Kolorektal cancer Flashcards

1
Q

Vem drabbas av kolorektal cancer?

A

Det drabbar främst äldre personer med undantag för de ärftliga formerna. Medelåldern för sjukdomsdebut är 69 år i Sverige och den förväntade överlevnaden är 60-70%. Den har blivit bättre genom åren med hjälp av bättre kirurgi, folkhälsa och cellgiftsbehandling.
- 6000 nya drabbade varje år
- Lite vanligare hos män, men ingen stor skillnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka delar av tarmen drabbas av cancern ffa?

A
  • 2/3 colon . Ovanligt i vänster colon .Vanligare i rektum och sigmoideum.
  • 1/3 rektum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur kan man dela upp kolorektal cancer, vilka två former är det?

A

Kolorektalcancer delas in i sporadisk och ärftlig cancer.Kolorektalcancer delas in i sporadisk och ärftlig cancer. . Den ärftliga cancern står för 5-7%, det drabbar främst kolon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Den ärftliga cancern kan delas i vilka två grupper?

A

Den ärftliga cancern står för 5-7%, det drabbar främst kolon och omfattar familjär adenomatös polyposis (FAP) och hereditär non-polyposis kolorektalcancer (HNPCC) som även kallas Lynch syndrome.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka riskfaktorer finns det?

A
  • Ålder (sjukdom ökar med åldern)
  • Medelålder lägre för rektum än kolon
  • 20-25% förklaras av ärftlighet - har cancer i familjen
  • IBD
  • I synnerhet: primär skleroserande kolangit
  • Diabetes
  • Kost: rött kött, ffa processat som rökt kött
  • Rökning
  • Alkohol
  • Övervikt och stillasittande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur kan man beskriva utvecklingen av koloncancer om man pratar i generella drag?

A

Tumörer utvecklas från en normal slemhinna med premaligna förändringar som transformeras till maligna förändringar efter en ackumulation av mutationer över en längre tid. Varje mutation bidrar till den genetiska instabiliteten och gör klonen mer mottaglig för nya mutationer. Man tror att det behövs 5-8 mutationer i driver genes för att utveckla cancer, men ofta är det betydligt fler gener som är muterade och i de vanligaste solida tumörerna är 30-60 gener muterade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kolon cancerns patogenes brukar delas upp i 2 vägar vilka?

A

–>CIN
–>MIS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad menas med CIN?

A

CIN är en av vägarna för utveckling av kolorektal cancer och är en stegvis progression av genetiska förändringar från adneom till cancer där involvering av APC genen finns alltid med tidigt i den neoplastiska processen=gatekeeper mutation. Båda kopiorna av APC-genen måste inaktiveras funktionellt, antingen genom mutation eller genom epigenetiska händelser, för att adenom ska kunna utvecklas. APC mutationen skapar en selektiv tillväxtfördel gentemot omgivande epitel och skapar en mikroskopisk klon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

APC mutationen är den inledande drivande mutationen i CIN vägen, vad gör denna protein och vad händer då vid en mutation?

A

Det är ett protein som binder till β-catenin i vilande celler och bildar ett komplex som degraderas av proteasomen. När cellen stimuleras av WNT-molekyler kommer APC lossna från β-catenin, den kan ackumulera och translokeras till kärnan. Där kommer β-catenin bilda ett komplex med DNA-bindande faktorn TCF och uppreglera transkription av gener som MYC och cyklin D för att stimulera proliferation. β-catenin har en väldigt central roll i signalvägen och mutationer i APC kan förhindra degraderingen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

CIN vägen är den processen som initieras av en mutation i APC, vad kallas denna mutation?

A

Det är en gate keeper mutation för den här tumörutvecklingen. Den uppstår i stamcellerna som är belägna i kryptorna och ger selektiv tillväxtfördel. APC är normalt en tumörsuppressorgen som har effekter i Wnt-signaleringen och en loss of function gör att β-catenin ackumulerar. Den går in till cellkärnan och stimulerar proliferation, vilket resulterar i att stamcellsklonen inte migrerar upp till ytan där de normalt går i apoptos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad kommer hända efter en APC mutation?

