Tarm - koloncancer Flashcards

1
Q

Vad är de för cancer?

vanligt?

A

Är i flesta fall adenocarciom. Tänk på neuroendokrin è se GEN-K7

Vanligt?

Tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter bröst- och prostatacancer).

Incidens: Cirka 4 700 i Sverige, med 1900st som dör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Livsstilsrelaterade riskfaktorer

A
  • Rött kött
  • Ålder - främsta
  • Alkohol
  • Rökning
  • Övervikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Livsstilsrelaterade riskfaktorer

  • Rött kött
  • Ålder - främsta
  • Alkohol
  • Rökning
  • Övervikt

Andra riskfaktorer

A
  • Hereditet – Beräknas stå för ca 20 % av all kolorektal cancer
    • Familjär adenomatös polypos (FAP) med tidig uppkomst av hundratals adenomatösa polyper i tarmen. Obehandlat leder tillståndet alltid till kolorektalcancer.
    • Lynch syndrom med mutationer i DNA-reparationsgener. Anlagsbärare har en livstidsrisk för kolorektalcancer på 70 %.
  • Ulcerös kolit.
  • Diabetes.
  • Primär skleroserande kolangit.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Högriskpatient (uppfyller någon av följande punkter)

A
  • Tidigare kolorektalcancer (alt. ingår i polypuppföljningsprogram).
  • Kolit > 20 år.
  • Två förstagradssläktingar med kolorektalcancer.
  • Släkting som insjuknat i kolorektalcancer eller endometriecancer före 50 års ålder.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

symtom

A

Koloncancer kan vara svår att upptäcka då debutsymtomen ofta är ospecifika. När samma patienter söker flera gånger för samma symtom bör det ringa en varningsklocka.

  • Avföringsrubbningar – Främst vid cancer i vänsterkolon. Förändrade avföringsvanor hos patienter äldre än 50 år, i över 4 veckor och utan förklaring, skall alltid föranleda en kolonutredning.
  • Mikrocytär anemi
  • Svart eller blodig avföring
  • Buksmärtor eller Resistens i buken
  • Trötthet, viktnedgång
  • Ileus

Anemi och ileus mest i högersidig, medan avförningsrubbning och förstoppning mest ses i vänstersidig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

När ska man inleda SVF?

A
  • Synligt blod i avföringen där rektalpalpation och rektoskopi inte visar annan uppenbar blödningskälla
  • Blödningsanemi utan annan uppenbar orsak.
  • Fynd vid rektoskopi eller rektalpalpation som inger misstanke om kolorektalcancer.
  • Fynd vid bild- eller vävnadsdiagnostik eller koloskopi som inger misstanke om kolorektalcancer.

è högst 52 dagar innan behandling ska starta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Undersökning

Steg 1 – de som ingår i SVF som man via VC ska göra

A
  • Anamnes – hereditet och IBD mm
  • Status med bukstatus och PR
  • Rektoskopi
  • Vid anemi ska även utredning för de göras.

På VC tar man ju även Hb, SR och feeces-HB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Steg 2 – va man kan göra i nästa steg efter VC

A
  • Koloskopi med vävnadsprov
    • Högriskpatienter med blod i avföring ska alltid koloskoperas utan fördröjning (inom 10 dagar).
  • DT eller rtg colon.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Steg 3 - Vid konstaterad koloncancer eller recidiv (specialistutredning)

A

Metastasutredning – med DT-thorac och buk kontrast. Även PET, MR och CEA kan görs/tas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad finns att säga om kirirgu=

A

Den enda botande behandlingen. Detta innebär att tarmavsnittet med tumören tas bort och oftast tas hela tarmavsnittet som försörjs av samma kärl bort – detta eftersom tumörerna sprider sig via lymfkörtlar som går via kärlen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

cytostatika vid coloncancer

A

Postoperativ adjuvant cytostatikabehandling – Erbjuds till alla patienter < 80 år med lymfkörtelspridning på PAD (stadium III).

Neoadjuvant kan i särskilda fall användas för att att krympa tumörer vilket kan möjliggöra kirurgisk resektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Metastaserad

Fungera de att behandla?

A

Till skillnad från de flesta andra metastaserade tumörsjukdomar (t.ex. bröstcancer) så kan lokaliserad metastasering av kolon- eller rektalcancer till lever och/eller lunga och peritoneum i vissa fall behandlas kurativt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vadå antikropp som behadnling emot coloncancer?

A

40 % av alla cancerpatienter har en KRAS-mutation vilket leder till att tumörcellerna producerar ett protein som gör att de är resistenta mot EGFR-antikroppar è kan då ge antikroppar så som Cetuximab emot dessa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vanligaste metastaslokalerna är

A

Vanligaste metastaslokalerna är lever, lunga och peritoneum. 10–15 % har spridning till levern vid första diagnostillfället.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Följs upp med____

Prognos?

A
  • DT-thorax
  • Tumörmarkör så som CEA
  • Koloskopi var 5 år

F- Hb kan vara av värde vid screening av kolorektalcancer men inte vid uppföljning.

Prognos

Beror på stadium, där stadium 1 har 90%, medan 3 har 40% och 4 har 10%.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly