eller ingetprincipen?

Allt-eller-inget-principen innebär att antingen sker det en
AP eller inte, beroende på om stimulit kommer över
tröskelvärdet. Så länge stimulit kommer över tröskelvärdet
fås samma amplitud på aktionspotentialen. Dock ger ett
starkare stimuli fler AP, alltså en högre frekvens på AP.
Aktionspotentialen förs inte vidare utan regenereras
efterhand. Hos det omyeliniserade axonet kommer det gå
kontinuerligt. Hos myeliniserade axon ”hoppar” AP mellan
var nod vilket ger snabbare fortledning hos myeliniserade
axon. Strömmen sprids i cytosolen under myelinkudden till
nästa nod  strömmen är över tröskelvärdet och AP
regenereras  sprids vidare till nästa nod.
AP kan endast gå åt ett håll tack vare refraktionsperioden.

12

Vart finns synapser?

Synapser kan finnas mellan nerv-nerv, muskel-muskel eller nerv-muskel.

13

Hur fungerar en elektrisk synaps?

Hos den elektriska synapsen överleds aktionspotentialen direkt via gap-junctions. Detta är en snabb
överföring. Gap-junction är en hydrofil por, dvs ett stort hål och därmed inget selektivitetsfilter utan
cAMP, joner, små hydrofila molekyler mm kan passera obehindrat. Denna är uppbyggd av 6
connexiner som bildar en connexon som möter en connexon från närliggande cell.
Alla gap-junctions är inte per automatik en synaps, utan endast de som finns mellan nerv- eller
muskelceller. I CNS finns speciella enkelriktade gap-junctions.
Att ha spridning genom elektisk synaps i hjärtmuskeln är bra då den är snabb vilket ger en
synkroniserad kontraktion. Dessutom kan aktionspotentialen ”gå runt” om ett område blivit
fibrotiskt och en kontraktion kan ändå ske.

14

Hur fungerar en Kemisk Synaps?

Den kemiska har en viss fördröjning jämfört med den elektriska synapsen. Kemiska synapser är den
vanligaste och finns mellan nerv-nerv eller nerv-muskel.
I boutongen (änden på axonet) finns vesiklar med
transmittorsubstans. Vesiklarna ”laddas” – vSNARE på
vesikeln binder till tSNARE på membranet men fusion
hindras.
En aktionspotential förs med axonet till boutongen. Där
finns spänningskänsliga K+-kanaler och Ca2+-kanaler
utöver de Na+-kanaler som står för depolarisationen.
K+-kanalerna bestämmer durationen och därmed hur
mycket kalcium som kommer in och hur mycket
transmittorsubstans som kommer ut. Kalcium binder
synaptogamin som leder till fusion av presynaptiska
membranet och vesikelns membran 
transmittorsubstansen släpps ut i spalten/klyftan.
Transmittorsubstansen diffunderar till postsynaptiska membranet och binder till receptorer. Härifrån
bildas en graderad potential (med varierande amplitud) som kan vara hyperpolariserande eller
depolariserande. En hyperpolariserande kallas IPSP, inhiberande postsynaptisk potential medan den
depolariserande kallas EPSP, exciterande postsynaptisk potential. Om EPSP kommer över
tröskelvärdet bildas en aktionspotential (konstant amplitud).
Receptorerna kan vara ionotropa, dvs kemiskt stimulerade kanaler eller metabotropa, dvs en Gproteinkopplad
receptor beroende av second messengers för sin effekt.
Inflöde av Na+ är EPSP, utflöde av K+ är IPSP och inflöde av Cl- är IPSP.
En viktig kemisk synaps är NMJ, neuromuskulär junction. Här används acetylkolin som binder till
Nic-receptorer vilka är ionotropa och depolariserande.

15

Efter en kemisk synaps. Hur återvänds membranet?

Membranet: vSNARE och tSNARE kopplas isär mha ATP. Membranet endocyteras till vesiklar. Dessa
har en H+pump vars gradient man sedan använder för att pumpa in transmittorsubstansen.

16

Efter en kemisk synaps, hur återanvänds transmittorsubstansen?

Transmittorsubstansen: Exempel med acetylkolin – i klyftan bryts Ach ner till kolin och acetat av
acetylkolinesteras. Kolin tas upp och återanvänds i boutongen för att åter bilda Ach. Kolin + acetyl-
CoA  Acetylkolin.

17

Vad menas med neurosynaps och vad skilljer en spatial från en temporal sumation?

I CNS används mycket av små EPSP, ca 5 mV, vilket kräver summation av graderade potentialer för
att kunna komma över tröskelvärdet.
Spatial summation: Flera olika boutonger påverkar samtidigt vilket summeras.

Temporal summation: Samma boutong påverkar men upprepade gånger vilket summeras.
Vanligen samverkar dessa båda och leder till AP i CNS.