A

Det orsakar ett adenom eller en makroskopisk polyp som är skyddad från apoptos av mucinet och tumörutvecklingen fortsätter. Efter att APC har uppstått växer tumören långsamt tills ytterligare mutationer i KRAS uppkommer. Den mutationen ger livskraft och konkurrerar ut cellerna som enbart har mutationer i APC. Man har sett att enbart 10% av adenomen som är mindre än 1 cm i diameter har mutationer i KRAS medan 50% av adenomen över 1 dm i diameter, vilket talar för att den genetiska förändringen uppkommer förhållandevist sent i förloppet. Ännu senare i förloppet kan det uppkomma genetiska förändringar i:
* TP53
* LOH
* SMAD4 och SMAD2
* PIK3CA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vilka andra mutationer kan uppkomma senare i CIN vägen?

A

. Ännu senare i förloppet kan det uppkomma genetiska förändringar i:
* TP53
* LOH
* SMAD4 och SMAD2
* PIK3CA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är skillnad mellan lite och stort adenom?

A

Atypiska celler som inte går ner i den normala mukosan, om själen på adenomet är fri kan den klippas av. Stort adenom kommer istället utveckla en stjälk som tumörer får näring via. Atypiska celler växer nedåt men inte hela vägen .

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur kan man beskriva ett karcinom?

A

Det är gravt atypiska körtlar, gravt atypisk yta med tumörceller som invaderar cellmembranet. Tar normalt 3-4 år att gå från ett adenom till cancer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Finns tp53 mutationer i koloncancer.

A

Mutationer i TP53 förekommer i 70-80% av koloncancer, men mer sällan i adenom, vilket talar för att det är en av mutationerna som behövs för maligna transformationen. Det orsakas av en kromosomal deletion och ökar kromosomala instabiliteten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vid koloncancer kan tumörsupressorgenerna drabbas av en viss epigenetisk förändirng, vilken?

A

De kan drabbas av nedtystande metyleringar i CpG-öar. De genetiska förändringarna kommer successivt driva på tumörutvecklingen som kan passera basalmembranet och slutligen sprida sig tumören till andra organ. I vilken ordning de senare mutationerna kommer i förloppet kan variera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad leder CIN till?

A

kan leda till både spontant cancer men ses också his de med FAP.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad menas med MIS?

A

MIS är den andra vägen som istället leder till hnpcc som ses hos de med Lycnh syndrom (kan också ses i spontan cancer).Det orsakas av mikrosatellitinstabilitet, vilket är dominant nedärvda mutationer i MMR-gener som behövs för mismatch repair

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka risker innebär Lynch syndrom?

A

Det ger ökad risk för cancer på flera ställen, 60-80% ökad risk i kolorektum, endometriet, magsäcken, äggstockarna, urinvägarna, hjärnan, tunntarmen, hepatobiliära trakten, pankreas och huden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad kallas de tumörer som beror på MIS vägen?

A

Dessa tumörer kallas för MSI-höga eller MSI-H-tumörer. Vissa mikrosatellitsekvenser är lokaliserade i de kodande eller promotorregionerna för gener som är involverade i reglering av celltillväxt, såsom typ II TGF-β-receptorn och det pro-apoptotiska proteinet BAX. Eftersom TGF-β hämmar proliferation av kolonepitelceller kan mutation av TGFBR2, som kodar typ II TGF-β-receptorn, bidra till okontrollerad celltillväxt, medan förlust av BAX kan öka överlevnaden av genetiskt onormala kloner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Det är även så att en delmängd av MSI-H-tumörer utan mutationer i DNA-reparationsenzymer visar CpG-öars hypermetyleringsfenotyp (CIMP).Vad innebär det?

