Tema: tumör med metastaser HT24 Flashcards
(15 cards)
Du träffar en magerlagd 65-årig man som söker för trötthet. Han har de senaste månaderna ibland märkt att han har färskt blod i avföringen. Han är sedan tidigare frisk, har ingen ärftlighet för någon sjukdom, röker inte och dricker ca 4 standardglas alkohol/vecka. Han nekar till att ha ont i magen.
Status:
AT: blek, ser medtagen och trött ut.
Hjärta och lungor undersöks med normalfynd. Inga kardiella inkompensationstecken.
Buk: mjuk och oöm. Förstorad lever.
Ytliga lymfkörtlar: palperas normala på sedvanliga stationer.
Hjärtfrekvens: 89 slag/min, regelbunden rytm. Blodtryck 130/80 mmHg. Temp 36,7 °C.
Hur kan man anamnestiskt utvärdera patientens trötthet? (1p)
Välj ett alternativ:
Genom att gradera enligt GCS
Genom att fråga hur han kan koncentrera sig på dagtid
Genom att fråga hur det påverkar hans dagliga liv
Genom att fråga om hur bra han sover på natten
Genom att fråga hur länge han har varit trött
Genom att fråga hur det påverkar hans dagliga liv
Välj de två viktigaste anamnestiska frågorna för att komma närmare en diagnos.
Välj ett eller flera alternativ:
Har du haft frekventa dagliga diarréer?
Har du haft feber?
Har du gått ned i vikt?
Har du haft varierande avföringsvanor?
Har du kräkts?
Har du haft varierande avföringsvanor?
Har du gått ned i vikt?
Du träffar en magerlagd 65-årig man som söker för trötthet. Han har de senaste månaderna ibland märkt att han har färskt blod i avföringen. Han är sedan tidigare frisk, har ingen ärftlighet för någon sjukdom, röker inte och dricker ca 4 standardglas alkohol/vecka. Han nekar till att ha ont i magen.
Status:
AT: blek, ser medtagen och trött ut.
Hjärta och lungor undersöks med normalfynd. Inga kardiella inkompensationstecken.
Buk: mjuk och oöm. Förstorad lever.
Ytliga lymfkörtlar: palperas normala på sedvanliga stationer.
Hjärtfrekvens: 89 slag/min, regelbunden rytm. Blodtryck 130/80 mmHg. Temp 36,7 °C.
Utifrån ovanstående information – nämn tre skilda men sannolika differentialdiagnoser (2p)
coloncancer, IBD, gastroenterit, hemorrojd, analfissur, divertikulit, annan infektion i tarmen, mm
Du har palperat fram en förstorad lever. Hur beskriver du det på ett korrekt sätt i journalen (2p)?
leverkant palperas cm/fingerbredd under hö. revbensbåge, mjuk/ hård konsistens, jämn/ojämn yta, palpöm, mm)
Hur bedömer man i status om patienten har ascites eller ej? (1p)
Välj ett alternativ:
Generell palpationsömhet
Vid perkussion hör man tympanistiska ljud
Vid palpation är buken hård
Vid auskultation hör man inga tarmljud
Dämpad perkussionston i sidoläge
Dämpad perkussionston i sidoläge
Du har tagit blodprover på patienten som visar följande:
Hb 85 (ref. 134-170 g/L). MCV 75 (ref. 82-98 fL). MCH 23 (ref. 27-33 pg). LPK 11,2 (ref. 3,5-8,8 x 10(9)/L. ASAT 5,2 (ref. <0,76 mikrokat/L). Albumin 34 (ref. 34-45 g/L).
Du resonerar med dig själv att han har en mikrocytär anemi men har åtminstone inte någon allvarlig leversvikt.
_______________________________________________________________________23. Vad är den troligaste orsaken till en låg albuminkoncentration i blodet vid uttalad leversvikt?
(1p)
Välj ett alternativ:
Ökad renal utsöndring av albumin
Sänkt albuminsyntes i levern
Albuminläckage i kapillären på grund av ökad kärlpermeabilitet
Dålig aptit leder till ett lägre intag av proteinrik kost
Ökad syntes av gallsyror som leder till ökad nedbrytning av albumin
Sänkt albuminsyntes i levern
Om man misstänker malignitet kan man ibland ta hjälp av plasmaprover som kallas tumörmarkörer. Vad är typiskt för dessa tumörmarkörer? (1p)
Välj ett alternativ:
Är sällan unika för en specifik tumörform
Förekommer endast vid spridd tumörsjukdom
Påverkas inte av den onkologiska behandlingen mot tumören
Används endast för primär diagnostik
Kan inte finnas på andra lokaler än blod (serum)
Är sällan unika för en specifik tumörform
Vilken utredning måste göras i detta fall när patienten har blod i avföringen? (1p)
Välj ett alternativ:
MR buk
Ultraljud buk
Koloskopi
DT buk
Gastroskopi
Koloskopi
Du har nu utrett patienten för de symptom som han sökte för. Plötsligt en dag känner sig patienten yrslig och svag och söker på närakuten. Väl där uppmäter man ett systoliskt blodtryck
på 80 mmHg.
_______________________________________________________________________
26. Redogör för vad som händer i njuren och det kardiovaskulära systemet vid blodtrycksfall och vilka kompensatoriska mekanismer som träder i kraft. (5p)
När blodtrycket faller sker:
* ↓ Sträckning i baroreceptorer i aortabågen och sinus caroticus → minskad afferent signalering via N. vagus och N. glossopharyngeus till vasomotorcentrum i medulla oblongata medulla aktiverar sympatikus → följande sker:
-Ökad hjärtfrekvens och kontraktilitet (β1-receptorer) → ↑ HMV
-Vasokonstriktion i arterioler (α1-receptorer) → ↑ systemisk kärlresistans (TPR)
-Venkonstriktion → ↑ venöst återflöde → ↑ preload
* ↓ Renalt perfusionstryck → minskad sträckning i juxtaglomerulära apparatens afferenta arteriol → juxtaglomerulära celler frisätter renin → renin klyver angiotensinogen → angiotensin 1 → ACE omvandlar angiotensin I till angiotensin II. Angiotensin II effekter:
-Vasokonstriktion → ↑ blodtryck (särskilt efferenta arteriolen i njuren → bevarar GFR)
-Stimulerar aldosteron från binjurebarken → ↑ Na⁺- och vattenreabsorption i distala tubuli
-Stimulerar ADH (vasopressin) → ↑ vattenreabsorption i samlingsrören
Serotonin produceras i stora mängder i tarmen. I vilka celler produceras det och vilken funktion har serotonin i tarmen? (1p)
Välj ett alternativ:
Panethcellerna, hämmar tarmmotorik och endokrina pankreas
Enterokromafina cellerna, stimulerar tarmmotorik och blodflöde
C-cellerna, stimulerar d-vitamin upptag och hämmar blodflödet till tarmen
Delta-cellerna, hämmar endokrina pankreas och saltsyrasekretion
Juxtaintestinala cellerna, stimulerar ventrikeltömning och gallsekretion
Enterokromafina cellerna, stimulerar tarmmotorik och blodflöde
Det finns även ett hormon som produceras i tarmen som signifikant ökar insulininsöndringen i samband med måltid. Vilket? (1p)
Välj ett alternativ:
Serotonin
GLP-1 (glukagon-lik peptid-1)
VIP (vasoaktiv intestinal peptid)
Somatostatin
Gastrin
GLP-1 (glukagon-lik peptid-1)
Ibland görs DT buk för att utreda bukbesvär. När man utvärderar en DT-bild är det viktigt att ha anatomiska kunskaper för att kunna lokalisera patologiska fynd. Det gäller även blodflödet i tarmen.
_______________________________________________________________________
29. Beskriv den anatomiska strukturen av blodflödet till och från tarmen. Inkludera en detaljerad beskrivning av hur arteriellt blod når tarmen och hur venöst blod dräneras från tarmen. Diskutera
också specifikt hur denna anatomi bör beaktas i en klinisk situation när man misstänker en malignitet i buken. (5p)
Artäriellt blod kommer till tarmen via i huvdsak 3 kärl som avgår från den anteriora delen av aorta abdomnalis.
* Truncus coeliacus ger i från sig en gren (a. Pancreticoduodenalis superior) som försörjer delar av duodenum.
* a. mesenterica superior försörjer jejunum och ileum samt colon ascendens och transversum (förutom mest distala delen) samt delar av duodenum.
* a. mesenterica inferior: försörjer distala colon transversum. Colon descendence och sigmoideum samt rectum.
Venösa sida:
* Vena mesenterica superior dränerar blod från tunntarmen, caecum, colon ascendens och transversum.
* Vena mesenterica inferior dränerar blod från colon descendens, sigmoideum och övre rectum och förenas med v. lienalis
* V. portae hepatis bildas av v. Mesenterica superior och lienalis och för blodet till levern.
t.ex. Risk för hematogen spridning via v. Portate
Vilken av följande påståenden beskriver bäst den autonoma regleringen av tarmrörelser (peristaltik)? (1p)
Välj ett alternativ:
Parasympatiska nervsystemet hämmar tarmens peristaltik under stress genom ökad vagusnervaktivitet
Sympatiska nervsystemet stimulerar tarmens peristaltik genom frisättning av noradrenalin till de glatta muskulcellerna
Enteriska nervsystemet hämmar tarmens peristaltik genom tonisk hämning av glatt muskulatur
Parasympatiska nervsystemet ökar tarmens peristaltik genom aktivering av myenteriska plexus och frisättning av acetylkolin
Frisättning av serotonin från sympatiska nervterminaler på glattmuskulatur är den främsta mekanismen för att öka tarmens peristaltik
Parasympatiska nervsystemet ökar tarmens peristaltik genom aktivering av myenteriska plexus och frisättning av acetylkolin
Vid långvarig alkoholöverkonsumtion påverkas levern negativt och slutstadiet för leverskadan kallas levercirrhos.
_______________________________________________________________________
32. Beskriv den patologiska processen vid levercirrhos, med särskilt fokus på de anatomiska och histopatologiska förändringarna som ses. Diskutera tre principiellt skilda bakomliggande mekanismer som kan leda till cirrhosutveckling förutom alkoholöverkonsumtion. (5p)
- Levercirros orsakas av en kronisk leverskada som leder till ärrbildning, där leverceller successivt ersätts av kollagen (fibros). Under normala förhållanden balanseras bildandet av ny bindväv med en samtidig nedbrytning. Vid kroniska cellskador överväger dock produktionen av bindväv, vilket resulterar i fibros.
- Vid cellskada, exempelvis som en följd av kronisk inflammation (hepatit), frigörs cytokiner från lymfocyter och Kupfferceller (leverns makrofager) → cytokiner aktiverar stellatceller i levern, som omvandlas till myofibroblaster → producerar kollagen.
- Fibrosen delas in i fyra olika stadier. I stadierna F1–F3 sker en gradvis ökning av bindvävsinlagring: från fibros i portazonerna (F1),
fibrotiska utlöpare från portazonerna (F2), till bindvävsbryggor mellan portazonerna (F3). Stadium F4 kännetecknas av fullt utvecklad skrumplever (cirros) med noduli omgivna av bindväv. - Hepatocyter försöker regenerera → oordnade noduli omgivna av fibros. Vid förekomst av små noduli (< 3 mm) kallas det mikronodulär cirros, vilket är den vanligaste formen. Med tiden kan regenerativa processer leda till att noduli ökar i storlek till >3 mm, vilket benämns makronodulär cirros.
- Mekanismer bakom cirrhosutveckling:
-Viral Hepatit som leder till kronisk inflammation. (Hep B och C)
-Autoimmuna leversjukdomar som autoimmun hepatit, primär biliär kolangit.
-Metabola sjukdomar t.ex. Icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom
-Även hemokromatos (järninlagring) och Wilson (kopparinlagring) orsakar skada genom toxisk inlagring
En 55-årig man har med hjälp av mellannålsbiopsi diagnostiserats med adenocarcinom i höger lungas ovanlob. Bilddiagnostisk undersökning med datortomografi visar att tumören är 4 cm i
diameter och inte har invaderat omgivande strukturer. Det finns dock tecken på spridning till närliggande lymfkörtlar, men man ser inga metastaser i andra organ.
_______________________________________________________________________33. Vilken av följande TNM-klassificeringar är mest sannolik för denna tumör? (1p)
Välj ett alternativ:
T1 N0 M0
T2 N0 M0
T2 N1 M0
T3 N2 M1
T1 N1 M1
T2 N1 M0
