Ortopedi - Nedre Extremitet Flashcards Preview

Kirurgi > Ortopedi - Nedre Extremitet > Flashcards

Flashcards in Ortopedi - Nedre Extremitet Deck (99):
0

Coxartros?

Epi. Mer än 10% över 85åå. Jordbrukare. Balettdansöser.
Eti. Primär/idiopatisk alt sekundär (trauma, infl ledsjd, anatomisk avvikelse)
Sym. Initialt vid belastning, sedan vilosmärta. Ljumsken m utstrålning m ryggen. Inåtrotation o ext försvinner först.
Fynd. Hälta. Nedsatt rörlighet. Atrofi av quardiceps.
Utr. Rtg, CT, lab vid misstanke om inf.
Beh. Analgetika (nsaid) undvik starkare pga kronisk förlopp. Kirurgi.

1

Diff diagnoser till spinal stenos.

Spinal stenos
Diskbråck
Infektion
Tumör.

2

Rtg-fynd vid coxartos?

Sänkt ledspringa
Osteofytära pålagringar
Sklerosering av subkondralt ben m cystbildning - beror på att trycket ej längre fördelas över ledytorna.

3

Vilka typer av höftfrakturer finns?

Cervikal/medial collumfraktur.
Pertrokantär/lateral collumfraktur
Subtrokantär

4

Diff dia höftfrakturer?

Höftledsluxation
Bäckenfraktur
Kontusion utan skelettskada.

5

Utredning höftfraktur

Eti. Äldre, osteoporos, fall inomhus. Yngre vid kraftigt våld.
Und. Anamnes. Förkortat o utårtoterat ben. Passiv rörlighet, ger smärta. Palpationsömhet? Svullnad. Komprimera bäckenet. Kontroll av distala pulsar, temp o färg.
Rtg(särskilja dislocerade fr odislocerade)

6

Hur klassificeras höftfrakturer?

Enligt garden. Baseras på dislokationen som syns på frontalbilden vid rtg. Ju högre grad desto högre risk för kärlskada o caputnekros. Grad 1 bäst, grad 4 sämst.
Grad 1-2 op m skruvfixation
Gad 3-4 borttagande av caput o ersättning m protes.

7

På vilken menisk är skador vanligast?

Den mediala, typfallet vid valgus utåtotrotation.

8

Meniskskada?

Epi. Ffa yngre vuxna i sb m idrott.
Pato. Ruptur där en del buktar in i leden. Orsakar låsningar.
Sym. Palpöm över ledspringan, hyperflex o extsmärta. Rotationssmärta (utåt-medial, inåt-lateral)
Beh. Artroskopisk partiell resektion. Ev sutur vid becket handle.

9

Komplikationer till artroskopik resektion?

Artros senare i livet. Innebär att man nu tar bort så lite meniskvävnad som möjligt.
Quadricepsatrofi

10

Komplikationer till cervikal höftfraktur?

Caputnekros
Pseudoartros
Post op komp.

11

När uppkommer skador på quardiceps o patellarsenorna?

Vid stora påfrestningar på knäets extensorapparat. Patellarsenruptur oftast yngre. Quardiceps äldre.

12

Ruptur av quardiceps o patellarsena - handläggning?

Klinik. Svullnad. Kontinuitetsavbrott. Oförmåga till extension.
Utr. Rtg. Högt lr lågt stående patella? Verifiera m UL/MR.
Diff. Knädistorsion. Fraktur.
Beh. Gipsskena m leden i flexion. Högläge. Op. Läkning minst 6 v.
Prognos. God.

13

Vilka skador måste man utesluta vid vrid/översträckningstrauma?

Ledband
Kapsel
Korsband
Menisker

14

Klinik vid de vanligaste knäskadorna?

Främre korsband. Främre draglåda. Pos lachman. Hemartros.
Bakre korsband. Bakre draglåda. Posteriora sag test.
Medial kollateral. Palpöm prox o dist. Smärta vid valgus. Vacklande vid valgus + flexion. Även vid ext - främre korsband.
Medial menisk. Palpöm. Pos menisktest.
Lat menisk. Palpöm. Pos menisktest.

15

Vad innebär unhappy triad?

Medial kollateralligamentskada.
Medial meniskskada.
Främre korsbandsskada.

16

Handläggning ligamentskada?

Smärtlindra
Ej hemartros/skelettskada - expektans.
Hemartros? Rtg. Normal - exp.
Låsning av knät ofta pga smärta. Avvakta.

17

Poliklinisk handläggning ligamentskador?

De flesta skador spontanläker.
Inte inom ca 4 v - gör artroskopi.
Korsband - bakre åtgärdas sällan. Främre - op.
Medial kollateral - mobilisering, undvika sidovåld.
Alla måste ha sjukgymnastik.

18

Vad innebär gonartros?

Artros i knäleden.

19

Gonartros?

Epi. Prövades 3%. Ffa kvinnor.
Pato. Okända. Brosket blir mindre motståndskraftigt mot belastning.
Eti. Övervikt. Trauma. Hereditet. Tidigare meniskskada.
Sym. Belastningssmärta. 90% med - varusställning.
Fynd. Palpöm. Hydrops. Sträckdefekt. Krepitationer.
Utr. Rtg (sänkt ledspringa, osteofyter, sklerosering, cystbildning)

20

Diff dia gonartros?

Infl ledsjd - RA, psoriasisartrit.
Främre knäsmärta - ffa yngre kvinnor.
Fortledd smärta fr rygg, höft, fot.
Osteonekros
Degenerativ meniskskada
Tumör - mkt ovanligt.

21

Behandling av gonartros?

Konservativ - sjukgymnastik, nsaid, ia kortisoninj. Utebliven effekt?
Kirurgi - valgiserande tibiaostetomi (yngre pat, förflyttar belastningen) knäproteskirurgi

22

Vilka strukturer skadas vid mjuka knäskador?

Meniser
Ledband
Korsband
Ledkapsel

23

Vad inspekteras vid knäund?

Patellas läge - patella alta (högt stående) baja (lågt)
Form
Q-vinkel
Ligamentfästen

24

Vad är q vinkel?

Vinkel mellan linje till spina iliaca sup ant och vinkel från tuberosita tibia och rakt upp.
Normalt 14 grader, kvinnor mer.
Ökad vid valgusknä.

25

Vad är full extension i knät?

Minus ca 5-10 grader. Rakt knä är 0 grader.
Relatera alltid till det friska.

26

Vd är normal flexion i knät?

120-150 grader.
Ju fetare ju mindre.

27

Vas palperas vid status?

Ledspringor
Ligamentfästen
Kondyler
Patella
Mjukdelar/muskler

28

Nämn två menisktester?

McMurray - pos vid knäppning vid ext. Palp ledspringa. Smärta alltid pos.
Apleys
Testa alltid rotation. Häl inåt - med menisk, hl utåt - lat men.
Flexion o extension.
Ev komprimera.

29

Slutsatser av stabilitetstester?

Stabilt vid 0 grader - hela kolaterallig, men ej vid 20 grader - ngt annat.

30

Vad är bästa testet vid akut skada i knät?

Lachmanns test.
Viktigt - är en translation, annars testas ej korsband.
Bästa testet för att känna kvalité på korsbanden.

31

Vad tyder hemartros på?

En allvarlig skadans knät.
Ex i 80% av fallen vid korsbandsruptur.

32

Främre korsbandsskada?

Epi. Kontaktsport, skidåkning.
Eti.valgus, utåtrotation, hyperext.
Ofta tillsammans m lat kollaterallig o lat menisk.
Sym. Svullnad, smärta, sträckdefekt.
Dia. Lachman, sidolig, rtg (uteslut segond fraktur, avulsions, tibiakondylfraktur)

33

Vad är en segond fraktur?

Flik av lat tibiakondylen slut av.
Fäste för lat kollaterallig.

