Kärl - Aortasjukdomar Flashcards

1
Q

Vad är ett aneursym? äkta/falsk?

A

Är en lokal dilatation av artär. De finns två olika typer:

  • Äkta - Vidgning av en artär med samtidig förtunning av kärlväggen
  • Falsk/pseudo - Ett pulserande hematom som begränsas av en fibrös kapsel, kan uppkomma efter blödning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vilka ställen kan ett anerysm sitta? def?

A

Diafragman är skillanden mellan dessa två.

Abdominellt – med utvidgning av hela kärlväggen som är > 30 mm eller 50% ökning av diametern

  • De som detta kapitel handlar om
  • Flesta sitter i aorta, men vissa sitter även i aorta/ilica delen

Thorakala aortaaneurysm - Betydligt ovanligare än abdominella aneurysm. De flesta thorakala aortaaneurysm är lokaliserade till aorta ascendens. Lokalisation har betydelse för val av behandling.

Övriga ställen

Finns även aneyrsym i iliaca och a. poplitea.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Varför får man anerysm?

A

Okänd, men bindväsdefekt och ateroskleros ökar chans. Rökning är en stor bidragande faktor enligt:

  • Rökning è inflammation è nedbrytning av vägg och främst elastin (vilket verkar som stötdämpare) è både den elastiska förmågan och kraften ökar è diametern ökar och trycket blir högre
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

två olika typer av rupturer

A

Kan spricka både intra och retroperitonealt.

  • Intra (alltså främre ruptur vid nr 1)= inget håller emot è död
  • Retro (alltså ett bakre ruptur vid nr 2) = bukhinna (retroperitoneum) håller emot och bildar en tamponadè svimmar och går att rädd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Riskfaktorer för aneurysm

Riskfaktorer för ruptur

A

Riskfaktorer för aneurysm

  • Rökning
  • KOL
  • Genetisk
    • Om en kvinna får ett AAA bör hennes söner screena sig om de är över 50 år
  • Hyperlipidemi
  • Bukfetma
  • Ålder
  • Andra aneyrsym

Riskfaktorer för ruptur

  • Kvinnor
  • Ökad storlek = större risk

Hos män med 50-60mm är risken 7% per år. Ökar man till över 70 är risken mer än 20% per år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

sumtom Orupturerat aortaaneurysm

A
  • Ofta inga symtom
  • Kan finns obehagskänsla och symtom från tryck på andra organ så som uretär
  • Tidigare mikroemboli eller trombos
  • Kan även känna en pulsation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Rupturerat aortaaneurysm symtom

A

Man kan se medvetslöshet för tappning av mycket blod – men annars är de en triad som är klassisk där man har alla tre.

  1. Svår, snabbt insättande smärta buk med eventuell utstrålning i ryggen
    1. Och
  2. Chock med BT-fall, hög puls eller anamnes med svimning
    1. Och
  3. Pulserande resistens i buken

OBS behöver inte känna alla för att de ska vara AAA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Undersökning

Vid oruptur

A

Anamnes – hereditär, rökning, kärlsjukdom, svimning

Status – pulserande resistens i buk + mätning av aorta

Bild

  • Ultraljud, enkelt och billigt
  • DT-angiografi av aorta – används för att välja åtgärd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

undersökning vid ruptur

A

Status – kan ibland inte känna pulsar i ben/lår. Även tecken på dålig cirkulation så som:

  • BT
  • Puls
  • Kapillär återfyllnad
  • AF

è beställ urakut CT-buk è ställning till operations-metod

  • Obs endast CT hos stabila, annars direkt till op.

Ring även och prata med narkos och röntgen, inga remiser ska skickas.

Sätt infarter, ta prover för blodgruppering och koagulation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vadå screening av AAA?

A

Alla män över 65 år borde screenas med ultraljud. Viktigaste åtgärden är rökstopp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

diff ruptur i aorta

A
  • Njursten eller Gallsten
  • Bukblödning
  • Hjärtinfarkt
  • Ulcus perforation
  • Aortadissektion
  • Ryggskott
  • Pankreatit
  • Hjärtinfarkt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Generell behadnling aaa

A

Generellt

  • Rökstopp!
  • Äta bra
  • Behandla BT och blodfetter

Kan även gör op med kärlgrafi (öppen) eller med EVAR (via ljumske där man sätter kärlprotes i aorta).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Orupturerat beahdnling

A

Man följer med ultraljud från 30 mm till pat har över 55mm (män och 50mm för kvinnor), eller ökad tillväxt med 10mm/år è handlägg.

Hur följer man?
Vid 30 mm endast 1 gång/år, medan vid 50 var 3 månad. Finns steg där mellan.

