typfall: globus Flashcards

1
Q

prevalens dysfagi

A

2-11%
- ökar med stigande ålder och samsjuklighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

orofaryngeal dysfagi

A

nedsatt förmåga att hantera mat i mun och svalg, kan inte för det säkert till esofagus
- öka risk för aspiration, pneumoni, malnutrition, dehydrering, social isolering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

smärta vid sväljning

A

odinofagi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

sjukdomar som bidrar till dysfagi

A

sekvele efter stroke

neurologiska sjukdomar
- demens
- motorneuron skada
- infektion

tidigare strålning mot huvud hals
- ff.a. i kombination med kirurgi
- anatomi, motorik, sensorisk kan va störd + fibros

infektion i mun, svalg, tänder

reflux
- dysmotorik esofagus
- krikofaryngeusdysfunktion

DM-neuropati
- krikofaryngeusdysfunktion

LM som ger xerostomi

systemsiak sjukdomar t.e.x Sjögrens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad sker vid sväljning

A

larynx förs uppåt utåt så att epiglottis tippas bakåt

svalg kontraheras

mjuka gommen stänger av mot bakre svalgväggen och hindrar läckage till näsan

esofagusingången som normalt är stängd via krikofaryngeusmuskeln öppnas

detta är koordinerat med andning, sväljning sker i apné

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

orsak till dysfagi

A

globus

reflux

esofagit

akalasi
= störd peristaltik i distala delen esofagus

divertiklar

motorikstörning
- svalgpares

striktur, tumör, främmande kropp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

organisk stenosering

A

upplever att mat stannar upp i höjd med jugulum eller bakom sternum
= vanligast orsaken till akut dysfagi vuxna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

esofagus, cardia-cancer

A

tidig mättnadskänsla
dysfagi!
viktnedgång
buksmärta
B-symtom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

alarmsymtom som ska ge SVF

A

nytillkommen dysfagi med smärta mot öronen (hypofarynx-cancer)

dysfagi med snabb viktnedgång

nytillkommen svälsvårigheter, upphakningar, totalstopp

upprepade pneumonier och/eller hosta/harkling vid måltid
= aspiration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

bra fråga

A

kan du svälja dina tabletter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

otyglad mat kommer upp i munnen under natten

A

zenker-divertikel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

akut dysfagi/plötslig debut

A

stroke
främmande kropp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

subakut-kronisk dysfagi

A

reflux
- kan ge dysfunktion i övre esofagussfinkter och dysmotorik esofagus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

LM som kan ge sväljningssvårigheter

A

morfin
alla LM som ger xerostomi

= muntorrhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

initial klinisk bedömning vid dysfagi

A

ÖNH-status + neurologisk status
- fibroskopi: larynx

alltid gastroskopi med biopsi (esofagus-gastroduodenalt) vid malignitetsmisstanke (SVF)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

salivsjöar stämband

A

påverkar röst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

stämbandspares

A

hes-läckage
nedsatt känsel larynx

RISK FÖR ASPIRATION

18
Q

första symtom på cancer

A

kan ibland vara totalstopp av mat pga malign stenotisering

19
Q

vem och hur utreder orofaryngeal dysfagi

A

logoped eller önh-läk

  1. FUS
    - mat-dryck samtidigt som svalg inspekteras med laryngoskop genom näsan
  2. hypofarynx-esofagus–rtg
    - sväljningsrtg
    - sväljer kontrast under genomlysning
    - följer kontrast genom hela svängningen

dessa är likvärdiga alternativ för orofaryngeal dysfagi

20
Q

egenskaper sväljnings-rtg

A
  1. låg stråldos
  2. kan värdera hela svängningen tom esofagus
  3. inte alltid tillgängligt
  4. kräver va radiolog för tolkning
  5. ej invasiv
21
Q

egenskaper FUS

A

ingen strålning

esofageal fas ses inte

kan upprepas vb

bra som pedagogiskt verktyg vid sväljningsteknker då pat kan se us

ofta tillgängligt

invasivt

22
Q

neurologiska sjukdomar

A

hög incidens, t.ex efter stroke

övervägande orofaryngeala besvär pga muskler inkoordination

risk för aspiration pga motorisk svårighet och nedsatt känsel i svalg

ökad morbiditet, mortalitet, sjukhusvistelse

23
Q

obstruktion

A

svullnad eller striktur efter inflammation, strålning, trauma, kir

anatomiska avvikelse

tonsillhypertrofi

24
Q

krigofaryngeusmuskeln

A

krigofaryngeusmuskeln
- del av övre esofagus-sfinktern
- striktur eller inkoordination kan ge dysfagi
- t.ex. vid reflux, neurologisk sjukdom etc
- komplikation: zenker divertikel (utbuktning av vävnad ovanför muskeln)