34

Handläggning

Behandla ev fraktur/broskskada
Elastisk binda, kryckor
Remiss sjukgymnast
Uppföljning 3 v.
Uppmana till ingen aktivitet tills man säkert vet.
Vidare diagnostik:
MR
artroskopi.

35

Beh av främre korsbandsskada?

Alla ska ha sjukgymnastik
Om sym efter 6 mån, överväg op, dvs en rekonstruktion. Dock ökad risk för framtida artros.

36

Vilka muskler ingår i pes anserinus?

Semimembranosus.
Gracililis
Sartorius

37

Meniskernas funktion?

Belastningsutjämnare - skona brosket.
Svag struktur - skador vanliga, ffa med pga med kollaterallig fäster i menisken.

38

Sym/dia meniskskada?

Skärande smärta, dock inte i vila, utan i passiv flexion alt aktivitet.
Upphakningar kardinalsymtom.
Diff. Patellarlux, ia frakturer, artos, osteonekros, stressfrakturquadricepssenfraktur. Samtliga diagnosticeras med slät rtg.
Dia. Klinik och MR.

39

När ska en pat med lindrig meniskskada remitteras till ortoped?

Hydrops, upphakningar eller smärta vid uppredade tillfällen.

40

Var sitter normalt diskoida menisker?

Lateralt. Kan rupturera vid aktivitet.
Beh. Partiell eller total resektion.

41

Hur behandlas bucket handle skada?

Sys ner mot tibia.

42

Patellarluxation?

Eti. Onormal anatomi krävs ofta. Anläggningsrubbning.
Risk. Ledlaxitet, patella alta, stor Q vinkel, kvinna, hereditet.
Sym. Svår smärta, kan ej ext, luxerar alltid lat, knät viker sig.
Dia. Reponering i lokalanestesi, långsam extension allt som krävs.
Handläggning. Punktion om hemartros. Hitta broskskador.

43

Vilken är den tidigaste höftproblematiken?

Medfödd höftluxation. Kontrolleras alltid på BB. Oftast flickor.
Bedöms med UL alt slät rtg.
Nackdel MR - måste sövas, kan ej ligga still.
Nackdel slät rtg - strålning.

44

Vilka barn har ökad risk för förvärvad höftluxation?

Barn med CP skador eller medfödda muskuloskeletala sjd.

45

Vilken sjd måste man misstänka om en 6 åring har atraumatisk smärta i en höft.

Osteonekros.
Pertes sjd. Oftast pojkar.

46

Tonåring med ont i höften?

Fysiolys. Oftast pojkar.
Beh. Sätter in en spik i collum femoris. Reponerar inte eftersom frysen är instabil o det finns en risk för att bryta av collum med efterföljande caput nekros.

47

Akillessenruptur?

När? Mkt kraftigt våld lr degenererad sena.
Epi. Medelålders vid idrott.
Sym. Momentan spark m smärta o sedan nedsatt flexion i fotleden.
Dia. Tryck ihop vaden. Rör sig ej foten är testet pos.
Diff. Tendinit (subakut förlopp) gastrocnemicusruptur.
Beh. Suturerar senan + gips. Tages efter 2 v. Gånggips i 6 v.

48

Fotkomplikationer till diabetes mellitus?

Neuropatisår
Gangrän
Infektion
Osteoartropat
Risk för amputation.

49

Vilken är den vanligaste orsaken till fotproblem hos en diabetiker.

Nefropati.
Sensorik - strumpeband. Tilltar distalt. Känner ej små sår.
Motorik. Insufficiens av intrinsic-musk ger kloställning o metatarsalhuvudena sjunker plantart.
Autonoma - nedsatt svettfunktion, torr hud, självsprickor.

50

Varför får diabetiker så ofta fotsår?

En kombination av nedsatt känsel, nedsatt cirkulation o skelettdefotmiteter (trycksårinnifrån)
Oftast dorsalt tår eller vid metatarsalhuvudena plantart.
Beh. Rengör. Avlasta. Mäta såret för uppföljning.

51

Diabetesfoten - ostepati o artropati.