Vad gör man över 55mm?

  • Försök hålla BT lågt
  • Kärlundersökning och sedan riskvärdering
  • Ge ASA och statiner

è sedan operation, då EVAR eller öppen med kärlgraf

  • EVAR är alltid förstahandsval, dock få maxvinkel max var70 grader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Handläggning vid rupturerat AAA

A

Behandla chock

  • Syrgas
  • Två grova è håll trycket ändå lågt (70-90) för att minska reblödning
  • Smärtlindra med opioid iv.
    • Smärta höjer tryck
  • è ge 8 enhet blod och 4 plasma
    • Ta prover före för grupperingen mm

Vad görs sedan?

  • DT med narkosövervak (om medvetslös op direkt)
  • Sätt KAD

è gör sedan op med först EVAR, annars öppen.

  • Överlevnad är högre för EVAR, men studier efter 9 år post op visar att den brukar krångla mer än öppen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

olika op metoder aaa

A

Öppen – går till igenom att man öppnar upp och sätter ett syntesmaterial ifrån toppen till botten. Sedan slutar man igen. Man sätter alltså inte ven här som i benen, detta för att de är högt flöde.

EVAR - där man går in via ljumsken och sätter upp en skräddarsydd protes som täpper igen i aorta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

komplikationer och uppföljning efter aaa

A

Ca 75% dör direkt. Vid op minskar de till 30 dagars mortalitet på 15-50 år.

Elektiv op har mortalitet på 2%, tänk på att de ska vara stor skillnad i ruptur-risk och risk för mortalitet för att man ska göra op

Följ upp efter EVAR med DT/ultra under hela livet

Kompartmentsyndrom i aorta

Efter operation så ligger pat lågt i trycket è man öser på med vätska è trycket i buken ökar och komprimera vena cava è minskat återflöde till hjärtat och även ökat tryck i organ è kan ge organsvikt.

Man mäter trycket i urinblåsan och om de är för högt så skär man upp buken för att minska trycket.

17
Q

Vad är en aortadissektion?

vanligt

akut eller kronsik?

A

Innebär en akut bristning av intiman i aorta som gör att blod under högt tryck kan tränga in i aortaväggen vilket ger en dissektion av median.

Akut eller kronisk?
symtom mer än 2 veckor = kronisk.

Är de vanligt?
Ca 3.5/100 000/år, då oftast män över 65 år

18
Q

två olika typer dissekion?

A

Typ A – i aorta ascendesn

  • Typ A-dissektion kan sprida sig till perikardiet och ge hjärttamponad, leda till minskat flöde i koronarartärerna och hjärtinfarkt och/eller påverka aortaklaffen och ge akut hjärtsvikt.

Typ B – I aorta descenderns, där de finns två typer:

  • Okomplicerad – symtom med smärta
  • Komplicerad med ruptur eller perfussion
19
Q

riskfaktor dissektion

A
  • Hypertoni
  • Ateroskleros
  • Rökning
  • Bindvävssjukdomar så som marfans
20
Q

Symtom dissektion

A
  • Yxhuggssmärta i rygg
    • A mest i bröst
    • B mest i rygg
  • Smärtan flyttar sig distalt
  • Blir blek och kallsvettig och saknar pulsar.
    • A kan svimma

Vid typ A è kan få olika BT i olika armar

Vid typ B è kan se organpåverkan pga. ischemi

21
Q

undersökning dissektion

A

Övergripande

  • Smärtanamnes
  • BT båda armar
  • EKG
  • Lab med hb, infektion, el, tropaonin, lever och amylas
  • D-dimer
    • Vid lågt risk-score tas D-dimer istället för DT-aorta

Radiologisk

  • DT-aorta med kontrast för att se lokalisation + ev. perikardvätska.
  • Om typ A på DT è gör UCG för perikard påverkan
22
Q

behadnling dissektion

A

Delas upp i generell, typ a och typ b,

Generell handläggning

  • Syrgas
  • Smärtstilla
  • Beställ DT-aorta och gör BT i båda armar
    • Behandla med betablock om BT är över 200 mmhg

Typ A – akut thoraxkirurgi då risk för hjärttamponad finns. Görs av thoraxkirug.

Typ B – skiljer man på okomplicerad och komplicerad.

  • Okomplicerad – BT behandling och sedan IVA vård (CIVA)
  • Komplicerad – stentgraf av kärlkirurg
23
Q

komplikationer dissektion

uppfölj

A
  • Kan övergå i ett aortaaneursym
  • Ruptur è massiv blödning

Ca 25% dödlighet inom 24h och 90% inom 1 år.

Uppföljning

Under hela livet med BT och aortadilatation