A

I dessa tumörer hypermetyleras MLH1-promotorregionen, vilket minskar MLH1-expression och dess reparationsfunktion. Detta leder återigen till ackumulering av mutationer. Aktiverande mutationer i onkogen BRAF är vanliga i dessa cancerformer. Däremot är KRAS och TP53 vanligtvis inte muterade. Kombinationen av MSI, BRAF-mutation och metylering av specifika mål, såsom MLH1, är signaturen för denna karcinogenesväg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är signaturen för MIS tumörer?

A

Kombinationen av MSI, BRAF-mutation och metylering av specifika mål, såsom MLH1, är signaturen för denna karcinogenesväg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Adenokarcinomet fördelas ungefär lika över hela längden av tjocktarmen.Hur växer denna tumör?

A

. Tumörer i den proximala tjocktarmen växer ofta som polypoida, exofytiska massor som sträcker sig längs en vägg i cecum och stigande kolon; dessa tumörer orsakar sällan obstruktion. Däremot tenderar karcinom i den distala tjocktarmen att bilda ringformiga lesioner som ger luminal förträngning och ibland obstruktioner. Båda formerna växer in i tarmväggen med tiden.

24
Q

Som högriskpatienter för att få kolorektalcancer räknas individer med något av följande i anamnesen… vad?

A

o Har haft kolorektalcancer eller ingår i polypuppföljningsprogram
o Har haft kolit i minst 20 år
o Har två förstagradssläktingar med kolorektalcancer
o Har någon släkting som har insjuknat i kolorektalcancer eller endometriecancer före 50 års ålder

25
Q

Symtom på kolorektalcancer delas upp i olika grupper vilka?

A

1)Symptom som påverkar tarmfunktionen
2)Smärtproblematik
3)blödning
4)Systemisk presentation

26
Q

Ge exempel på symptom vid koloncancer?

A
  • Påverkar tarmfunktionen: förstoppning, tenesmer (trängningar), diarré, ändrade avföringsvanor
  • Smärtproblematik: buksmärta, flatulens (gasbildning)
  • Blödning: synlig rektal blödning (hematochezi) eller osynlig som järnbristanemi
  • Systemisk presentation: som vid de flesta cancertyper
27
Q

Symptom vid koloncancer kan variera beroende på stolek och lokalisation hur?

A
  • Höger sida: längre från rektum, märker mindre av det samt att tarmen är vidare i cecum än i början. Kan hinna utveckla ganska stor tumör där innan man får symtom. Kan även få ileus som första symtom om det blir för trångt.
  • Vänster: vanligare att märka av tumören, sitter närmare anus, då kan man ha oftare synlig blödning. Även slembildning, diarré, förstoppning mm.
28
Q

Vilka akuta presentationer finns det av kolorektal cancer?

A
  • Ileus: vanligast (87%)
  • Perforation: kan ske, kommer in med peritonit (9%)
  • Kraftig blödning: ganska ovanligt (<4%)
29
Q

Om det kommer in en patient med okänt sen tidigare kolorktal cancer som nu har fått en akut presentation vad ska man försöka göra ?

A

Målsättning: konvertera akut situation till elektiv situation, är det kolonileus undviker man nattoperation om det går, om det går försöker man avlasta med stomi snarare än resektionskirurgi.* I möjligaste mån vill man göra staging innan, åtminstoen CT-buk eller thorax för att känna till leverlungmetastaser, då det påverkar operation.

30
Q

Flera randomiserade studier visar att populationsbaserad screening med hjälp av undersökning beträffande förekomst av blod i avföringen minskar dödligheten i kolorektalcancer. Hur kan man screena?

A

Genom att koloskopera individer med positiva test kan man hitta tumörer i tidigare stadium och polyper med cancerpotential avlägsnas innan cancer hinner utvecklas.

