Njursten Flashcards
Vad är njursten generellt?
Njursten är sjuklig utfällning av salter med stenbildning, konkrement, i njurarna, en sjukdom som drabbar cirka 10 procent av männen och 3 % av kvinnorna i Sverige.
Förekomsten av olika typer av njursten varierar i olika delar av världen. I Europa är stenar med högt kalciuminnehåll vanligast. Stenarna kan vara av varierande storlek. Vilka typer av stenar finns det?
-Kalciumstenar
-Stuvitstenar
-Urinsyra stenar
-Cystin stenar
De flesta njurstenar är kalciumstenar, vanligtvis i form av kalciumoxalat. Vad är oxolat?
Oxalat är ett ämne som tillverkas dagligen av din lever eller absorberas från din kost. Vissa frukter och grönsaker, liksom nötter och choklad, har högt oxalatinnehåll. Kostfaktorer, höga doser D-vitamin, bypassoperationer i tarmen och flera metaboliska störningar kan öka koncentrationen av kalcium eller oxalat i urinen.
Kalciumstenar kan också förekomma i form av kalciumfosfat, när är denna typ av sten vanligare ?
Denna typ av sten är vanligare vid metaboliska tillstånd, såsom renal tubulär acidos. Det kan också förknippas med vissa läkemedel som används för att behandla migrän eller kramper, såsom topiramat (Topamax, Trokendi XR, Qudexy XR).
Vilka tre ställen brukar stenar fastna på och vad kan dessa stenar leda till sekundärt?
Vid ingången från njure till uretär, där uretären passerar iliacakärl, eller vid ingången till urinblåsan. Njursten kan leda till sekundära sjukdomar såsom hydronefros samt pyelonefrit.
Sten i övre urinvägar, ska skiljas från blåssten (orsakas av att man inte tömmer blåsan ordentligt och har kvar bakterier, bakterierna klumpar ihop och bildar stenar).Sen är det viktigt att skilja på om det rör sig om njursten eller uretärsten, då det påverkar handläggningen. “Njurstenssmärta” är egentligen ofta orsakat av en uretärsten.
Nämn några orsaker till stenbildning?
Idiopatisk kalciumstenbildning
Vätskebrist
Hereditet
Infektionsstenar
Metabol orsak
Prostataförstoring
Stenar bilas uppe i njuren, när de ligger i en calyxhals gör de ofta ingen påverkan i form av smärta (om patienten har smärta är det ofta annan genes då), utan när stenen börjar röra på sig och obstruerar flödet bildas en tryckstegring och ger smärta.
Vad är de två vanliga orsakerna kopplande till elektolyter som leder till stenbildning?
- Hyperkalcemi: högt Ca2+ i plasma, resultat av ökad Ca2+ absorption i magtarmkanalen eller på grund av hormonella förändringar (e.g. primär hyperparatyreoidism)
- Hyperkalciuri: högt Ca2+ i urin, kan orsakas av defekt tubuli reabsorption av Ca2+ vilket lämnar mycket kalcium i tubuli
Vad är de två vanliga orsakerna kopplande till elektolyter som leder till stenbildning?
- Hyperkalcemi: högt Ca2+ i plasma, resultat av ökad Ca2+ absorption i magtarmkanalen eller på grund av hormonella förändringar (e.g. primär hyperparatyreoidism)
- Hyperkalciuri: högt Ca2+ i urin, kan orsakas av defekt tubuli reabsorption av Ca2+ vilket lämnar mycket kalcium i tubuli
vad kan orsaka hyperpxaluri?
Den kan orsakas av en genetisk defekt som ökar utsöndring av oxalat, en defekt i levermetabolismen eller en en diet med mycket oxalatrik föda (e.g. rabarber, spenat, choklad, nötter, öl). Leder till kalciumoxalat stenar.
Hypocitraturia eller låg urincitratutsöndring (definierad som mindre än 320 mg / dag) kan orsaka njursten i upp till 2/3 av fallen. varför?
. Den skyddande rollen för citrat är kopplad till flera mekanismer; citrat minskar urinövermättnad av kalciumsalter genom att bilda lösliga komplex med kalciumjoner och genom att hämma kristalltillväxt och aggregering. Kalciumcitratkomplex förhindrar kärnbildning av både kalciumoxalat och kalciumfosfat, åtminstone delvis genom interaktioner med Tamm-Horsfall-protein.
Inflammatoriska tarmsjukdomar och vid bypassoperationer för fetma förekommer
ökad benägenhet för bildande av kalciumhaltiga stenar. Varför då?
Detta beror främst på att malabsorption av
fett och gallsyror→ fett binder calcium→ mer fritt oxalat i tarmen→ mer oxalat absorberas till blodet pga. ökad absorption av oxalat→ mer filtration av oxalat→ urinen övermättad. Diarré som leder
till dehydrering och elektrolytförluster, tex av magnesium, kan bidra ytterligare.
Vad är den klassiska typen av nfkeitonstenar/vad består de av?
Den klassiska typen av infektionssten, magnesium/ammonium/fosfatsten - trippelfosfat,struvit - bildas i urin som är infekterad med ureaspjälkande bakterier, s k ureaspositiva bakterier.
Hos mottagliga personer kan vissa livsmedel främja stenbildning, speciellt livsmedel med hög oxalat. Vad ska predisponerade personer äta då för at binda upp oxalatet?
