Foten-frakturer

Question 1

Fotskador kan grovt delas in i 2 typer, vilka?

Answer 1

Man kan grovt dela in fotskador i antingen högenergiskador och lågenergiskador.

Högenergiskador
Kläm- och krosskador
Fall från höga höjder

Lågenergiskador
Ofta indirekta
Snubbling

Question 1

Fotskador kan grovt delas in i 2 typer, vilka?

Answer 1

Man kan grovt dela in fotskador i antingen högenergiskador och lågenergiskador.

Högenergiskador
Kläm- och krosskador
Fall från höga höjder

Lågenergiskador
Ofta indirekta
Snubbling

Question 2

När föreligger det kriterier för en röntgen av fotleden, vilka kriterier behöver uppfyllas?

Answer 2

Man behöver uppfylla Ottawa kriterier.

Smärta runt malleolerna samt något av följande:
o Palpationsömhet över den posteriora kanten av laterala och/eller mediala malleolen.
o Oförmåga att belasta foten fyra steg.

Eller smärta i mellanfoten samt något av följande:
o palpationsömhet över basen av femte metatarsalbenet eller över båtbenet
o Oförmåga att belasta foten fyra steg

Question 3

Vem gäller inte Ottawa kriterier?

Answer 3

Ottawa-kriterierna har 100 % sensitivitet (30 % specificitet) men ska inte användas på barn under 18 år, gravida, vid flera samtidiga skador, eller vid kognitiv påverkan (intoxikation, skallskada, etc.)

Question 4

vid en skadad fotled finns det en del strukturer som man ska systematiskt palpera igenom,vilka?

Answer 4

Efter utförlig anamnes om uppkomstmekanismen palperar man systematiskt fem anatomiska strukturer:
Baksidan av nedre fibula
Mediala malleolen
Båtbenet medialt
Proximala metatarsal 5
Proximala fibula
(Hälsenan)

Patienten får försöka stödja på och belasta foten med 4 steg. Om det inte går ska man beställa en röntgen enligt Ottawa Ankle .

Question 5

Vad är viktigt att tänka på vid skadad fotled?

Answer 5

När man reponerar foten är det viktigt att smärtlindra patienten adekvat och ge muskelrelaxerande. Sedan drar man först foten i längsriktning, och därefter korrigera i sidled och rotation. Detta görs fördelaktigt med höften och knät böjt, eftersom vadmuskulaturen lättare slappnar av. Slutligen fixeras foten med vadd, elastisk linda och en gipsskena för att behandla mnukdelssvullnad.

Question 6

Vilken klassifikaitonsystem kna man använda frö att klassificera frakturer i fotledsnivå?

Answer 6

Danis-Weber
1. Typ A-skador – Fraktur nedom syndesmosen (sällan operationsfall)
Ligamentum tibiofibulare anterius et posterius kallas tillsammans för ”syndesmosen” och förbinder tibia och fibula.

2. Typ B-skador – Fraktur i syndesmoshöjd (opereras vid bimalleolär skada, om syndesmosen är skadad eller vid inkongruens i leden.)
3. Typ C-skador – Fraktur ovan syndesmosen (t.ex. proximala fibula). Är definitionsmässigt förknippat med ruptur av syndesmosen och alltid operationsfall.

A-skadorna är mindre allvarliga och C-skadorna mer allvarliga.

Question 7

En kartläggande röntgen behövs för att bedöma frakturtyp. Den tas i tre stycken standardprojektioner, vilka?

Answer 7

Anteroposteriort
Inåtvriden frontal
Lateralt

Inåtvriden frontal innebär att man har vridit den 10 grader för att göra ledspalten synlig och se att fibula överlappar tibia vid vridning. Vid komplicerade frakturer beställs en DT.

Question 8

Vad menas med unilateral,bimalleolär och trimalleolär?

Answer 8

• Unilateral (stabil eller instabil) – Skada på laterala eller mediala malleolen.
• Bimalleolär fraktur (alltid instabil) – Skada på laterala + mediala eller bakre malleolen (processus posterior tibiae).
• Trimalleolär fraktur (alltid instabil) – Skada på laterala, mediala och bakre malleolen (processus tibialis posterior).

Question 9

Vad är den vanligaste mekanismen för en fotskada?

Answer 9

Den vanligaste mekanismen är supination och adduktion. Det ger vanligtvis ruptur av AFTL, alternativt vid kraftigare våld kan man få ruptur av CFL och fraktur upp i fibula. Det går även att få snedfraktur vertikalt i mediala malleolen. Då bör man fundera över åtgärder.

Question 10

Hur behandlar man en stabil fraktur?

Answer 10

Vid en stabil fraktur fixerar man med en elastisk linda eller ortos. Eventuellt ges gipsas man i 2 veckor i smärtlindrande syfte. Det är viktigt att smärtbelasta och ha kontakt med fysioterapeut. Därefter görs en röntgenkontroll efter 1 vecka

Question 11

Vad gör man med de instabila frakturerna?

Answer 11

Alla övriga frakturer i princip opereras med plattor, skruvar och olika typer av ståltråd. Då fäster man tillbaka alla ligament eller möjliggör för korrekt läkning. I väntan på operation är det viktigt med immobilisering och högläge, smärtlindring. Ofta görs preoperativa förberedelser på avdelning.

Efter operation är det vanligt med gips i 3 veckor och ortos i 3 veckor med smärtbelastning, alternativt gips i 6 veckor utan belastning. Det beror på kvalitet hos osteosyntes och skelett samt patientmedverkan.

Question 12

Vad är väldigt viktigt att tänka på postoperativt efter en fotledsfraktur?

Answer 12

. OBS! Det är viktigt med fysioterapikontakt i efterförloppet för rehabilitering. Ungefär ⅘ blir helt återställda, men 50% rapporterar följande upp till 5 år efter skadan:
-Svullnad
-Stelhet
-Svårt att gå i trappor
-Påverkade vid fysisk aktivitet
(Psykologiska aspekter)
(Påverkan på arbete.

Rökning, osteoporos, sjukdomar och andra faktorer som påverkar benkvaliteten avgör också mycket efterförloppet.

Question 13

Hur många grader kan en fot röra sig normalt?

Answer 13

Inversion
20°
Eversion
10°
Dorsalflexion
10-20°
Plantarflexion
40-50°

Question 14

Vilka riskfaktorer finns det för en fotfraktur?

Answer 14

Högt BMI
Stigande ålder
Rökning

Incidens: 100/100,000
Vanligast hos äldre kvinnor
Betraktas inte som osteoporosfraktur
Öppna frakturer: 2%

Question 15

Vad menas med att en fotfraktur är indirekt?

Answer 15

De flesta fotledsfrakturer uppkommer genom indirekt våld. Det kan innebära att foten utsätts för vridning, så att talus slår av malleolerna eller att malleolerna rivs loss av ledbanden. Härifrån får frakturerna typiska förlopp beroende på skademekanismerna.

Question 16

Vad tenderar talus göra/ hamna vid en lateral malleolarfraktur?

Answer 16

Den laterala malleolen tar upp en stor andel av belastningen och är viktig för stabiliteten. Om den frakturera tenderar talus att förskjutas lateralt.

Question 17

Är det vanligts med isolerade mediala malleolarfrakturer? Hur kan man åtgärda en sådan skada vid operation?

Answer 17

Vid mediala skador finns det nästan alltid även laterala skador, som ofta är viktigare att åtgärda för att återställa anatomin. Vid operation brukar man också åtgärda lateralsidan först. Vid isolerade mediala malleolarfratkurer är sidoligamenten skadade lateralt, men full stadga fås om malleolen fixeras.

Question 18

varför är det viktigt att palpera proximala fibula?

Answer 18

Kan finnas en fraktur utan att det syns på röntgen.Detta är orsakat av rotationsvåld där kraft har vidarebefordrats via membrana interossea.

Question 19

Man vill helst inte ha röntgenbilder på en luxerad fotled, eftersom det tyder på att det gått en tid sedan leden luxerades.

Varför är det dåligt? hur ska man reponera?

Answer 19

Då har man sannolikt en påverkan på både mjukdelar och brosk, vilket kan resultera i blåsbildning och andra komplikationer som gör att det inte går att operera.När man reponerar foten är det viktigt att smärtlindra patienten adekvat och ge muskelrelaxerande. Sedan drar man först foten i längsriktning, och därefter korrigera i sidled och rotation. Detta görs fördelaktigt med höften och knät böjt, eftersom vadmuskulaturen lättare slappnar av. Slutligen fixeras foten med vadd, elastisk linda och en gipsskena för att behandla mnukdelssvullnad.

Question 20

Vad räknas som en stabil fraktur i fotled?

Answer 20

Fraktur på ett ben i fotleden, alternativt fraktur i ett ben och ett ligament men som är behandlingsbart.Vid en stabil fraktur fixerar man med en elastisk linda eller ortos. Eventuellt ges gipsas man i 2 veckor i smärtlindrande syfte. Det är viktigt att smärtbelasta och ha kontakt med fysioterapeut. Därefter görs en röntgenkontroll efter 1 vecka.

Question 21

Hur behandlar man de övriga stabila fotledsfrakturer?

Answer 21

Alla övriga frakturer i princip opereras med plattor, skruvar och olika typer av ståltråd. Då fäster man tillbaka alla ligament eller möjliggör för korrekt läkning. I väntan på operation är det viktigt med immobilisering och högläge, smärtlindring. Ofta görs preoperativa förberedelser på avdelning.

Efter operation är det vanligt med gips i 3 veckor och ortos i 3 veckor med smärtbelastning, alternativt gips i 6 veckor utan belastning. Det beror på kvalitet hos osteosyntes och skelett samt patientmedverkan.

Question 22

OBS! Det är viktigt med fysioterapikontakt i efterförloppet för rehabilitering. Hur många blir återställda och hur är det med resten ?

Answer 22

Ungefär ⅘ blir helt återställda, men 50% rapporterar följande upp till 5 år efter skadan:
Svullnad
Stelhet
Svårt att gå i trappor
Påverkade vid fysisk aktivitet
(Psykologiska aspekter)
(Påverkan på arbete.

Rökning, osteoporos, sjukdomar och andra faktorer som påverkar benkvaliteten avgör också mycket efterförloppet.

Question 23

Vilka rupturer är vanliga vid supinationsvåld?

Answer 23

Den vanligaste mekanismen är supination och adduktion. Det ger vanligtvis ruptur av AFTL, alternativt vid kraftigare våld kan man få ruptur av CFL och fraktur upp i fibula. Det går även att få snedfraktur vertikalt i mediala malleolen. Då bör man fundera över åtgärder.

Question 24

Vilka rupturer är vanliga vid pronations och utåtrotationsvåld?

Answer 24

Vid pronation och utåtrotation kan ligamentapparaten gå sönder medialt, vilket gör att kraften går upp högst 5-6 cm och ger ruptur i AIFTLM och PIFTLM.

Question 25

Vad sker vid utåtrotation?

Answer 25

Utåtrotation är alltid dåligt. Här vrids talus ut och man får ruptur av AIFTL, spiralfraktur i fibula, kraften går går runt och ger fraktur i posteriora malleolen, ruptur av CFL, ruptur i deltoideum och tvärfraktur i fibula.