Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K9 > föreläsning: ätstörningar > Flashcards

föreläsning: ätstörningar Flashcards

1
Q

klassiska
diagnoser som ingår i ätstörningar

A
  1. anorexia nervosa
  2. bulimia nervosa
  3. hetsätningsstörning (BED)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

kärnsymtom ätstörningar

A

onormalt ätbeteende

rädsla för viktuppgång

kroppsdysmorfi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

epidemiologi

A

västerländska länder mer drabbade

totalt 100 000 i sverige, 10% män

livstidsrisk
1. AN 1.2% kvinnor 0.3% män

  1. BN 2% kvinnor 0.1-0.5% män
  2. övriga diagnoser cirka 5 ggr vanligare än AN/BN
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad kännetecknar anorexia nervosa

A

signifikant låg kroppsvikt

viktfobi, motverkar viktökning trots underviktig, störd kroppsuppfattning (vikt/form)

upptagenhet av kroppen

upptagenhet av mat
- laga mat åt andra

amenorre komplikation

sömnsvårigheter vanligt (svält)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

gradering AN utifrån BMI

A

lindrig: BMI ≥ 17
medelsvår: BMI: 16-17
svår: BMI 15-16
mycket svår: BMI < 15

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

indelning av AN

A
  1. självsvält
  2. hetsätning+självrensning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

prognos AN

A

40-50% år i remission, andra får kroniska problem

dödlighet 10-20%

sekundär pålagringar vanligt
- tvång
- depression
- apati
- social fobi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

hur hanterar en person med AN hungerkänslor

A
  1. i början av svält finns hunger, dessa går över efter 1h tills tiden för nästa måltid
  2. att avstå från att äta reglerar ångest och negativa känslor
    - känsla av kontroll
    - rädsla för att hetsäta om man släpper kontroll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

insikt AN

A

ofta finns tydlig sjukdomskänsla, men man har ingen lösning

varierande insikt

hjälpsökande varierar, ambivalens vanligt

varierade behandlingsmotivation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

bulimia nervosa

A
  1. hetsätning
    - en stor mängd mat under begränsad tid (2h ish)
    - känsla av förlorad kontroll
  2. kompensatoriskt beteende för att inte gå upp i vikt (skuld)
    - mist 1 g/vecka under 3 månader
    - kräkning
    - laxeringsmedel
    - svältperiod
    - överdriven motion
  3. självkänsla påverkas av kroppsform/vikt
    - skamkänslor
  4. ofta normal kroppsvikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

samsjuklighet

A

30-50% med BN har haft anorexi tidigare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

risk med kräkingar

A

kalium < 2
= arytmirisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

hetsätningsstörning (binge eating disorder)

A

hetsätning som vid BN men inget kompensatoriskt beteende

30-50% är överviktiga (15% av alla överviktiga lider av BED)

sänkt livskvalité

barbarisk kir aktuellt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

är ätstörningar allvarligt

A

ja diagnos inom psyk som skördar flest offer
- 50% suicid
- 50% hjärtkomplikationer
- 7 ggr ökad risk att dö i förtid (kvinnor 25-29 år 15 ggr ökad risk, vid AN 30 ggr högre risk första året efter vårdkontakt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vidmakthållande faktorewr

A

bantning

omgivning ger komplimanger

psykologiska: mår bättre av att beteende sig på detta sätt (mår bättre i sin sjukdom)

kognitiva: rigiditet, svårt att byta strategi och följa rekommendationer

fysiologiska: kortisol/endorfin stiger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

möjliga trippers för ätstörning

A

tidig pubertet

idrott elitnivå

övervikt i bardomen

utanförskap/mobbning

svåra livshändelser

familjefaktorer

psykiatrisk samsjuklighet: ångest, depression, NP

genetisk sårbarhet, personlighetsfaktorer

sociala och kulturella faktorer

viktnedgång pga sjukdom/träning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

tecken på att någon är drabbad

A

slutar äta godis

vill var nyttig

vill övergå till veg-kost

utesluter fett/kolhydrater

motionerar mer/ofta

hoppa över måltid

minskar i vikt

övriga symtom
- trött, hv, frusen, tappar hår, förstoppad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

screening för åtstörning

A

SCOFF
- sick
- kontroll
- one stone
- fat
- food

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

SCOFF

A
  1. t.ex. kräkningar då man känner sig obehagligt mätt
  2. orolig för att förlora kontroll över ätandet
  3. gått ner > 6 kg/3 månader
  4. kroppsdysmorfi
  5. dominerar mat ditt liv

om två eller fler ja = troligen ätstörning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

hur ska man hantera ätstörningar

A
  1. tidig intervention
    - ätstörningsmottagning har låg tröskel
    - rådgivning om måltider regelbundet o minskad motion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vad avgör hur snabbt e n remiss handläggs

