Kirurgisk Baskunskap Flashcards Preview

Kirurgi > Kirurgisk Baskunskap > Flashcards

Flashcards in Kirurgisk Baskunskap Deck (40):
1

Vilka op indikationer finns?

Relativa
Absoluta
Palliativa
Pat klassas enligt ASA - 1 fullt frisk, 6 transplantationspat

2

Vilka prover är aktuella i den pre op bedömningen?

Blodgruppering - blodgrupp samt BAS test. Beställa blod?
Vätske o elektrolyter - Hb, krea, Na, K,
Koagulation - TPK, PK, APTT.
Nutritionsstatus - klinisk bedömning samt Alb.
Lungsjd/hjärtsjd - blodgas, syra-bas
EKG - Hjärt-lungsjd, diabetes
Spirometeri
Övrigt - rtg, UKG.

3

När ger man antibiotikaprofylax?

Bedöms avseende op renhetsgrad, duration o typ. Bedömning avseende proteser o AT.

4

När ges trombosprofylax?

Beroende på op längd, läge på pat, typ av op samt pat koagulationsstatus o ev malignitet.

5

Vilken annan specialitet måste alltid före en bedömning såväl akut som kroniskt?

Anestesiologi.

6

Vad innebär pre op fasta vid elektricitet kirurgi?

Ingen fast föda eller mjölkprodukter efter midnatt.
Klar dryck (inkl kaffe) upp till två timmar innan anestesistart.

7

Fasta vid akut kirurgi?

Total fasta av såväl mat som dryck minst 6 h innan anestesistart om pat tillstånd tillåter.
Annars - överväg en crash induction med snabbt sättande av V-sond.

8

Peroperativ vätskebehandling?

Det basala vätskebehovet är 1,5ml/kg/h.
Använd fysiologiskt balanserad saltlösning m glukos - ex Rehydrex
Undvik hypertona glukoslösningar pga risk för hyperglukemi o met acidos.
Ökad perspiratio (2-8ml/kg/h) ersätts m ringer.
Ev blod vb.

9

Postop vätska?

Hypovolemi? Dehydrering? Ringer
Ventrikelretention? Dränförluster? Natriumklorid.

10

När ska trombosprofylax ges?

Alla högriskpat
Alla högriskingrepp - ex all bröst o bukkirurgi

11

Vad innebär en högriskpat?

Något av följande - malignitet, tidigare DVT/LE, BMI > 40, känd koagulationsrubbning.
Eller minst två - över 60 åå, pre op blodtransfusion, pre op vårdtid > 6 dgr, op tid > 150 min, venösa bensår, grav, hjärtsvikt.

12

Åtgärder som trombosprofylax?

Adekvat vätskesubstitution
Atraumatisk opteknik
Lokal alt regional anestesi.
Tidig mobilisering
Stödstrumpor

13

Vilka lkm används som trombosprofylax?

Klexane
alt annan LMWH
Ju högre risk desto högre dos o tidigare insättning av beh.

14

När bör antibiotikaprofylax ges inför op?

Beror på ab halveringstid. Ab bör ges så att en halveringstid ej förflutit innan op start. Missas detta ökar inf risken. Pga detta används preparat med lång halveringstid ex bactrim, metronidazole o doxycyklin.

15

Ab profylax vid olika typer av kirurgi?

GI kirurgi - trim-sulfa alt metronidazole alt pip-tazo
Ortopedi - kloxacillin alt klindamycin.

16

När är ab profylax ej indicerat?

CNS shunt
CVK
port-a-cath
Endoskopi av icke inf urinvägar
Anläggning av AV fistel

17

Tidiga post op komp?

Kateterinf
DVT/LE
Blödning
Hematom
Sårinf
Abscess i sår.

18

Hur avgörs hudens sprickriktning och varför är det viktigt att veta?

