Kärl - extremitetsischemi kronisk Flashcards
vad är cladicatio?¨vanligt?
Vad är de?
Perifer arteriell insufficiens med symptom i form av bensmärta vid ansträngning som sedan avtar i vila. Kallas även fönstertittarsjukan.
Är de vanligt?
Ca 2% av vuxna och 7% av de över 60 år.
Patologi fönstertittar. var sitter smärtan ochv ad är naturalflöopp?
Atheroskleros è stenos è musklernas metabola behov inte kan tillfredställas under ansträngning è ischemi è smbärta
Var kommer smärtan?
- Ofta stenos i a. femoralis superficialis → Smärta i vader.
- Ibland istället i t.ex. a. iliaca communis → Smärta i lårmuskler.
Naturalförloppet är att endast ¼ försämras över tid, men de är en stor risk för andra kardiovaskulära sjukdomar.
Riskfaktorer fönsterttiar
- Rökning
- Diabetes
- Ålder
- Hypertoni
- Övervikt
- Genetik
- Inaktiv
symtom och anamnes fönstertittarjuskan
Symtom
Lokal värk eller krampkänsla vid ansträngning, släpper vid vila. Typiskt i vader, kan även vara i lår, armar m.m.
Anamnes
Fråga om riskfaktorer: Rökning, diabetes, hypertoni, fysisk aktivitet.
- Funktionsnivå är mycket viktigt
Andra tecken på atheroskleros så som angina pectoris?
Symtomanamnes
- Hur långt kan de gå innan de kommer
- Tänk på att de är subjektivt
- Försvinner vid vila?
- Var kommer symtomen (ger info om vilket kärl som är påverkat)
status fönstertitar
Viktigt då ateroskleros är riskfaktorer för annat också.
- Hjärta
- Lungor
- Bukstatus
- Distalstatus
- Känn på pulsar i kroppen så som radialis, dorsalis pedis och fermoralis.
- Palperar aorta och poplite
bild och flöde fönstertitarsjukan
Ankel-brachial-index (ABI) ≤ 0,9
- Symptomen vid claudicatio börjar oftast vid ett ABI på 0,7 eller lägre, men diagnos sätts vid under 0.9 och anamnes
- Diabetiker med:
- lågt tryck = lita på de
- Högt tryck = lite inte på è gå vidare med tåtryck
Tåblodtrycksmätning - Skall göras på diabetiker med misstänkt sjukdom då dessa kan ha så förkalkade kärl att ankeltrycksmätning ger falskt negativt resultat.
Ultraljud av kärl, ev. MR-angio.
Gångmatteprov - Vid osäkerhet på diagnosen, ofta för att skilja på spinal stenos och claudicatio intermittens
- Mäter ABI innan och går sedan på gångband. Mäter sedan när de har fått ont
diff fönstertittarsjukan
Spinal stenos - Nedstrålande smärta som förvärras vid stående och extension av ryggraden
Artros - Ger framförallt besvär efter att ha suttit stilla
Muskelbristning eller
behadnling fönstertittarjukan
I första hand rekommenderas konservativ behandling. Om patienten inte upplever förbättring, om besvären hindrar patienten från att arbeta eller om patienten endast kan gå mycket korta sträckor övervägs vidare åtgärder.
Konservativ
- Rökstopp
- Gångträning - Kan öka både möjlig gångsträcka och självskattad livskvalitet
- Viktminskning
- Statiner - Ges till alla med perifer arteriell insufficiens oavsett lipidstatus
- Clopidogrel (75mg/dag)
- TPK-hämmare och ges för att minska risker för värre sjukdomar
- Behandla hypertoni
Vidare behandling
Endovaskulär intervention alternativt ibland öppen operation.
- Ultraljud duplex eller MR/DT angiografi innan op
Öppen görs med bypass av ben. Endovaskulär ,med stent eller ballongvidning.
vad är kronisk kritsik extremitetsiscchemi?
Critical limb ischaemia, CLI. Definieras som kroniskt symtom med arteriell insufficiens som förelegat i över 2 veckor.
Med den arteriell insufficiens menas:
- Ansträngningssmärtor och vilovärk
eller
- Arteriella bensår eller fotsår
eller
- Förekomst av gangrän
Vad är de då?
Är som vid claudicatio något som gör att inte tillräckligt med syre kommer till muskeln. Skillnaden är att stoppet är större (inte 100%) och man har då symtom hela tiden.
orsak kronisk kritisk
Som vid claducicatio, fast inte bara ateroskleros som kan göra det utan även:
- Vaskulit
- Popliteaaneurysm
- Strålbehadnling
- Popliteaentrapment - Kan drabba unga patienter. Medfödda bindvävsstråk eller annorlunda läge på a. poplitea (hamnar i kläm vid m. gastrocnemius muskelbuk) resulterar i ischemi, framförallt vid flexion.
symtom kronisk kritisk
Pulsar fot – går ej att palpera
Vilovärken debuterar ofta nattetid och patienterna kan ibland sova med benen över sängkanten då detta kan lindra smärtan
- Obs tänk på att diabetiker kan vara symtomfri då de även kan ha neuropati.
- Fotsår som inte läker
- Kalla och bleka fötter
undersökning kronsik kritisk
Anamnes – berättar ofta att de haft fönstertittarsjukan innan.
- Fotsår som inte läker
- Angina?
- VIlovärk
- Sover med fot ner
Status
Kapillär återfyllnad – dålig
Lokalstatus – sår eller inget hår på fot
ABI – under 0.3 (eller 0.4)
- Även ankel-tryck under 50 mmHg
Tåtryck ≤ 30 mm Hg - Extra viktigt om patienten har samtidig diabetes då ABI kan vara falskt negativt
MR- eller DT-angio inför planerat ingrepp
behadnling kronisk kritisk
Behandla ganska snabbt för att minska ytterligare skador
Rökstopp – viktigt.
Vaskulär profylax – för att optimera pat inför op. Ger då statiner, ACE-hämmare, ASA eller clopidogrel.
Smärtlindra – för symtom
Kärlkirurgiska
olika operationmetoder vid kronisk kritsik
-
Rekonstruktiv kärlkirurgi (bypass)
- Vid mer komplexa problem
- Använd pat egna ven
- Kan koppla mellan olika kärl sås om femorlis till femorlis, eller femoralis till poplitea mm.
- TEA – trombendartärektomi där man under öppen op tar bort flödeshindret
- PTA – ballongvidgning
- SAP - dissekera kärlväggen mellan intima och adventitia, inne i median, och där skapa ett nytt lumen där blodet kan flyta fram
Viktigt med preoperativ kartläggning innan. Detta för att se om de finns in eller utflöde, samt för att hitta lämplig ven att t.ex. göra bypass med.
när gör man vilken op vid kronisk kritsik?
