4. CNS-infektioner (viral infektion) Flashcards

1
Q

virus som kan ge viral meningit Nämn de 4 vanligaste och viktigaste.

A

obs fel ordning!!

enterovirus> VZV > HSV 1/2

TBE

massa andra virus t.ex. EBV etc etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

HSV 1

A

ej så vanligt men ALLVARLIG

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

VZV, vem vanligast?

A

ff.a. barn (vanligare än HSV)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

enterovirus, hur smittar?

A
  • smittar via luftvägar, nära kontakt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

virus vs bakterier, mest incidens?

A

virus vanligare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad obs vid viral meningit

A

bakterier drabbar enbart meningier

virus är mer infiltrativa och drabbar meningier/parenkym/RM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

klinsik presentation viral infektion, precisera…

A

meningit

encefalit

myelit

CN-pares

hemmoragisk stroke

vaskulit

cerebellit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

VIKTIGT SKILLNAD MENINGIT/ENCEFALIT I SYMTOM

vilka är de vattendrlande symtomen?

A
  1. meningit: medvetandepåverkan, feber, hv, nackstel
  2. encefalit:
    - symtom talande för hjärnengangemang
    - desorientering, påverkan högre kognitiva funktioner (tal, syn, motorik), fokalneurologi, kramp
    - feber, pleocytos, neuroradiologiska fynd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

myelit

A

symtom talande för RM-påverkan
- pares
- radikuloneuropati
- sens-nedsättning
- MRT-fynd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

främst meningit (viral infektion)

A

enterovirus
- ofta bifasiskt förlopp

HSV (ff.a. 2)
- kan recidivera (mollarets meningit)

ofta succ övergång mellan meningit/encefalit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

meningoencefalit etiologi

A
  • TBE: vanligaste virus-encefaliten i sverige, ofta 2 fas
  • HSV-1
  • VZV
  • CMV, EBV (IS)
  • corona
  • HHV-6 (stamcellstransp)
  • influensa
  • puumulavirus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

ramsay hunt

A

VZV med blåsor i hörselgång och CN-påverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

herpesvirus

A
  1. encefalit: HSV-1 (2)
  2. meningit: HSV-2 (1)
  3. VZV
    - myelit, cerebellit, vaskulit, stroke (barn)

kan ligga latent i nervceller och reaktiveras och då ge infektion!!!!!!!!!!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

enterovirus

A

kan ge: meningit, encefalit, myelit

blås hos små barn

(kan ge utbrott med neurologiska symtom, i vissa fall myelit även om det ej är polio)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

TBE

A

bifasisk sjukdom, alt monofasisk men meningoencefalit initialt

meningit 50%, meningoencefalit 40%, enefalomyelit 10%

vanligast: abortive TBE, dvs febril hv utan meningit, får aldrig CNS-infektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

covid SARS-cov-2

A

inte primärt neurotropt virus (ACE-2-R uttrycks i CNS)

ca 13% får allvarlig neurologisk påverkan av alla inlagda

symtom: sämre lukt/smak, perifer neuropati, toxiska/metabola encefalopatier, cerebrala venösa tromboser, ischemisk stroke/blödning, kramp, neuropsyk störning/kognition

kan ge: meningit, encefalopati, encefalit, ADEM (autoimmun encefalit), HBS, polyneuropati
- vet ej om det är virus eller toxiska/metabola effekter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

generell översiktlig klinisk press av viral CNS-inf vi bifasiskt insjuknande:

A

varierande symtom/allvarlighetsgrad utifrån CNS-engangemang

  1. prodromal fas: feber, hv, influensa-symtom, bifasiskt förlopp vanligt för många virus
  2. CNS-symtom kommer successivt
    - desorientering
    - sänkt medvetandegrad
    - personlighetststörning
    - påverkan högre kog funktion (tal, syn, hörsel, motorik)
    - kramp
    - pares (blåspares, CN)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Översiktligt akut omhändertagande, vilka steg?

A

omedelbar handläggning vid misstanke viral encefalit
- anamnes, A-E
- tillkalla narkos vid ofri luftväg, kramp, motorisk oro

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

kan man skilja mellan virus/bakterie?