A

somatiskt status

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vad kännetecknar god ätstörningsvård

A

välfungerande samarbete mellan olika nivåer/yrkeskategorier

multidisiplinära team inom spec-vården

efter behov ska tillgång till olika kompetenser ges

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

hur påverkas kroppen vid svält

A
  1. sämre kognitiv förmåga
  2. psyke: retlighet, depression, fixering, isolering och tvångsmässighet
  3. tänder/mun: vid BN uppstår sår och frätskador på matstrupe och tänder
  4. hjärta
    - brady, hypotension, svag hjärtmuskel pga atrofi, klaffel, minskad blodvolym (BM aktivitet), risk för hjärtsvikt
  5. kalla/blåa extremiteter och läppar pga dålig cirkulation, sköra naglar
  6. perifer svullnad
  7. osteoporos
  8. amenorre, tillbakabildning av ovarier/testiklar
  9. GI: förstoppning, ev. tarmskada pga laxering

10.lanugobehåring

  1. torrt hår, håravfall
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

kortsiktiga konsekvenser av svält

A

förstoppning

amenorre

= reversibla

25
Q

långsiktiga konsekvenser som kan vara irreversibla

A
  1. försvagad hjärtmuskel (atrofi)
  2. klafffel
  3. lågt BT er hypoperfusion under lång tid
  4. osteoporos risk vid amenorre
26
Q

lanugobehåring

A

ökad kroppsbehåring ff.a. i ansikte/rygg/axlar

27
Q

statusfynd

A

avmagrad

laungobehåring

hårkvalité

perifer kyla

låg temp

brady/hypotension

långsam kapillär återfyllnad

torr hud

svullna parotiskörtlar och frätskador på tänder (BN)

ödem (ff.a. BN)

28
Q

psykisk status vid AN

A
  1. upptagenhet kring mat, ätande, motion
  2. rigiditet (autistiska drag)
  3. konc svårigheter
  4. psykomotoriskt hämmad
  5. kroppsuppfattning som kan närma sig vanföreställningar
  6. hög ångestnivå ff.a vid diskussion om ögat näringsintag/efter behandlingsstart
29
Q

labfynd

A
  1. elektrolytrubbingar
    - hypokalemi: kräkning, taxering, njurfunktion
    - hyponatremi: ökat vattenintag
  2. TSH normalt men T4/t3 kan vara lågt (svält)
  3. pressat blodstatus
  4. övrigt
    - b-vit brist
    - leverprover stegrade
    - järn, D-vit brist
    - albumin stier pga dehydrering
    - hypoglykemi
    - mg, zink brist
    - vid amenorre är LH/FSH lågt
30
Q

ska man behandla låga T4T3 nivåer

A

nej

31
Q

somatiska diff-diagnoser

A

hypertyreos
DM
addison
hypofysinsuff
IBD
celiaki
hjärntumör
allvarlig infektion
reflux

32
Q

psykiatrisk diff-diagnostik

A

depression

social fobi

BP

kräkfobi: kan vara därför man ej vill äta

GAD

OCD

missbruk

neuropsykiatriska tillstånd

PS

33
Q

indikationer för slutenvård vid AN akut

A

för > 18 år:
- BMI < 14 eller förlust av >10% av kroppsvikten på en månad eller > 20% på 3 månader (gränser varierar med ålder och tillväxtkurva)

systoliskt BT < 80

puls < 40, >120

pulsökning > 20 slag/min (hotande cirkulatorisk kollaps)

kroppstemperatur < 35.5

elektrolytrubbningar

EKG: förlängd QT-tid, rytmrubbningar, tecken på hjärtsvikt

allvarliga ödem

påverkat AT

total mat-dryckesvägran

34
Q

vad gör man akut vid AN

A
  1. somatisk bedömning
  2. dropp vb
  3. inläggning psyk ev. tvångsvård
  4. häv svält med nutrition
  5. hjälp till normaliserat ätande
    - pedagogiska insatser, familjeråd, ångesthantering (ev LM)
  6. bemötande
    - tydlighet
    - kunskap
    - empati
    - låg affektivt
35
Q

hur häver man svält med nutrition

A
  1. energibehov räknas ut (ta hjälp av dietist)
    - så långt som möjligt po intag
    - matschema
    - gradvis upptrappning av kalorimängd
    - viktuppgång 0.5-1 kg/vecka
    - matmängd motsvarar det som pat behöver utifrån målvikt och aktivitetsnivå
    - komplettera med näringsdrycker
36
Q

vad ska man aldrig ge

A

parenteral nut

37
Q

ex matschema

A

3 mål per dag + 2-3 mellanmål
- för att hålla blodsocker och förbränning på jämn nivå
- <3 h mellan mål, <6h mellan huvudmål
- huvudmål ska innehålla kostcirkeln (kolhydrater, protein, fibrer/mineraler/vitaminer)