Vad? Destruktion av leder o skelett?
När? Föregås sällan av trauma. Närsomhelst.
Sym. Smärta o svullnad som känns trots känselbortfall.
Diff. Distorsion alt infektion.
Var. Mellanfotens leder.
Dia. Rtg.
Beh. Gips. Tills ingen hyperemi. Överväg gjutna skor.

52

Handläggning av gangrän i en diabetesfot?

Ischemi utan gangrän - cirkulationsutr, ev kärlkirurgi.
Partiellt gangrän - som ovan plus partiell amputation.
Komplett gangrän - som första plus amputation av foten.

53

Fotledsvrickning?

Epi. En av de vanligaste fotskadorna.
Eti. Snedsteg. Supinerad fot inåtroteras.
Vad skadas? Lateralsidan, ffa lig. Fibulotalare ant. Medialt finns lig deltoideum, ett starkare lig som sällan skadas.
Sym. Lokal smärta. Svullnad o hematom.
Beh. Kompression o högläge. Snarast rörelseträning.

54

Hur skiljer man mellan en fotledsvrickning och en fraktur i samma område?

Palpera alltid hela underbenet för att utesluta fibulafraktur.
Om fraktur måste lig mellan tibia o fibula und för att utesluta ruptur.
Fraktur - ömhet på baksidan av fibula o ovan malleolerna.
Ligamentskada - palpöm ventralt lat malleol alt distalt med malleol.

55

Olika frakturtyper avseende traumaaraktär?

Högenergi - trafikolycka, högt fall
Lågenergi - fall
Patologi - sjd som försvagar skelettet så att fraktur uppstår när det vanligen inte uppstår.

56

Frakturklassifikation?

Slutna - huden ej penetrerad.
Öppna - komplicerade, hål i huden.
Enkla - benet av på endast ett ställe.
Komminuta - splittrade ben.

57

Vad innebär konservativ beh?

Då man inte opererar.

58

Varför gipsar man?

Kvarhålla en reponering.
Undvika en refraktureringnmed risk för kärl o nervskador.
Smärtlindring

59

Hur får man in en märgspik i femur?

Via patellarsenan borras ett hål i femur.

60

Nämn typer av höftfrakturer?

Cervikala (lårbenshals) - innanför ledkapsel. Ökad risk för komplikationer.

Trochantära - utanför kapsel.
Subtrochantär

61

Vas betyder Lih?

Lars Ingvar Persson - uppfann metoden. Två pinnar in i collum via trochanter major. Förhindrar dislokation och rotation. Lite trauma för patienten.

62

Vad innebär en helprotes?

Man byter både ledhuvud o ledpanna.

63

Vad är speciellt med en Richard skriv motsv?

Består av två delar som är rörliga i förhållande till varandra. Gör att pat kan g med sin fraktur.
Används vid pertrochantär fraktur.

64

Varför läker en fraktur i distala tibia dåligt?

Dålig blodförsörjning och få omgivande muskler som bidrar med läkförmåga. Den fraktur som läker sämst.

65

Komplikationer till exfix?

Krångligt för pat.
Infektionsrisk.

66

Metoder för att fixera frakturer?

Märgspik
Interna plattor
Extern fixering
Wibergs
Serklage

67

Hur många projektioner ska man ha vid frakturbedömning?

Minst en frontal o sidobild.

68

Vad är kompartmentsyndrom och vad kan det leda till?

Innebär en tryckökning i ett slutet rum. Dettacökade tryck kan påverka både passerande nerver o kärl. Obehandlat leder det till ischemi o muskelnekros pga bristande kapillär perfusion.

69

Patofysiologi vid kompartmentsyndrom?

Normalt tryck i musklerna är 2-10 mmHg. Vid trauma kan en svullnad av muskulaturen göra att trycket ökar till 30-40 mmHg. Om skillnad mellan trycket o MAP är mindre än 30 mmHg finns en risk för att den kapillärs perfusionen blir otillräcklig.
Uppkommer ffa i underbenen.

70

Akut kompartmentsyndrom?