A

nej, parallell diagnostik måste göras, man sätter in beh för att täcka både bakt/virus
- bättre att beh än att avstå
- vänta in provsvar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

virus vs bakteriell meningit

A

virusmeningit generellt mindre påverkad jmf ABM
- men HSV 1 är dödlig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad skulle kunna tyda på bakteriell genes meningit? 1 fynd per: Status, blod och csf

A

septisk

hög feber

prover med höga CRP

L= med polynukleär domenans och laktat

22
Q

HSV-1 obs obs

A

tidsaspekt viktigt, kommer pat in snabbt efter insjuknande kan LP visa höga LPK med polynukleär dominans

PCR för virus kan vara neg, kan behöva ta om LP senare

23
Q

viktigt i anamnes

A

debut för symtom

dubbelinsjuknande

vattkoppor, bältros

andra fokala symtom, öronvärk?

fästingbett

djurkontakt

vistelseort, resor

inf i omgivningen

sexualanamnes

vacc

LM

IS

24
Q

handläggningsväg encefalit, vilka 4 steg och vad skiljer sig mot encefalithandläggning

A
  1. anamnes
  2. status A-e
  3. prover
    - odlingar blod/LP
    - likvoranalys, direktmikroskopi, PCR
    - TBE IgM/IgG om sässong
    - luftvägs-PCR om symtom
    - f-prov
  4. DT-hjärna akut med iv-kontrast för diff-diagnostisk syfte
    - görs före LP om fokalneurologi och/eller kliniska tecken på stegrat ICP
    - Ofta krävs MR men börja med CT
  5. EEG vid misstanke om kramp eller icke- konvulsion ep
25
Q

aciklovirdos

A

10 mg/kg x3

26
Q

utvidgad diagnostik vid fortsatt oklar etiologi encefalit

A
  1. gör om LP
    - bäst utbyte för PCR neurogena virus dag 3-7 efter debut neurologiska symtom
  • IgG mot HSV/VZV likvor/serum, bäst utbyte 10 dagar efter infektionsdebut (i undantagsfall tidigare)
  1. HIV i serum
27
Q

om utebliven klinisk förbättring encefalit

A

likvor: CMV, EBV, HHV-6, enterovirus på inkomstlikvor eller ny LP

nytt TBE IgM/IG serum, om vaccinerad även i likvor

MRT med diffusionssekvens

EEG

intratekala ak mot HSV/VZV i sent skede (dag 10-14)

överväg Tb-diagnostik om likvorbild/epidemiologi stämmer
- även influensa, borrelia, mykoplasma, lues

28
Q

vad kan man överväga

A

icke-infektiösa diff-diagnoser
- likvor-elfores
- anti-neuronala-ak
- cytologi
- flödescytometri

samråd med neurokonsult

i enstaka fall hjärnbiopsi

29
Q

myelit-utredning, vilka 3 steg?

mål? Också, vad är tecken på myelit????

A
  1. anamnes
  2. MR hjärna, RM akut
  3. LP
    - likvoranalys
    - neurogena virus PCR
    - elfores, cytologi
    - borrelia-ak
    - bakteriell odling
    - extrarör för kompletterande analyser
  4. prover
    - crp, glukos
    - TBE IgM/IgG
    - extrarör
    - f-prov
30
Q

beh myelit

A

misstanke om bakteriell genes: ab

misstanke viral infektion: aciclovir och steroider (metylprednisolon 1gx1 3-5 dagar)
- kortison minskar ödem och skyddar nervernas funktion

31
Q

kompletterande utredning oklar etiologi myelit

A

CMV, EBV, HHV-6

HIV

mykoplasma

parotitvirus

brucella

HTLV-1

syfilis

influensa (kommer ofta en vecka efter förbättring)

icke-infektiös genes

icke-inhemska agens: dengueavirus, chikungunya

32
Q

empirisk diagnostik viral cns-infektion

(fråga om när serologi är relevant)

A
  1. blodprover
    - blod med venös-diff
    - crp
    - TBE snabbtest samt IgM/G
    - AK neurotropa virus
    - borrelia-ak
  2. likvor
    - cellräkning med diff
    - laktat, glukos, albumin
    - PCR
    - odling
    - AK (borrelia, TBE, neurotropa virus)
  3. andra prover
    - F-PCR (enterovirus)
    - NPH (influensa, enterovirus, covid, mykoplasma, adeno)
    - blåssekret (HSV, VZV)
  4. radiologi: DT, MR-härna, angiografi, EEG, EMG
33
Q

typisk bild likvor viral CNS-infektion

(jämför med vakteriell) Dela upp i akut eller senare förlopp, alt fråha om vad som skiljer just tidigt och sent

A

klar likvor

ofta normalt/lätt höjt tryck

mononukleär pleocytos
- obs polynukleär domenas ibland tidigt, därmed värde att göra om LP om diagnos ej stämmer

högst måttlig cellstegring LPK < 100

albumin och laktat normalt-lätt stegrat

glukos normalt

34
Q

varför vill man ha fecesprov vid enterovirus

A

→ enterovirus typning: led i polioövervakning, påvisar man enterovirus i likvor vill man typa vilket görs via fecesprov (FHM)

35
Q

OBS PCR likvor

A

viktigast i akutdiagnoistiken för att påvisa RNA/DNA

dock trovärdigast efter 3 dagar med neurologiska symtom, därmed kan reanalyering vara av värde om kort symtomduration, negativt prov med stark misstanke

36
Q

ak i serum

A

ak dröjer 2 v efter symtomdebut, analys av akutprov och konvalescentprov både i serum/likvor (därmed viktigt med sparade prover)

37
Q

beh viral ME. Vad görs för att just utesluta vakteriell meningit?