Ifall man äter mycket oxalat kan man kombinera det med matvanor med mycket kalcium. Många människor är rädda för att äta kalcium på grund av namnet “kalciumoxalatstenar”, trots det förvirrande namnet kalcium binder upp oxalat i tarmarna vilket minska mängden oxalat som absorberas av kroppen, så det är mindre benägna att bilda stenar. Vidare är det viktigt att anmärka att oxalat produceras som en slutprodukt av C-vitamin (askorbinsyra) ämnesomsättning. Därför kan stora doser C-vitamin öka mängden oxalat i urinen, vilket ökar risken för njurstensbildning. Om du tar ett tillskott, ta inte mer än 500 mg C-vitamin dagligen.
Högproteinkost också bidra till stenbildning, animaliskt protein, som rött kött, fjäderfä, ägg och skaldjur har höga koncentrationer av puriner, hur?
Högt purinintag leder till en högre produktion av urinsyra som kan ackumuleras som kristaller i lederna eller som stenar i njurarna. En diet med hög proteinhalt minskar också nivåerna av citrat (vars uppgift är att förhindra njursten).
hos vem kan det bildas urinsyra stenar?
Urinsyrastenar kan bildas hos personer som tappar för mycket vätska på grund av kronisk diarré eller malabsorption, de som äter en proteinrik diet då det finns många puriner (urinsyra äer nedbrytningsprodukt till puriner) och de med diabetes eller metaboliskt syndrom. Vissa genetiska faktorer kan också öka risken för urinsyrastenar.
Cystinstenar bildas hos en specifik gruppe av personer, ville grupp då?
Dessa stenar bildas hos personer med en ärftlig sjukdom som kallas cystinuri som får njurarna att utsöndra för mycket av en specifik aminosyra.Cystinuri är en autosomalt recessivt ärftlig rubbning med nedsatt förmåga till reabsorption av cystin i njurtubuli, vilket leder till en så kraftigt ökad utsöndring av cystin i urinen att detta kan falla ut och bilda konkrement. Den kritiska gränsen går vid en koncentration av cirka 1 500 pmol/1.
Diagnosen cystinuri bör misstänkas hos alla patienter med recidiverande njursten, särskilt hos dem med stendebut i unga år och vid hereditet för stensjukdom. Diagnosen bekräftas med bestämning av aminosyrautsöndringen i urinen, där patienter med cystinuri har en ökad utsöndring av cystin, lysin och arginin. Cystinkristaller är platta och sexkantiga och kan ofta påvisas i direkt mikroskopi.
Vilka primärpreventiva saker finns det att göra frö njursten?
-livstilfaktorer som övervikt,metabolt syndrom
-motion och viktnedgång
-miskad intag av animalisk protein.
Vilka symptom kan man ha vid njursten?
- Illamående och kräkningar
- Plötsligt insättande svåra smärtor i flanken som gör att patienten inte kan sitta still (koliksmärta), smärtorna strålar ofta ned mot ljumske och lår
- Ofta mikroskopisk hematuri, ibland även makroskopisk
- Förändrad symtombild med tillkomst av LUTS (nedre urinvägssymtom), e.g. trängningar, dysuri, ökad miktionsfrekvens vilket kan tyda på att uretärstenen håller på att lämna uretären
- Ibland även infektion, som kan orsakade stenen (ureasyra sten) e
- ödem och hyperperestasis(uretra försöker trycka ut stenen)
- Njurstenar kan orsaka en dämpad eller lokaliserad flanksmärta i mid- till nedre rygg på båda sidor.
Vilka riskfaktorer finns det för infektionstenar?
Riskfaktorer inkluderar urinvägsinfektioner, vesicoureteral reflux (återflöde av urin från urinblåsa till urinledaren eller njurbäckenet) samt obstruktiva uropatier där de två sistnämnda är ytterligare riskfaktorer för urinvägsinfektioner.Rekommendationen är att eliminera all sten (kirurgisk) för att få dem stenfria, annars finns bakterierna kvar. AB utifrån bakterien man hittar samt surgöra urinen.
vilka radiologiska undersökningar finns det att välja på om man har en patient med misstänkt njurstensanfall och när ska de göras?
- DT-njursten (spiral DT utan kontrast)
o Akut DT om patienten inte blir tillräckligt smärtlindrad, oklar diagnos eller misstänkt avstängd pyelit
o I övriga fall elektiv DT-njursten inom 2-3 veckor
o Vid fynd av mindre konkrement som förväntas avgå spontant bör patienten remitteras för uppföljande DT-njursten inom 6-8-veckor - Ultraljud: ffa vid graviditet eller unga patienter, kan vara ett alternativ vid misstanke om icke-röntgentäta konkrement (e.g. urinsyrastenar, kallas indinavir stenar)
- DT-buk med kontrast: ska utföras istället vid DT-njursten vid minsta misstanke om differentialdiagnoser (e.g. aortadissektion, brustet aortaaneurysm, ileus, pankreatit) som kräver kontrastundersökning
Vad ingår i klinisk kemi för njursten?
- Urinsticka: mikroskopisk hematuri är vanligt, infektion, pH, proteiner. Odla även vid feber. Komma ihåg att makroskopisk hematuri är malignt till motsatsen bevisas!
- Hemoglobin
- Temperatur, LPK, CRP, kreatinin = infektion? Misstanke om avstängd pyelit (komplikation till ffa njursten och innebär hydronefros med infektion, livshotande)
- S-kalcium och s-urat
- Vidare analys för att identifiera stentyp görs när stenen är tillgänglig eftersom stentyp kan påverka behandling
- P-kreatinin, P-kalcium och U-nitrit gör också.