25
Q

äldre

A

orofaryngeal dysfagi är så vanligt att det klassas som ett geriatriskt syndrom
- multifaktoriell genes

26
Q

globus

A

känsla av klump i halsen, funktionell matstrupestörning där organisk sjukdom inte hittas

INGA OBJEKTIVA FYND PÅ DYSFAGI

typiskt
- symtom förbättras när pat äter/dricker, men har svårt att svälja saliv

27
Q

orsaker globus

A

multifaktoriellt
- GERD
- dysfunktion övre esofagus-sfinktern
- dysmotorik esofagus
- stress, ofta sek till ångest/oro
- anatomiska avvikelser: tungbashypertrofi, bakåtlutad epiglottis, förhöjd muskeltonus i proximala esofagus

28
Q

symtom globus

A

klumpkänsla

“får inte luft”

mest besvär vid torrsväljning (saliv), mat fungerar bra

ingen objektiv dysfagi

29
Q

utredning globus

A

klinisk us, ÖNH-status
- fiberendoskopi

om inga patologiska fynd och typisk globussymtom kan man avstå vidare utredning, kom åter om besvär fortgår

om osäkerhet eller svåra symtom=utred

30
Q

hur kan man hjälpa pat med dysfagi

A
  1. behandla grundsjukdom
  2. logoped
    - sväljteknik
    - konsistensanpassning
    - muskelstärkande övningar
  3. us om svällning är säkert för pat
    - sväljnings-rtg
    - FUS
  4. god munhygien
    - dysfagi medför risk för aspirationspenumoni
  5. dietist
  6. se över LM och beredningsform
    - risk för att de fastnar i esofagus, kan va farligt
31
Q

hur åtgärdas zenker-divertukel

A

endoskopisk kir

32
Q

reflux

A

viktigt att ta sina PPI
- kan ge förändringar i glottis med globus som följd, inflammation

33
Q

harklar sig mycket

A

blir hes pga irritation stämband, konsekvens av globuskänsla (diff: aspiration)

34
Q

LM som kan ge heshet

A

inhalatorer steroider

35
Q

us av globus-mannen I fallet

A
  1. anamnes
  2. ÖNH-status + lgll + fibroskopi
36
Q

vad letar man med fibroskop

A

assymetri
tumör
inflammtion
slembildning

37
Q

lång uvula

A

snarkningar kan e slapp gom så uvular faller ner

38
Q

fynd vid reflux avseende stämband

A

irritation ff.a. bakre kommosur och esofagel ingång
- förtjockningar
- ger heshet

39
Q

utredning Globus-mannen med GERD

A
  1. PPI måste tas regelbundet
    - 20mgx2 i 2-3 månader
    - gaviscon som tillägg
    - vid odiagnostiserad GERD ska man prova PPI 6 månader, avsluta om ingen effekt, 1/3 får effekt (dvs GERD är orsak till globus)
  2. fiberskopi
  3. sväljningsrtg
  4. lugnande besked, fokusera på livssitation (stress, ångest)
40
Q

maten kommer inte ner i magen utan stannar högre upp, vaknar på natten med matrester i munnen –> vad gör du

A
  1. komplettera anamnes
    - B-symtom: starta SVF om alarmsymtom föreligger (gastroskopi)
    - kan hen svälja tabletter
    - tecken på neurologisk degenerativ sjukdom (PD; MS), kan påverka innervering

DIFFAR: striktur esofagus, dysfunktion övre esofagussfinkter (tryckbildning) med risk för zenker-divertikel (svagare område finns ovan m. cricopharyngeus), GERD, cancer

  1. svälningsröntgen
    - zinkerdivertikel
  2. åtgärd
    - op, ta bort fickan