Nu rekommenderar Socialstyrelsen screening för kolorektalcancer för personer i åldern 60-74 år och under 2021 startar successivt införande av nationell kolorektalcancerscreening med avföringsprov för ockult blod.
* Avföringsprov: F-Hb, om positivt görs koloskopi
* Ska minska dödligheten upp till 30% och spara 300 liv

31
Q

Nu rekommenderar Socialstyrelsen screening för kolorektalcancer för vem då?

A

För personer i åldern 60-74 år och under 2021 startar successivt införande av nationell kolorektalcancerscreening med avföringsprov för ockult blod.
* Avföringsprov: F-Hb, om positivt görs koloskopi
* Ska minska dödligheten upp till 30% och spara 300 liv

32
Q

Alla patienter med tarmsymtom, anala besvär, blödning och/eller slem per rektum eller smärtor från anus och rektum måste undersökas med….?

A

Rektalpalpation, proktoskopi och rektoskopi. Unga patienter utgör inget undantag från denna regel, rektalcancer kan förekomma även vid 20 års ålder.

Förutom en noggrann undersökning av analkanal och rektum skall patienten genomgå en allmänundersökning avseende:
* Hjärt- och lungstatus
* Bukstatus
* Palpation av lymfkörtelstationer

33
Q

Standardiserat vårdförlopp för kolorektalcancer infördes 2016, vilket innebär att vissa alarmsymtom har definierats som ger ”Välgrundad misstanke” och ska föranleda utredning med vad?

A

med koloskopi inom 10 dagar

34
Q

De symtom som gör att man ska starta SVF med misstanke om koloncancer är?

A
  • Synligt blod i avföring men hittar ingen annan blödningskälla med rektoskopi/fortsätter ha blödning >4 veckor om man hittar hemorrojder
  • Järnbristanemi utan annan orsak
  • Förändrade avfröingsvanor utan annan orsak
  • Positivt F-Hb utan annan orsak
  • Fynd på rektoskopi, proktoskopi och röntgen
35
Q

Om man hittar tumör blir det en omfattande utredning, vilka delar i utredningen finns det?

A
  1. Koloskopi: primärtumör + utreda om det finns fler tumörer (alltid)
  2. DT-thorax-buk: primärmetastas + metastaser (alltid)
  3. MR-rektum om rektumtumör för stadieindelning + lymfkörtlar i bäckenet
  4. Rektoskopi: alltid, viktigt var tumören är belägen, mäter antalet cm ovan analöppningen som riktmärke för behandlingen.
  5. MR-lever vid misstanke om levermetastaser, ev kontrastförstärkt ultraljud (inte vanligt)
  6. PET-CT (omständiga utvalda fall)
    7.MDK
36
Q

MDK med… vem?Vad ska man ta ställning till?

A

MDK med:
o Kolorektal kirurg
o Kontaktsköterska
o Radiolog
o Onkolog
o Patolog

Man ska ta ställning till handläggningen innan och efter behandlingen.
- cTNM
- Kurativ/palliativ intention (konvertering med downsizing)
- Neoadjuvant behandling
- Typ av operation(resekition/avlastning)
Efter behandling
- Radikal op?
pTNM
- Adjuvant behnadling
- Uppföljning

37
Q

T står för ( i TNM)?

A
  • T1: ytligt
  • T2: något djupare
  • T3: växer genom muscularis propria och ut i serosa
  • T4: växer genom hela tarmväggen, antingen ut till serosa (t4a) eller andra strukturer (t4b)

T för tumör.

38
Q

Om koloncancer metastaser vilka lokalisationer är vanligast?

A

Levern och lungorna vanligast, därefter peritoneal karcinomatos (tumörväxt i bukhinnan), också ganska vanligt med spridning mer centralt i lymfkörtlar.

39
Q

Vad betyder synkrona och metakrona metastaser?

A

Synkron = metastaser upptäcks samtidigt som primär
Metakron = upptäcker metastas senare skede när primärtumör är bortopererad

40
Q

Neoplastiska polyper (adenom) anses vara förstadium till cancer i kolon och rektum. Stjälkade polyper kan enkelt tas bort med..?

