Strålbehandling Flashcards
50% av alla cancerpatienter passerar någon gång strålbehandling som kan ha olika syften, vilka syften kan det vara?
- Kurativt syfte-stårlbehnadlingen ges i botande syfte,eventuelt ihop med cytostatikabehandling konkomittant eller sekventiellt.
- Preoperativt (neoadjuvant) för att krympa tumör och minska risken för recidiv
- Postoperativt (adjuvant) minskar risken för återfall
- Palliativt, antingen bromsa och/eller minska lidande. Palliativ behandling kan delas in i ”tidig” och ”sen”. Den tidiga palliationen syftar dels att livsfrölänga och svåra biverknignar kan i vissa fall accepteras. Om palliationen är sen är fokuset på symptomlindring här och nu och svåra biverkningar kan inte accepteras.
vilka strålningtyper finns det ?
- Strålning med fotoner: vanligast, snabb behandling, relativt billigt
- Strålning med elektroner: samma acceleratorer som fotoner, nackdel är att de har kort räckvidd, kan enbart utnyttjas till ytliga tumörer
- Nationell protonanläggning i Uppsala: har väldefinierad räckvidd, men nackdelen är att det är en dyr behandling
Vad är relationen mellan djup och energi om man skulle vilja visualisera det förhållandet på ett diagram t.ex.?
Fotoner, avger mest energi på 2 cm djup, avtar exponentiellt med djupet.Protoner har istället en väldefinierad räckvidd, när protoner har stoppats får vi inga tumörer bakom. Brachyterapi är bra för att man placerar strålkällan inuti tumören. Protoner avger energi ytligt, vill man behandla ex en prostata ger man strålning från flera olika håll, summan av strålningen är högst centralt även om man strålar på vägen in, bygger upp strålningen i kroppen.
Hur skadar fotoner DNA?
antingen direkt skada eller indirekt via fria radikaler med vatten och syre. De ger enkelsträngsbrott eller dubbelsträngsbrott. Friska celler kan reparera sitt DNA medan tumörceller har sämre förmåga att göra det. Eftersom fler tumörceller dör av oreparerade skador kan man behandla, tiden emellan strålning är för att friska celler ska hinna repareras.
När man ger strålbehandling behöver man ha tydlig fraktioneringsplan och tänka 5R regeln, vilka 5R är det?
1.Reparation (ffa. friska celler)
2. Redistribution (Cellcykeln G2 och M-fas, tumörceller delar sig oftare)
3. Repopulation (Undvik längre pauser)
4. Reoxygenering (tumören skalas som en lök, nästa lager får syre)
5. Radiosensitivitet (dels har tumörer olika känslighet för strålbehandling, finns även friska organ som har olika känslighet för strålbehandling)
För att minimera skadan men ändå ha effekt på tumören fraktionerar man stålningen, ge exempel på vanliga fraktioneringar.
- 2 Gy per fraktion har varit vanligast för kurativ behandling, kunnat variera hur många fraktioner man ger.
- Idag har man börjat gå ifrån det och använder mer hyp0rfraktionering, dels pga att man kan behandla fler och för att patienten inte ska behöva komma tillbaka så mycket. Vanligast är 2,67 Gy eller 2,5 Gy x 25-26.
Det som händer när man har fått en cancerdiagnos är ett läkarbesök på onkologen där man berättar om behandling och biverkningar + undersöker, därefter får man göra en dos-plan-CT, vad innebär det?
Det är en speciell CT där man ligger på exakt samma sätt som under strålbehandlingen, tar 30-60 minuter. Bilderna skickas vidare till läkare, ritar in vad man vill ska strålas(targeting) och inte, beroende på var det är kan det finnas riskorgan, kan bli komplicerat att rita, efter det skickar man vidare bilderna till dosplaneringen, de tittar på vilka vinklar man ska stråla från, vilka energier man ska stråla från. Därefter dosplanrond med läkare, dosplanerere och fysiker. Planen ska sedan kontrolleras av fysiker. Patienten kommer ofta inte tillbaka förrän 1-2 veckor senare. Tar 10-30 minuter i behandlingsrummet. Av den tiden är det 2 minuter som patienten får strålning, resten av tiden är för att lägga patienten på exakt samma sätt som vid planeringen.
Vad finns det för hjälpmedel för att placera patienten korrekt?
Man ligger med armarna upp, sköterskan gör tatueringsprickar, dessa används för att göra så patienten ligger exakt som man ska. Man har ett ytscanningsystem som varnar nästa gång om patienten inte ligger som man gjorde innan och man kan ha fixation.