Vem? Traumapat m mer smärta än förväntat.
Eti. Blödning m ödem. Fraktur. Kontusion. Iatrogen vid op. Brännskador.
Sym. Svåra smärtor. Svullen o hård extremitet. Palpöm. Passiv extension ökar smärtan.
Dia. Rtg. Mät trycket. Testa extension för olika loger.
Diff. Kontusion. Trombos.
Beh. Medelläge. Beh hypovolemi. Ev op.

71

Vilken kirurgisk beh används för akut kompartmentsyndrom?

Fasciotomi, dvs klyvning av fascian till berört kompartment.
Huden lämnas initialt öppen o sluts efter ngr dgr efter avsvullnad.
Risk. Amputation.

72

Trokanterit/trokanterbursit?

Vad? Smärta höftens utsida utan föregående trauma.
Epi. Efter höftop.
Sym. Vilovärk lokalt m utstrålning till knät. Palpöm. Ev rotationssmärta.
Dia. Rtg vid tveksamhet, annars klinik.
Diff. Piriformistendinit. Ischias.
Beh. Lokal steroid m lokalanestesi över PM. Analgetika.

73

Coxa saltans/snapping hip syndrome/iliopsosas tendinit/dancers hip?

Vad? Ett knäpp i höften vid ext o flex. Ibland hörbart.
Sym. Knäpp då höft går från flex till ext. Beror på att senan till iliopsosas hoppar över trochanter major alt spina iliaca inf ant.
Beh. Sjukgymnastik. Lokal steroid.

74

Vilka skador uppkommer på bäckenet vid lågenergiskt våld?

Osteoporosskador på ramus sup o inf. - äldre pers, fall.
Avulsionsskador - yngre i sb m idrott. Spina iliaca ant sup o inf, tuber ischiadicum.
Svanskotan - palpöm. Kräver ingen rtg. God prognos.

75

Akut utredning av bäckenfraktur pga högenergiskt våld?

Andra skador?
Stabil lr instabil fraktur? Komprimera.
Blod per rektum?
Uretraskada? Även scrotum isf.
Skada i perineum.
Axialt tryck från fotsula. Smärta - fraktur acetabulum?
Gravid kvinna? Distaltstatus?

76

Adduktortendinos?

Vad? Smärta prox lår. Efter idrott.
Sym. Smärta över adduktorer o symfysen. Smärta vid adduktion.
Dia. Rtg om misstänkt fraktur.
Diff. Fraktur. Ljumskbråck. Inklämning n. inguinalis post bråck op.
Beh. Analgetika. Sjukgymnastik.

77

Diafysär femurfraktur?

Vuxna - högenergitrauma. Risk för kraftig blödning. Personer med protes vid infästningen.
Barn - lågenergi (fall) risk - kärl o nervpåverkan.

78

Prepatellär bursit/septisk bursit?

Vad? Infl Indien prepatellära bursan. Ofta efter långvarigt tryck.
Sym. Palpöm. Rodnad. Avsaknad av ia vätska.
Diff. Knädistorsion. Pes anserinus tendinit. Apicitispatellae. Mb Schlatter. Patello femoral artros.
Dia. Punktera bursan. Klart punktat - lokal steroid i bursan. Grumlig - spola med koksalt. Ge heracillin.

79

Akillestendinopati?

Vad? Infl i akilles. Acc vid aktivitet.
Sym. Palpöm med uppdrivning.
Dia. Thompsons test neg. Klinik
Diff. Akillessenruptur. Fotledsdistorsion. Underbenstrombos.
Beh. Analgetika. Klackhöjning initialt.

80

Akillessenruptur?

Vad? Partiell lr total. Tydlig smäll med efterföljande smärta.
Fynd. Palpöm. Svårt att plantarflektera. Thompsons pos (dvs kläm på vaden - foten rör sig inte)
Beh. Gissning med foten i spetsställning. Räta foten inom 3 v till neutralt läge.

81

Nämn två typer av fotfrakturer?

Kalkaneusfraktur - högenergivåld yngre män, fall. Smärta häl. Rtg. Avlasta. Gipsskena. Högläge. Tungtypsfrakturer halvakut op.
Talusfraktur - högenergivåld mot dorsalextension. CAVE blodförsörjnngen. Palpöm. Belastningssmärta. Rtg akut. Ev CT. Diskutera alltid m bakjour.

82

Att tänka på vid fraktur i os naviculare?

Ass ofta med skador på os cuboideum. M tibialis post fäster på naviculare. Viktigt för hålfotens funktion. Överväg CT för att se fraktur.

83

Fraktur i lisfrancs led?

När? Högenergivåld. Trafikolycka.
Normalt. Metatarsalben 2 ligger normalt inkilad mellan övriga ben och ger således stabilitet till mellanfoten. En skada kan ge allvarliga effekter på stabilitet i medial - lateral riktning.
Dia. Testa abb-abd o sup-pro av mellanfoten. Rtg, frikostig m CT.
Diff. Luxation i choparts led.
Beh. Dorsal gipsskena. Högläge.

84

Plantar fasciit?

Vad? Smärtor fr plantara fascian hälens medialsida.
Epi. Överbelastning. Hittar man en exostos på rtg kallas det för hälsporre.
Sym. Värst efter vila. Bättre av rörelse. Palpöm. Kan ej belasta häl.
Dia. Klinik.
Diff. Stressfraktur i kalkaneus. Tarsaltunnelsyndrom.

85

Hallux valgus?

Vad? Stortå som är vinklad utåt. Ger bred fot.
Eti. Smala skor? Hereditet.
Epi. Ffa kvinnor.
Sym. Smärta dels fr slemsäck dels från skelettet. Ass med hallux rigidus (artros) och artriter.
Dia. Klinik. Rtg vid ev artros. Lab vid misstanke om artrit.
Beh. Breda skor. Avlastning. Analgetika. Op m osteostomi.

86

Hur står oftast ett reumatikerknä?

I valgus - laterala brosket är borta.
Att jämföra m artrosknän som står i varus pga det mediala brosket är borta.

87

Vad beror inflammationen på vid artosutveckling?

En ständig mekanisk stress.

88

Hur bedömer man graden av artros?

Belastad slätrtg, dvs pat ska stå upp.
MR är onödigt om man inte vill utreda graden av osteonekros o stressfrakturer.

89

Hur grader artos i knät?
Vd heter den?

Grad 0 normalt knä - vanlig broskhöjd - ca 6 mm.
Grad 1 halva broskhöjden borta
Grad 2 benkontakt
Grad 3 nötning av skelett
Albäcks klassifikation

90

Hur behandlar man pat med artros i primärvården?

Info, viktkontroll (10% övervikt fördubblar risk), träningsråd (lika bra som nsaid)
Lkm (nsaid, paracetamol), hjälpmedel (käpp
Beslut om remiss avseende op.

91

Indikation för op vid artros?

Vilosmärta
Förändringar på rtg.
Påverkan på arbete

92

När gör man förkortningsosteostomi?

Ena sidan, oftast medial, som är påverkad.
Yngre pat, dvs

93

När får man totalprotes i knät?

Äldre pat - över 65 åå. 95% håller i 15 år.
Vilosmärta
Påverkan på livet
Rtg förändringar

94

När sätter man ocementerade höftproteser?

Pat under 65 åå
Ingen osteoporos
Är bättre på sikt.

95

Kontraindikationer till knäplastik?

Demens
Stroke
Arteriell insufficiens
Neurologisk sjd
Känslig hud o mjukdelar

96

Postop knäproteskirurgi?

Omedelbar mobilisering
Kryckor i sex veckor
Träning av gångteknik
Rtg dag 1, hem dag 1-2
Kontroll 3 mån vb.

97

Kompl höftop?

Infektion - gentamicin i cement, ekvacillin profylaktisk.
Fraktur
Luxation - undvik flexion + add + inåtrot
Trombos - klexan profylaktiskt

98

Vad står price för och när används det?

P -protection
R - rest
I - ice
C - compressor
E - elevation
Används vid mjuka knäskador.