Kap 23 - Akut Buk. Flashcards Preview

Kirurgi > Kap 23 - Akut Buk. > Flashcards

Flashcards in Kap 23 - Akut Buk. Deck (73):
1

Def akut buk.

Sjd inom bukorgan som är potentiellt livshotande.

Orsak: infektion o/lr akut vätskerubbning.

2

Smärtlokaler - diff dia.

Central - tunntarm, oment, appendix, navelbråck.
Epigastriet - ventrikel, duodenum, lever, gallvägar, pankreas.
Suprapubis - kolon, rektum, urinblåsa, prostata, kvinnliga genitalia.
Höger fossa - appendicit, ileit, körtelbuk.
Vänster fossa - sigmoidit, divertikulit.
Vä revbensbåge - pankreatit.
Hö revbensbåge - kolecystit,
Flanker - pyelonefrit, njursten, pneumoni.
Smärtvandring - appendicit.

3

När koliksmärtor?

Vid obstruktion.
Kontinuerliga - sten i urin- lr gallvägar.
Intermittenta - tarmobstruktion. Högt hinder - kräkningar tidigt efter smärtdebut. Lågt hinder - kräkningar m fekal doft.

4

När akut UL?

Sjd i pankreas, lever, gallvägar, appendicit, aortaaneurysm.

5

När akut CT?

Vid svårvärderade fall.
Ind. Aortaaneurysm, akut svår pankreatit, mag-tarmperforation, tarmobstruktion, buktrauma.

6

När BÖS?

Fri intraperitoneal gas som vid perforering eller gas-vätskenivåer som vid obstruktion. Kan då komplettera med passagertg om stopp i tunntarm.

7

Perforation av mag-tarmkanal.

Eti. Ulkus i ventrikel lr duodenum, sigmoidit.
Sym. Spark i magen attack till snabb peritonit.
Dia. BÖS visar ofta fri gas.
Beh. Akut op.

8

Rupturerat aortaaneurysm.

Eti. Män. Ärftligt. Hjärt-kärlsjd.
Sym. Plötsliga smärtor i buk o rygg m samtidigt blodtrycksfall.
Dia. Pulserande resistens i buken, UL lr CT ger diagnos.
Beh. Akut endovaskulärt ingrepp. Permessive hypotension.

9

Extrauterin graviditet/ utomhavandeskap/utomkvedshavandeskap

Vem? Fertila kvinnor m graviditetstecken och 4 till 12 veckor sedan senaste menstruation.
Vad? Graviditet där ägget implanterat i ena tuban. När denne brister uppstår en kraftig blödning.
Sym. Plötslig smärtdebut övre buk m utstrålning m axlarna, peritonit i nedre delen samt ev vaginal blödning.
Risk. Akut chock.
Dia. Klinik.
Beh. Akut operation.

10

Murphys tecken.

Undersökarens hand under hö revbensbåge samt inandning ger kraftig smärta.

11

Appendicit

Eti. Idiopatisk, trauma.
Sym. Måttlig buksmärta centralt lr diffust. Påverkan på normal tarmfunktion (förstoppning, diarré, kräkning, uppspändhet. Senare peritonit i hö fossa (sk smärtvandring)
Klinik. Palpation ger muskelförsvar, släppömhet o indirekt smärta. Rörelsekorrelerad. Feber.
Dia. Klinik. Om osäker använd Air-score. Inläggning o observation. Om helt klart kirurgisk resektion.

12

Dyspepsi/gastrit

Eti. Oklar.
Sym. Epigastralgi. Sura uppstötningar.
Dia. M lab uteslut gallvägssjd o pankreatit. Ge antaacida o xylocain - viker smärtan talar detta för gastrit.
Beh. Enligt ovan o sedan ex omeprazol. Vid långdragna besvär poliklinisk utredning m gastroskopi o ev eradikeringsbeh.

13

Divertikulit.

