Muskler Flashcards Preview

K2 Kompletteringar > Muskler > Flashcards

Flashcards in Muskler Deck (8)
Loading flashcards...
1

Hur fungerar en muskelaktionspotential?

Vilomembranpotential på -90 mV. En muskelaktionspotential sker när ACh frisätts från alfamotorneuronets
boutong. Acetylkolin binder till ionotropa receptorer av nikotin-typ, ligand-vaktade
jonkanaler för Na+. Om depolarisationen överstiger tröskelvärdet kommer spänningskänsliga
Na+kanaler att öppnas och en muskel-AP initieras. Excitationen sprider sig över membranet och Ttubuli.
Depolarisationen kommer att öppna spänningskänsliga kalciumkanaler i T-tubuli vilka
interagerar med de närliggande kalciumkanaler, RYR-1, som finns på sarkoplasmatiska retikulum.

2

Hur fungerar en muskelkontraktion?

Kalcium frisätts i stora mängder från SR och binder
till troponin C. Detta leder till
konformationsförändringar hos troponinkomplexet
som nu flyttar på tropomyosin vilket blottar
bindningspunkter på aktin.
Myosin som har ADP och Pi i sin nukleotidbindande ficka binder till
aktinets nu blottade bindningspunkter. Pi släpper när myosin binder
in. ADP släpper och myosins huvud knycker till, powerstroke, vilket får
filamenten att glida mot varandra – sarkomeren förkortas. För att
myosinhuvudet ska släppa måste ATP binda in  detta gör att
relaxation kräver energi och ger även likstelhet (när tillgången på ATP
är borta).
När ATP hydrolyseras till ADP och Pi kommer myosinhuvudet knycka
tillbaka till cocked position.
Filamenten glider mot varandra och förkortar sarkomeren. Detta
förkortar muskelfibren och i sin tur muskeln.
Att muskelkontraktionen avslutas beror på att nervimpulser inte fortsätter komma. Då
acetylkolinesteras i neurosynaptiska klyftan bryts ner kommer ACh inte fortsätta depolarisera
muskelcellen.
Dessutom finns en kalciumpump som mha ATP pumpar tillbaka kalcium från cytoplasman till SR.
Detta gör att när stimuli upphör försvinner kalcium snabbt och kan då inte längre binda till
tropininkomplexet. Då täcks blottningspunkterna åter av tropomyosin och kontraktion kan inte
längre ske.

3

Hur ser glattmuskulatur ut histologiskt?

Glattmuskulatur: Små, spolformade kärnor som ligger centralt. Ser ut som ett fiskstim. Cellerna
saknar tvärstrimmighet.

4

Hur ser hjärtmuskulatur ut histologiskt?

Hjärtmuskulatur: Centralt belägna kärnor i tvärstrimmiga celler. Förgrenar sig, vilket liknar byxben
och där de kopplas samman finns kittlinjer/intercalated discs.

5

Hur ser skelettmuskulatur ut histologirkt?

Skelettmuskulatur: Ordnas i muskelfibrer med omkringliggande endomysium.
Muskelbuntar/fascicklar bekläs av perimysium och hela muskeln av epimysium. Fibrerna är
flerkärniga och kärnorna ligger perifert. Är tvärstrimmig vilket beror på ordningen av A-, Z- och I-band
där A och Z ses som mörka och I som ljusa.

6

Vad är typ 1 muskelfibrer?

Normalt skiljer man mellan Typ I och Typ II fibrer. Båda dessa har samma glykogeninnehåll.
Typ I-fibrer kallas även röda eller långsamma. Har lite myofibrillärt ATPas men hög oxidativ kapacitet
vilket gör fibern bäst lämpad för långsamt men uthålligt arbete. Det som gör muskeln röd beror på
den höga koncentrationen myoglobin som binder syre.

7

Vad är typ 2 muskelfibrer?

Typ II-fibrer kallas även vita eller snabba. Har en hög koncentration av myofibrillärt ATPas men låg
oxidativ kapacitet. Detta gör att fibern bäst lämpar sig för kortvarigt men explosivt arbete.

8

Hur regleras muskelkontraktionen?

För att använda reglera hur mycket kraft man använder i en muskel finns två huvudprinciper:
Avfyrningsfrekvensen hos neuronet vilket påverkar muskelspänningen hos de muskelfibrer som finns
i den motoriska enheten.
Antalet motoriska enheter påverkar en sammanlagd kraft i hela muskeln.
Båda dessa mekanismer används parallellt.