Vid akuta tillstånd kan man starta samma dag med strålning, ge exempel på sådana situationer?
- En medullakompression vid skelettmetastaser där patienten blir svaga i benen, man kontaktar först ryggkirurgen och frågar om de kan tänka sig operera, ibland säger de att det inte går pga att det är så trasigt av metastaserna, då behöver man starta akut strålbehandling, annars kan patienten bli permanent paretisk. Bli uppmärksam på akuten vid generaliserad cancer om de har plötslig kraftnedsättning. Om en sådan bild behöer patienten ha en MR-undersökning så snart som möjligt.
- Annat tillstånd är V. cava syndrom med svullnad på halsen och staserade vener, kan behöva starta akut vid strålkänslig tumör, ev hjälp av kirurgen att öppna upp kärl om tumören inte är lika känslig.
- Ett annat exempel är hotande av luftvägar, är det väldigt trångt kan man behöva sätta en stent pga. att det blir svullnad i samband med strålbehandling. Blödning från tumören är en akut indikation, ofta är det inget som är urakut, men det kan vara akut.
Vid targetritning ritar man in target och riskorgan. För target är det tre volymer, vilka?
1.GTD: kända tumörväxten, Gross Tumör Volume.
2.CTV: tumören och där man misstänker det kan finnas mikroskopisk sjukdom i området runt omkring. Är tumören bortopererad har vi inget GTV utan då ritar man bara CTV, Clinical trget Volume.
3.PCV, Planning Target volume är marginal från CTV på några mm, ibland större marginaler, som man lägger till för att försäkra sig om att CTV får den här dosen. Det kan vara att man andas så target rör sig och behöver en större marginal.
Vad försöker man göra med doslanering och vilka två sätt finns det att göra en dosplanerign?
Med dosplanering försöker man få så hög dos som möjligt till target och låg till riskorganen. Kan göras med konventionell eller invert dosplanering.
1. Konventionell: lägger dosfält, formar dem efter target, försöker hitta vinklar som gör att man får så hög dos till target och låg dos till friska organ. (JDCRT)
2. Invert: sätter upp krav på vad man vill ha i target, och maximal dos att acceptera i riskorgan runt omkring.(mitten och VMAT). VMAT är mer modern, strålningen roteras.
Vad menas med doskriterier?
Riskorgan är friska vävnader eller organ som kan skadas permanent av strålbehandlingen. Vi har speciella doskriterier som bygger på tidigare studier där man vet hur mycket vävnader tål innan man stör dem permanent. Kan vara värt att offra friska organ ibland, och i andra fall ska man absolut inte göra det, ex skada medulla så patienten blir paretisk.
Om man ska jämför protoner och fotoner och vilket är det bästa att stråla vad utmärker protoner?
Med protoner har man en väldefinierad räckvidd, man kan bygga upp en platå med jämn dosplanering. Bakom tumören har man i stort sett ingen strålning alls.
Vad menas med MR matchning?
Ofta gör man även en matchning med MR t.ex. vid prostatacancer, tumör i lilla bäckenet på DT är väldigt grått, då kan man matcha bilderna med en MR och då har man den som hjälp när man ritar, så man kan rita i MR och jämföra med CT-planet, kan göra ett så litet område som möjligt som är inritat. Just i fallet av prostatcancer så är prostata ett rörligt organ och då kan man använda sig av guldkorn. Då gör man på samma sätt som när man tog prostatabiopsier, dessa krullar ihop sig och blir som röntgentäta korn, vilka man kan matcha mot.
Vad är DIBH ?
Vid exmeplvis bröstcancer kan det vara aktuellt med DIBH.DIBH innebär att patienten andas in och håller andan under tiden strålbehandlingen ges, det gäller även vid CT-undersökningen och verifikationsbildtagningen. Djupinandningen förändrar anatomin så att hjärta/stora kärl får ett större avstånd till målvolymen och det ger en ökad lungvolym, vilket medför lägre andel lungvolym som involveras i strålfälten.Via en monitor med visuell guidning kan patienten själv följa sin andningsnivå och hitta rätt nivå att hålla andan på. Instruktioner för när patienten ska andas in och hålla andan och när patienten kan andas ut ges av personal.
DIBH är lämpligt för alla patienter som kan samarbeta i behandlingstekniken. Beslut om att patienten inte klarar av DIBH bör om möjligt tas före eller i samband med CT-undersökningen.