Def. Infl utgången fr divertiklar oftast i sigmoideum.
Eti. Tryckökning i tarmen. Infl när tarminnehåll stagnerar i divertikeln.
Sym. Buksmärtor (omvänd appendicit).
Klinik. Feber, peritonit, lpk upp, crp upp.
Komp. Perforation, blödning.
Dia. CT ( divertiklar, lumenförträngning, fri gas, infl i fettväv), lab,
Beh. Övervakning. Ev ab typ trim-sulfa eller flagyl, ciproxin.

14

Indelning av koliksmärtor.

Kontinuerliga - gallsten, uretärsten.

Intermittenta - tarmobstruktion, ileus.

15

Handläggning akut buk.

Vätska - ringer, liten risk för acidos. Macrodex o Promiten för att behålla vätska i blodbanan. Vid kräkning ges NaCl för att ersätta kloridförlust.
Antibiotika - pre op i.v.
Analgetika - stensmärta (1. Diklofenak 2. Morfin 3. Spasmofen) annan smärta ge morfin s.c. lr i.m. o/lr ketogan.
Överväg antiemetika o v-sond.

16

När ska man agera på förhöjt laktat?

Över 5.

17

Hur hög sensitivitet har D-dimer för tarmischemi?

100%. Dock kan det vara förhöjt i många situationer. Alltid förhöjt på inneliggande.

18

Vad måste man göra vid positiv D-dimer o laktos samt misstanke om tarmischemi?

Explorativ tarmischemi. Eftersom CT-Angio inte kan utesluta emboli i distala tarmkärl.

19

Komplikationer till appendektomi?

Tidig - abscess, smärta, feber,

Sen - nervskada (intercostal nerv - konfirmeras m nevblockad)

20

Kompl till cholecystektomi?

Tidig - smärta, galläckage m peritonit. (Beh m sfinkterotomi - ändrar trycketdynamik vilket minskar läckaget) bekräftas m UL ( visar vätska i marrisons poutch. )

Sen - Bilom (enda sym är smärta samt resistens i buken)

21

Vad läggs in vid en skada på choledochus efter t.ex. en cholecystektomi?

T-drän. Dras efter en vecka. Kvarstår då lite läckage, men det upphör spontant.

22

Hur skiljer man mellan avföring k sårvätska i ett gammalt buksår.

Mäta nivåer av gallsalt, bilirubin.
Direltmikroskopi för fibrer - tarm.

23

Vanligaste diff dia till appendicit?

Lymfadenitis mesenterica.

Gastrenterit, salpingit, extrauterin grav.

24

Varför sätts V-sond?

Tömma ventrikel inför op.
Minska risken aspiration vid ev farmaka.
Tidigt upptäcka tilkomst/progression av blödning.

25

Vad ger klingande tarmljud?

Ileus på mekanisk bas. Metalliska ljud uppstår sent i förloppet då den arbetande tarmen vidgat sig.

26

Kan CT utesluta gallsten?

Nej, detekterar endast kalcifierade stenar.

27

Vid vilket revben börjar buken?

Revben 4-5.

28

När måste buktrauma misstänkas?

Cirkulatoriskt påverkad patient utan yttre blödning.

29

Vad är skademekanismen vid icke penetrerande våld?

Krosskador - slag, kollision, slag, fall.
Slutskedet pga decelerationsvåld
Tryckvågsskador - ex bälte vid krock.

30

Vad är skademekanismen vid penetrerande våld?

Stickskador
Skottskador

31

Bör smärtlindring ges vid buktrauma?

Ja, smärta förvärrar chock o metabola o resp reaktioner på trauma.
Ge morfin!

32

Vad innebär damage control o varför gör man det?

Primär kirurgi begränsad till snabba åtgärder med syfte att rädda liv o minska risken för senare komp. Kirurgi i senare fas efter fysiologisk normalisering.
Massiv blödning ger hypotermi, acidos o koagulopati.

33

På vilken sida uppstår oftast diafragmaruptur?