38
Q

refeeding syndrom

A

tillförsel av näring till allvarligt undernärda kan ge akuta livshotande komplikationer
- feber
- elektrolytrubbning (hypofosfat, K, Mg)
- snabbt ökande vikt
- taky, bröstsmärta
- hypertoni, påverkad cirkulation
- påverkad respiration (AF)
- ödem
- kramp
- koma

sällsynt vid po tillförsel

39
Q

varför får man reefeeding syndrom

A

svält ger nedreglerign av enzymaktivitet, sämre organfunktion varpå överbelastning kan ske vid tillförsel av näring/vätska för snabbt/stora doser

40
Q

hur undviker ma RF-syndrm

A

gradvis upptrappning av enteral parenteral nut

följa PM för har man initierar mat/upptrappning, finns tydliga rutiner utifrån risk för RF-syndrome

41
Q

när är sik som störst för RF syndrom

A

BMI < 14 (<12 för yngre)

42
Q

hur fångar man RF

A

upprepade blodprover
- fosfat, mg, ca
- glukos
- el + urea

upprepade NEWS
- varje dag dag 1-3
- varannan dag dag 4 och framåt

vikt

klinik
- vätskebalans
- hjärt-lung
- ödem

43
Q

varför ska man undvika tilläggsinfusion med glukos

A

ökar risk för hypokalemi

44
Q

andra viktiga tillägg

A

vitaminer och spårämnen
- kontrollera och ersätt ff.a. K, fosfat, Mg parenteralt

tiamin dagligen

45
Q

höga riskfaktorer för RF

A

BMI < 16

ofrivillig viktminskning > 15% senaste 3-6 månaderna

svält > 10 dagar

låga nivåer Mg, fosfat, kalium innan uppsår av nut-behandling

46
Q

låga riskfaktorer RFS

A

BMI < 18.5

ofrivillig viktminskning > 10% på 3-6 månader

svält > 5 dagar

alkohol eller drogmissbruk

47
Q

hur graderar man risknivå

A

låg risk: en låg-risk-faktor

hög risk: en hög-riskfaktor + 2 lågriskfaktorer

mycket hög risk
- BMI < 15
- svält > 15 dagar
- ofrivillig viktnedgång > 20%

48
Q

farmakologisk behandling AN

A
  1. inga mediciner har effekt mot grundsjukdomen med samsjuklighet behandlas
    - obs att LM har begränsad effekt vid svält
  2. olanzapine 2.5 mg
    - ger viss viktuppgång
    - ej tillräckligt utvärderad effekt men det ges i praktiken
49
Q

SSRI?

A

KI vid grav undervikt

50
Q

psykologisk behandling

A

familjeterapi bäst evidens för unga anorektiker

alt. familjebaserad terapi (för vuxna och äldre tonåringar)

KBT-E, IPT, dagvård erbjuds på ätstörningsmottagningar 4 ggr/vecka när andra saker prövats

psykoedukation

pedagogiska måltider
- personal äter med pat individuellt eller i grupp
- stöd och förebild för pat

51
Q

behandling BN/BED

A

går generellt fortare att behandla än AN
- motivationsarbete
- supportive clinical management (specialist)
- regelbundna måltider (minskar risk för hetsätning)
- psykoedukation
- terapier (KBT-E, IPT)
- självhjälpsprogram
- stöd för SSRI (enbart som komplement)

52
Q

vilket SSRI ges vid BN/BEDS

A

fluoexetin

53
Q

förlopp behandling

A

ta tid

risk för irreversibla komplikationer

många blir ej friska

störst risk för återfall inom 1-2 år efter tillfriskning

54
Q

komplikationer

A

benskörhet
infertliitet
hämmad längtillväxt
leverpåverkan
hjärtpåverkan

55
Q

barn

A

lägre tröskel för inläggning

kan blir allvarligt sjuka snabbt, men också bättre potential att bli frisk

56
Q

förebyggande i samhället

A

idrottsföreningar med riktade program

BMI gräns för vissa sporter

saklig och balanserad information om vikt, ätande, fysisk aktivitet

57
Q

träning vid AN

A

används som kompensatoriskt beteende

avstå träning till en början för att se hur det påverkar sjukdomen

initiera träning som lustfylld aktivitet senare

utifrån somatisk störning kan man behöva undvika träning/promenad helt=rörelserestriktion

individuell bedömning när man man komma igång igen

58
Q

målvikt och träning

A

har man 10 kg kvar till målvikt kan man börja träna generellt

måste dock vara stark nog att kunna avstå träning igen om ätstörning förävrras

59
Q

sondmat?

A

kan blir aktuellt vid total matvägrar och om man är i dåligt skick som tvångsåtärd

K9 (170 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions