Kärl - varicer och carotis Flashcards
Man skiljer på venös insufficiens och varicer - hur
Venös insufficiens = samlingsbegrepp för venös dysfunktion i ben vilket hämmar venöst återflöde och ger där med venös hypertension.
- Vanligaste orsaken är varicer
- Kan både vara djupa och ytliga vener
Varicer – kallas även åderbråck är och när ytliga vener dilaterar. Beror främst på klaffinsufficiens.
patofysilogi varicer/venös insuff
Vensystemet i benen kan delas upp i ett ytligt och ett djupt system. Djup venös insufficiens uppstår oftast till följd av tidigare DVT som skadat klaffarna och/eller ockluderar avflödet i det djupa vensystemet. Kallas för post trombotisk syndrom.
Ytlig venös insufficiens beror på ökat tryck och nedsatt klaffunktion i det ytliga vensystemet (v. saphena magna och v. saphena parva) och resulterar i synligt vidgade vener och varicer.
hur påverkar varicer musklernas tryck
klassificering av varicer
symtom och undersökning varicer
Finns inga direkta symtom för venös insufficiens. Men tyngdkänsla och klåda är två bra symtom. Man kan se följande:
- Ödem
- Varicer
- Hyperpigmentering med hemosiderininlagring
- Tyngdkänsla
- Värk
- Bensår – då vid ankel
- Klåda
Undersökning
- Anamnes
- Satus
- AT, inspektion, palpation
- och duplex
behadnling varicer, olika metoder
Behandlingen syftar till att lindra symptom samt att minska risken för akuta och kroniska komplikationer
Djup – stödstrumpa
Ytlig – först stödstrumpa, sedan kirurgi
Op-metoder
Öppen med stripping där hela venen tas bort. Äldre och används mindre och mindre.
Skumsklerosering (kemisk ablation) - Ofta goda resultat och få komplikationer
Termal endovenös ablation som kan göras med laser, radiofrekvens eller vattenånga.
Komplikationer varicer
Kan få skador på nerver sås om n. tibialits. Även på andra kärl sås om v/a femoralis. Även blödning, infektion och DVT.
varför gör man karotis-op?
Ateroskleros è stenos è tubulens è risk för tromb è risk för stroke/TIA.
Behandlingen av en karotisstenos syftar till att minska risk för stroke samt att minska fortsatt stenosutveckling.
orsaker och riskfaktorer till stenos
Oftast atheroskleros. Ibland kan hela carotis interna tromboseras vilket kan ge uttalad ischemi. Vid långsam progrediering bildas kollateraler.
Riskfaktorer
- Rökning
- Diabetes
- Hypertoni
- Hyperlipidemi
symtom karotisstenos
Symtom kan komma ifrån stenosen, men främst om de utgår en emboli ifrån stenosen kan de ge stroke-symtom så som:
- Övergående ensidig blindhet
- TIA (under 24h)
- Stroke med motorik/tal påverkan
undersökning carotis stenos
Anamnes med riskfaktorer, tidigare stroke mm
Status
- Neurlogisk status
- Auskultation carotis
- Kom ihåg att det kan vara svårt att höra blåsljud vid liten eller väldigt tät stenos. Kom också ihåg att blåsljudet kan härstamma från hjärtat och stråla upp längs karotis
Ultraljudsdoppler - Karotisstenos bekräftas i första hand med duplexundersökning där man också kan bestämma stenosgraden genom att undersöka flödeshastigheten.
DT - Vid neurologiska symptom ska DT-hjärna göra för att utesluta blödning och undersöka infaktutbredningen
Utesluta kardiell orsak – igenom EKG mm
övergrippande behadnling karotisstenos?
när görs op?
Behandlingen syftar till att minska risk för stroke samt att minska fortsatt stenosutveckling
LM och livsstil – vilket görs för alla
- Vikt, rökstopp, träning, kpst
- ASA/clopidogrel
- Statiner
- BT-sänkade
När görs op?
- Symtomatiska patienter med stenos > 50 %
- Asymtomatiska patienter < 75 år med stenos på > 70 %
Hur snabbt ska de handläggas?
alltså vid karotis operation
Efter en TIA7symtomgivade karotisstenos ska de ske skyndsamt.
- Doppler inom 24h, operation bör om påvisad stenos ske i intervallet 48 timmar till 2 veckor från symtomdebut.
- Stor risk för en stroke efter ett första lättare anfall, därför skyndsamt
vad för op görs vid carotisstenos?
komplikationer efter
Vad görs för op?
Vanligtvis görs karotisendartärektomi (CEA) med eller utan shunt.
- Då de flesta har circulus of willis behövs inte shunt allt
- Vid lokalanestesi använder man shunt under ingreppet om man får symptom på kontralaterala sidan efter att blodflödet har stängts.
Postoperativa komplikationer
Stroke, TIA eller blödning efter operation kan ske.
Övervaka därför alla patienter noggrant efter