Vänster eftersom levern ligger diktan diafragma på hö sida o skyddar denna.

34

Epidemiologisk - vilka är de vanligaste orsakerna till akut buk?

Appendicit
Ileus
Pankreatit
Gallsten

35

Typer av ileus?

Tunntarmsileus
Kolonileus
Paralytisk ileus
Subileus
Strangulationsileus
Invagination - ffa barn

36

Tunntarmsileus?

Eti. Adherenser lr brider - post op komp, malignitet, bråck.
Epi. Näst vanligaste orsaken till akut buk.
Sym. Akut insättande intervallsmärtor, förvärras ej av andning, position, rörelse. Illamående o kräkningar. Upphävd gasavgång.
Status. Högljudda, livliga tarmljud. Dehydrerad pat. Tympanistisk buk. Palpöm buk. Ingen defense. Bråck?
Dia. Lab (dehydrering, acidos/alkalos, crp upp, lpk upp) rtg (gas-vätskenivå) CT ger dia.

37

Handläggning av ileus?

CT buk ( remiss: skriv passagertg vid ileus)
Lägg in fastande.
Vätska upp med ringer.
Vätskelista.
Följ Hb o elektrolyter.
Överväg V-sond vid kräkning o illamående.

38

Diff dia ileus?

Gastroenterit - diarré o kräkningar. Rtg ua.
Gallstensanfall - normala tarmljud. Annan anamnes.
Pankreatit - förhöjt amylas.

39

Kolonileus?

Eti. Koloncancer. Divertikulit. Fekalom.
Epi. Äldre.
Sym. Progressiv förstoppning. Lite buksmärtor. Spänd buk. Ingen gas lr fecesavgång.
Status. Opåverkad, afebril, ingen peritonit, resistens PR.
Dia. Lab norm, BÖS (vidgad kolon) kolonrtg (kontrasfyllnad upp till hindret)
Diff. Förstoppning.
Beh. Volvolus? Repnering m tarmsond via anus.

40

Invagination?

Def. Tarm glider in i efterföljande avsnitt.
Eti. Barn - divertikel, Meckels. Vuxna - tumör.
Sym. Svåra intervallsmärtor, kräkningar, slemmig avföring.
Status. Se ovan.
Dia. Kolonrtg.
Diff. Förstoppning. Gastroenterit.
Beh. Reposition via rtg. Ev laparotomi.

41

När uppstår smärta i tarmarna?

Vid distorsion av tarmväggen
Vid ischemi

42

När uppstår smärta i peritoneum?

Vid inflammation
Vid kemisk retning - blod, galla, tarminnehåll.

43

Vad står biopsi för i sammanhanget akut buk och vad används det till?

Biopsi anger kirurgiska orsaker till akut buk. Står för:
B- blödning
I - ischemi
O- obstruktion
P- perforation
S- sekundärt dvs malignitet, trauma
I- infl/inf.

44

Nämn tre orsaker till akut blödning i buken?

rAAA
Mjältruptur
GI blödning
Övriga organ

45

Orsaker till ischemi vid akut buk?

Tarmischemi
Strangulation
Mjältinfarkt
Torsion av oment

46

Orsaker till obstruktion vid akut buk?

Ileus - mekanisk, paralytisk
Sten i gallvägar

47

Var uppstår perforationer vid akut buk?

Perforerat ulcus - ventrikel, duodenum
Tarm
Esofagus

48

Vilka infl/inf tillstånd kan ge upphov till akut buk?

Pankreatit
Appendicit, divertikulit
Gallsjd - cholecystit, cholangit
Ulcus utan komp
Intraperitoneal abscess

49

Vilka orsaker till akut buk får ej missas?

AAA
tarmischemi
Ileus med strangulation
Perforerat ulcus
Pankreatit

50

Vd ger diffusa akuta buksmärtor?

AAA
ileus
Tarmischemi
App

51

Vad ger smärtor i epigastriet?