Hudens sprickriktning anges av langers linjer vilka ligger vinkelrätt mot underliggande muskulatur och med åren utvecklas till rynkor. Vid hudexcision lägger man alltid snittet i hudens sprickriktning.

19

I vilket lager läggs infiltrationsanestesi?

Intradermalt. Ger en snabbt verkande anestesi.

20

Vilka är fördelarna med adrenalintilsats vid lokalanestesi?

Snabbare anslag
Längre duration
Minskad blödning.

21

Vad är underminering och varför gör man det?

Innebär att huden lossas från underlaget så att den lättare kan sträckas över hudglipan. Som regel görs detta mellan dermis och subcutis.

22

Vilken tjocklek på tråd används till ansikte resp övriga kroppen?

6 alt 5 i ansiktet
4-3 övriga kroppen.

23

Hur syr man för att minska risken för hundöron?

Man gör enstaka suturer och börjar från ändarna och tar sig inåt.

24

När tar man stygn i ansiktet?

Efter ca fem dgr.

25

När tar man stygn på ryggen/nedre extremitet?

Efter ca två veckor.

26

Vad kan man göra för att minska ärrhypertrofi?

Tejpning av ärret i 3-6 mån
Undvika spelning under minst sex månader.

27

Nämn olika suturtyper.

Enstaka sutur
Enstaka stående madrassutur - ger bättre hemostas, everterar sårkanter bättre, mindre risk för sårruptur, mindre risk att suturen skär genom sårkanten hoppat m skör hud. Kan dock ge fulare är. Tar längre tid.
Enstaka liggande madrassutur
Fortlöpande intrakraniell sutur - mer diskreta ärr, inga suturernsom måste tas. Tar längre tid att anlägga. Sämre hållfasthet. Större risk för sårruptur.

28

Hur mkt marginal vid excision av nevus?

2-3 mm marginal.
Rita en oval med förhållandet 1:2 1/2

29

Hur bedövar man då man ska ta bort ett nevus?

Två instick utanför sin tilltänkta snittlinje. En på långsidan och en på kortsidan. Jobba som en solfjäder. Stick ber till subcutis, aspirera och bedöva på vägen ut.

30

När tar man bort stygn på övre extremitet/ventralt bålen?

Efter ca 10 dgr.

31

Sena post op komp?

Serom
UVI
Pneumoni
Abscess i buk
Anastomosinsuff

32

hur många kcal skall en människa ha varje dygn?

30kcal/kg

33

Hur många kCal innehåller en glukos 5% respektive 10%

200 kcal respektive 400kCal

34

Vilka effekter får en stressad/katabol pat på energiomsättning, kväveförluster och proteinsparande effekter av näring?

Energiomsättningen ökar
Kväveförlusterna ökar
Näringstillförsel har en liten proteinsparande effekt om pat är stressad jämfört med ett normaltillstånd.

35

Hur kan man minska glukoneogenesen hos en stressad pat?

Genom att förse pat med basala glukosbehov vilket är 2-3 g/kg/dygn. En person på 100 kg har alltså ett basalt glukosbehov på 200g/dygn. Detta innebär 4L 5% glukoslösning.

36

Vilka är riskerna med malnutrition?

Fördröjd sårläkning
Suturinsufficiens
Nedsatt motståndskraft mot inf
Ökad risk för post op komp
Nedsatt svar på onkologisk beh.

37

Hur bedömer man risken för att en patient är undernärd?

Ofrivillig viktförlust
Ätsvårigheter
Undervikt - BMI < 20 om < 70 BMI < 22 om > 70.

38

När är en pat troligen gravt undernärd?

Viktförlust > 10-15% under 6 mån
BMI < 18,5
SGA C
Albumin < 30g/L.

39

Vilken är behandlingen för ett infekterat nageltrång?

Partiell evulsion.

40

Nämn fyra faser vid sårläkning, tidigast först.

Infl
Epitelisering
Sårkontraktion
Kollagensyntes