A

Neoplastiska polyper kan tas bort med endoskopisk polypektomi. Det man gör vid en endoskopisk polypektomi är att man man nyper bort polypen med en elektrisk snara.

41
Q

Neoplastiska polyper kan tas bort med endoskopisk polypektomi men vad gör man med bredbasiga och flicka polyper?

A

. Bredbasiga och flacka polyper kan elimineras med endoskopisk mukosaresektion (EMR), där man först lyfter upp lesionen med en submukosal vätskeinjektion för att minska perforationsrisken och sedan diatermerar bort polypen med en elektrisk snara.

42
Q

Vad är problemet med EMR( endoskopisk mukosaresektion) som man tar bort bredbasiga och flicka polyper med?

A

EMR är en relativt enkel och standardiserad metod, men ett problem är att man oftast inte kan bort större (>2 cm) bredbasiga och flacka polyper i en bit (en block) utan i stället tvingas ta bort polyperna i delar (»piecemeal«). En nackdel är att fragmenterade polypdelar gör det svårt för patologen att bedöma tumörens invasionsdjup och marginalerna för att säkerställa radikalitet. Osäker radikalitet efter EMR leder i sin tur ofta till att man rekommenderar kirurgisk åtgärd. En annan nackdel med att ta bort polyper i fragment är att recidivrisken ökar jämfört med att ta bort dem i en block.

43
Q

Hur behandlar man i generella drag en :
good, bad and ugly tumör.

A

Good: minst fula/snälla tumörer –> operation direkt

Bad: strålning 5x5 Gy i några dagar, väntar, sedan operation 8-12 veckor

Ugly: strålning, cytostatika som potentierar strålning, väntar och sedan opererar man

43
Q

Hur behandlar man i generella drag en :
good, bad and ugly tumör.

A

Good: minst fula/snälla tumörer –> operation direkt

Bad: strålning 5x5 Gy i några dagar, väntar, sedan operation 8-12 veckor

Ugly: strålning, cytostatika som potentierar strålning, väntar och sedan opererar man

44
Q

När man opererar kolontumörer så utför man en ?

A
  • Onkologisk korrekt resektion för bot: ta hänsyn till lymfkörtlar (undvika recidiv)
  • Stomi: kräver god blodförsörjning!
  • Anastomos: kräver god blodförsörjning!
45
Q

Hur blodförsjs tarmen?

A

1)A mesenterica superior och inferior kommer centralt från aorta, de övriga avgår från dem.
* Höger: A. ileocolica, colica dx (finns inte alltid, hos 50% finns det), colica media (transversum, delas i vä och hö gren)

2)IMA: vänster colica, rectalis superior
* Lymfavflödet följer kärlen
* Avgör hur man opererar, vill ha bort lymfkörtlarna så mycket som möjligt

46
Q

Ett alternativ till EMR som också görs endoskopiskt är…?

A

Endoskopisk submukosadissektion (ESD) möjliggör borttagande av stora polyper utan storleksbegränsning och tumörer i tidigt stadium med växt begränsad till den ytliga delen av submukosan. Flera studier har visat att ESD minskar antalet lokala återfall jämfört med EMR

Den vanligaste indikationen för ESD är tumörer som inte kan tas bort i en block med EMR. Det rör sig ofta om bredbasiga polyper som är större än 2 cm eller flacka adenom.

47
Q

Vad är den vanligaste indikationen för ESD?

A

Den vanligaste indikationen för ESD är tumörer som inte kan tas bort i en block med EMR. Det rör sig ofta om bredbasiga polyper som är större än 2 cm eller flacka adenom.

48
Q

Är flacka adenom vanliga?

A

Flacka adenom har ansetts vara ovanliga i västerlandet jämfört med i Japan, men senare studier antyder att de antagligen förekommer i större omfattning (7–45 procent av alla polyper) än vi trott.