AAA
Ulcus
Pankreatit
Ileus m högt hinder

52

Vad ger smärtor under höger arcus?

Gallstensanfall
Cholecystit
Cholangit

53

Vad ger smärtor under vä arcus?

Mjältsjd

54

Vad ger smärtor i hö fossa?

App
Ileus med uppspänd cekalpool
Uretärsten
Gynekologiska sjd - X, salpingit

55

Vad ger smärtor i vä fossa?

Divertikulit
Uretärsten
Gynekologiska sjd - X, salpingit.

56

Vilka åtgärder kan vara aktuella under A?

Halskrage - alltid vid trauma
Näskantarell, svalgtub, larynxmask - vid oklar fri luftväg.
Två grova infarter - smärtlindring, lkm, vätska
Syrgas - 12 L på mask

57

Vilka åtgärder kan bli aktuella under B?

Pulsoximetri
Akut thoraxdrän

58

Vilka är de fyra stora blödningslokalerna i kroppen?

Thorax
Buk
Bäcken
Lår

59

Vilka åtgärder är aktuella vid en log role?

Inspektion för sårskador/frakturer
Palpation av ryggrad
Palpation PR.

60

Vilka åtgärder kan bli aktuella under D?

KAD - vid avvikande neurologi, inför op.
Blodgas

61

Vilka opiodpreparat kan man ge på akuten för akut smärtlindring och vilka doser?

Morfin iv 2,5-5 mg
Ketogan iv 2,5-5 mg

62

Vilka parametrar måste efterfrågas vid smärtanamnes?

Debut
Duration
Smärtlokal
Utstrålning
Intervall
Smärtkaraktäristiska
Förvärrande/lindrande faktorer

63

Larmsymtom för malignitet på akuten?

Viktnedgång, matleda
Ändrade avföringsvanor
Blod i avföring
Anemi
Dysfagi

64

Hur tolkas D-dimer?

Reagerar snabbt
Om negativ är tarmischemi osannolik
Om pos inget diagnostiskt värde

65

Hur tolkar jag laktat på akuten?

Stiger vid ALL metabol acidos, inkl tarmischemi.
Reagerar långsamt, stiger sent i förloppet.
Normalt laktat utesluter EJ tarmsichemi

66

När lägger man alltid in en pat på akuten?

Påverkade vitala parametrar
Påverkat AT, inkl frossa
Pat kan ej försörja sig po alt är dehydrerad.
Vid en verifierad diagnos - ex någon av the big five.

67

Vad ersätts förluster från tarmar, fri bukhålan eller drän med?

Främst ringeracetat.

68

Vilka ordinationer måste man överväga när man lägger in en pat från akuten?

Kontroller - hur långt mellan MEWS kontroller?
Fasta
Vätska och energi - basalbehov,kom ihåg 30. Förluster.
Smärtlindring - ffa ketogan/morfin, kan ges subkutant på avd.
Provtagning - ordineras till följande morgon
V-sond
KAD

69

Vad är indikationerna för v-sond?

Alla med pågående kräkningar
Vissa diagnoser - perforation, ileus, pankreatit

70

Vad är vinsten med att sätta v-sond?

Skyddar luftvägarna från aspiration och ger diagnostisk info om tarmpassage och ventrikelinnehåll.

71

När uppstår intraabdominell abscess?

Pat med skador på tarmväggen:
Post kirurgi
Trauma
Rupturerar app
Perforerad divertikulit
Tarmcancer

72

När ska man misstänka en app abscess och hur behandlar man den?

Symtom mer än tre dagar, palpabel resistens.
Lägg drän och ge ab - cefotaxim + flagyl

73

du står på akuten när ett trumalarm inkommer. patienten är uppenbart cirkulatoriskt instabil. BT 80/40, AF 35, saturation 82%, och han kräks kaffesumpsliknande. Din bakjour lutar sig fram till dig och frågar: Vem satte Skottlands historiskt viktiga 2-1 mål mot Holland i VM 1978

Archie Gemmil =)