A
  1. aciklovir 10 mg/kg (15) x 3
    - högre dos ges till unga och säkert njurfriska
  2. ab om ej bakteriell genes kan uteslutas
  3. kortison vid misstanke om MYELIT eller CN-påverkan
  4. övrig antiviral beh inleds i samråd med infektionsläkare efter säkerställd diagnos
38
Q

misstanke om primär HSV-2 meningit

A

aktuell eller nyligen genomgången primär mycokutan herpes
- valaciklovir 1gx3 po (alt aciclovir iv)

39
Q

recidiverande meningit HSV-2

A

tidigare herpesmeningit eller om > 2 misstänkta virala meningiter av okänd genes
- valaciklovir 1gx3 po )alt aciklovir)

40
Q

PK VZV-meningit

A

valaciklovir 1-2 gx3 po (alt aciclovir)

41
Q

när kan man avsluta aciclovir vid viral encefalit?

A

negativ PCR med HSV-DNA i likvor 3-7 dagar efter debut och avsaknad av MR förändringar förenliga med HSV-encefalit mer än 3 dagar efter debut

OCH

neg PCR för VZV-DNA likvor, avsaknad av blåsor, avsaknad av MR-förändringar sek till VZV vaskulopati (ischemi, blödning, stroke) > 3 dagar efter debut

42
Q

smittskyddsaspekt

A

viral ME är anmälningspliktig enligt SML
- incidens, övervakning polio

43
Q

uppföljning meningit

A

enteroviru: telefon, åb vb

TBE: åb

HSV-2, VZV: åb

okänd etiologi: telefon, ev. uppföljande seriologi (akutprov och konvalescenssera), vb åb

44
Q

uppföljning encefalit

A

åb

  1. oklar etiologi: ak-analys serum, samtidig analys av akut/konvalsensens-prov serum/likvor, överväg LP för ak i likvor
  2. kvarstående neurologiska symtom eller kog påverkan: vidare utredning neuropsykiatrisk testning, rehab-bedömning
  3. om kramper förekommit eller kvarstående symtom
    - körkort: remiss neurolog för bedömniung
45
Q

prognos vid covid och neurologiska symtom

radera?

A

långtidsprognos oklar, sämre outcome, kog nedsättning > 6 månader vanligt, högre mortalitet om neurologiska symtom (28 dagar), högre risk för iva-vård och respiratorbehov jmf med de som INTE har neurologisk påverkan

46
Q

PK HSV-1 prognos

A

mortalitet 6 mån: 5-15%
- många har medelsvåra-svåra sekvelse (kog, psyk, motoriskt)
- 2/3 anosmi, ep, dysfasi

47
Q

PK VZV prognos

A

om encefalit mort 10-15%, kog/motoriska besvär

meningit: konc, svårigheter, minnessvikt

ramsay-hunt: 75-90% utläkning efter beh

barn god utläkning, men långtidsstudier saknas

48
Q

PK TBE-prognos

A

mort 0.5%

meningit: god regress, kong symtom, minne

encefalit: kong sekvelse 40%, motoriska, PES

myelit: 50% kvarstående pareser

barn god utläkning, kog sekvele hos vissa

49
Q

vad viktigt efter ME, ändra

A

identifiera behov av neurorehabilitering
- motorik, kog, syn, hörsel, ep-profylax

50
Q

ex på icke-infektiösa dif-diagnoser. Ändra

A

MS

ADEM

akut hemmoragiska leukoencefalit

neuromyuelitis optica

vaskulit (SLE, GPA=

neurosarkoidos

metabol encefalopati (uremi, leversvikt, dm, el-rubbning, myxödem)

paraneoplastisk (ff..a lungcancer)

LM, vaccin-biv

51
Q

infektiösa diff-diagnoser

A

neuroborrelios

ricketssios

neurosyfilis

mykoplasma ME

listeria ME

tb-meningit

neuro-brucellos

tetanism

parasit-infektion cns

tyfoid-feber

tropiska maskinfektioner

52
Q

Fin bild om den generella kliniska handläggningen.

fråga också vilka virus som är bifasiska?

A