49
Q

Via analöppningen kan man göra små operationer för att ta bort ganska stora polyper utan tarmresektion. Vad kallas denna metod?

A

Transanal endoskopisk mikrokirurgi (TEM).

50
Q

Vad är indikationer till att utföra en transanal endoksopisk mikrokirurgi TEM?

A

Benigna adenom är huvudindikation. Ytlig rektalcancer (T1) kan vara en annan indikation, även T2-cancer hos sköra individer som inte tål bukingrepp.

51
Q

Ge exempel på operationer man gör när man recenserar tarm?

A
  • Högersidig hemikolektomi
  • Vänstersidig hemikolektomi
  • Sigmoidoresektion
  • Främre resektion
  • Hartmanns operation
  • Rektumamputation
  • Segmentresektion: tagit bort en bit av tarmen
  • Tar bort hela tarmen (cancer och UC, stor risk för ny cancer): kolektomi/proktokolektomi
52
Q

Om man har en högersidig tumör hur operera man?

A

Man tar bort:
* Höger kolon
* En bit in på transversum
* En snutt av ileum
Försöker få med sig tillräckligt mesenterium med lymfkörtlar då man vill ha bort ileocolikakärlet . Högersidiga kärl följer med, medan kärlet till colon transversum får vara kvar.

Man kan behöva göra en utvidgad högersidig hemikolektomi vilket är alternaitvet flr tumörer i transversum. Behöver få med mer mesenterium med lymfkörtlar dock.

53
Q

Om man gör en sigmoideumreserktion, vad gör man då?

A

Sigmoideumresektion, då gör man en anastomos mellan descendens och rektumtoppen.

54
Q

Vad är TME?

A

= Total mesorektal excision, får med sig alla lymfkörtlar, minskar risk för lokalrecidiv från lymfkörtlar och blödning

Om det är rektumcancer (>5 cm ovan anus) då krävs det marginal för resektionen.
* 5 cm ovan anus: delar vid bäckenbotten, tar med hela mesorektum ovanför, gör en anastomos - främre resektion. Man gör ett MR och gör upp en TME-plan.

54
Q

Vad är TME?

A

= Total mesorektal excision, får med sig alla lymfkörtlar, minskar risk för lokalrecidiv från lymfkörtlar och blödning

Om det är rektumcancer (>5 cm ovan anus) då krävs det marginal för resektionen.
* 5 cm ovan anus: delar vid bäckenbotten, tar med hela mesorektum ovanför, gör en anastomos - främre resektion. Man gör ett MR och gör upp en TME-plan.

55
Q

Arne genomgår CT thorax och buk som visar större mängd fri vätska i buken än förväntat och gallläckage misstänkts. Han genomgår pga detta ultraljudsvägledd dränering och galläckaget upphör utan vidare åtgärd. Efter det skrivs Arne hem men kommer nu tillbaka till din mottagning ca 3 veckor efter operationen. PAD visar radikalt borttagna adenocarcinom som tolkas vara från Arnes T3N2 kolon cancer. Fråga 5:11 (3p) Finns indikation för ytterligare behandling? Hur ska Arne följas upp framöver avseende tarmen och levern?

A

Både stadium på tarmtumören och det faktum att cancern har spridit sig till Arnes lever motiverar adjuvant cellgiftsbehandling. Efter resektion av koloncancer följs patienter med 6-12 mån intervall beroende på tumörens aggressivitet och patientens övriga tillstånd. Uppföljning efter resektion av levermetastaser är tätare och består av CT thorax och buk var 4de månad i ett år, följt av var 6e månad i 2 år och sedan kontroll 4 och 5 år efter operation. Vid dessa tillfällen tas även tumörmarkörer (CA 19-9 och CEA). Efter 5 år skall övriga tarmen också undersökas med en ny koloskopi för att utesluta metakrona (nya) tumörer i kolon och rektum.