typfall VSD Flashcards

1
Q

flicka 6 mån: symtom

A

andningsbesvär, uppfödningssvårigheter, avplanad tillväxt

hosta, svårt att andas vid ansträngning (blir cyanotisk vid amning/skrik), trött

ej svarat på inhalation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad var viktigt i anamnsen

A

ålder: 6 mån
avplanad vikt
sökt 3 ggr för samma symtom, ej effekt av inhalationer
andfådd, långvarig hosta, orkar ej amma
vill ej ligga ner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

diff-diagnoser

A

hjärtfel: cyanos, vikt, hosta, typisk ålder

CF: viktstagnation, svårt att ta upp mat pga pankreas-insuff, infektioner

astma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

status

A

AT+VP+tillväxt

andningsarbete: mönster, af, indragningar

buk

cor-pulm

öron, MOS, lgll

femoralispulsar: kan ev hitta en lindrig variant av CoA vid 6 mån ålder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

take home PEWS

A

högre feber måste ej innebär att man är mer sjuk, kan få hög feber av banal viros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

om man ej svarar på inhalationer (ventoline)

A

fortsatt andningspåverkad med pressat exp och stånkig
- EKG

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

OBS OBS EKG med + T våg i V1

A

talar för högerbelastning, ger misstanke om PHT
- efter 3 dagar ska T-vågen i V1-negativiseras
- förblir neg tom 14 år
- EKG med generellt höga amplituder och positiva T-vågor hos litet barn ska föranleda vidare utredning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

nästa steg vid detta EKG fynd

A

lung-rtg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

take home

A

viktigt att kolla EKG och lung-rtg på barn som söker med andningssymtom/obstruktivitet som inte svarar som förväntat på inhalationsbehandling. Framförallt om barn söker med samma symtom flera gånger och ej blir bra i mellanperioden

upprepade andningsbesvär som inte svarar på given behandling, upprepade besök på akuten för samma symtom är alltid varningsklocka (rtg där man inte har klar orsak till andningsbesvären!!!)

tillväxtkurvans dipp behöver får sin förklaring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

efter ekg och rtg görs

A

ucg
- visar VSD, PVR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

labprover att ta vid VSD

A

blod
el
lever
syrabas
ProBNP
troponin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

beh VSD med sviktsymtom/volymbelastning

A

vätskedrivande: furix-iv
- om sämre IVA

sond: mindre ansträngningskrävande än maning, ökat behov av mat pga andningsarbete

remiss till barnhjärtcentra för op

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

tips tips tips ductusberoende fel

A

vill inte ge för mycket syrgas för då kan man stänga ductus

samma gäller för ventoline, 1-2 inhalationer okej men inte intensivt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

varför får barnet symtom sent

A

alla barn föds med PHT

vid stor VSD sker succ ökning av pulmonellt blodflöde i takt med att PVR minskar

vid cirka 6 v ålder brukar barn med VSD visa symtom

om VSD är stort med fritt flöde uppstår längre tid med PVR ökning och därmed kommer symtom senare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

obs stor VSD

A

ger sällan blåsljud så svårt att fånga, det är turbulens som gr blåsljud
- fria flöden ger inga blåsljud
- blåsljud uppstår vid ökade flödeshastigheter, turbulens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

blåsljud hos barn: kardiella tecken

A

kardiella symtom??

typiskt: strävt, grovt, diastoliska alltid patologiska, gnidningsljud om perimyokardit

konstant, varierar EJ med kroppsläge eller vod om-auskultation efter 2 v

17
Q

fysiologiska blåsljud ex

A

tidigare friska barn, inga symtom, normal tillväxt

i2: över stora kärl, systoliska biljud, ofta mjukt, cresendo/descresendo

tonade biljud: bildas av chordae hos växande barn, när chorda spänns kan det alstra ton

venous hum of the neck: systodiastoliskt blåsljud från venöst återflöde kring huvud/hals och hö arm

18
Q

generellt fysiologiska blåsljud

A

svaga, sällan högre intensitet än II/VI

andra hjärttonen ua

ökar vid feber, taky, aktivitet, anemi

mildare 2 v senare

VANLIGT

19
Q

hjärtsviktsymtom små barn

A

andningsbesvär (pulmonell övercirkulation)

astma cardiale (hosta)

svettig vid ansträngning (amning), barnet är hungrigt men orkar ej äta, släpper bröstet då det är svårt att andas och amm samtidigt, kan somna vid bröstet pga utmattning

avflackande viktkurva (orkar ej äta, hjärtfel ökar metabolism, barnet kräver energiförstärkt mat)

20
Q

hjärtsviktsymtom större barn

A

andingsbesvär ff.a. vid ansträngning (pulmonell övercirkulation)

astma cardiale: hosta

svettningar vid anstränging

avflackad vikt: kan ej kompensera för energikrävande

21
Q

vart sitter hjärtsviktödem hos barn

A

lucker bindväv kring ögon, flank/hals då barnet ligger mycket

22
Q

barnhjärtsjukvården i sverige

A

2 nationella barnhjärtcentra (lund, gbg), här utförs hjärtkirurgi, barn måste remitteras dit och transport i stabilt skick

hjärtebarn sköts via hemortens barnhjärtmottagningar med specialutbildad personal i sammarbete med barnhjärtcentrum

23
Q

förekomst av VSD

A

1/3 av alla CHD

upptäcks ofta pga blåsljud: strävt, systoliskt

hjärtsvikt

24
Q

obs VSD

A

om lungkärlmotståndet förblir högt efter födsel utvecklas inte symtom på hjärtsvikt, vilket kan leda till sen upptäckt av VSD

25
Q

hemodynamik vid VSD

A

storlek varierar, kan sitta vart som i septum

om liten defekt ingen klinisk betydelse, tryck i a. pulmonalis normalt
- vänster-höger shunt

om stor defekt beror shunt-riktning på PVR
- när PVR minskar ökar vä-hö shunt (VK-svikt)
- stor vä-hö shint med högt tryck i a. pulmonalis ger risk för sek ökning av lungkärlresistensen (eisenmenger)
- vid stigande PVR vänder shunten (hö till vänster), med cyanos

26
Q

hur fort uppstår eisenmenger

A

efter cirka 2 år med sek ökning av PVR pga vä-hö shunt
- risk för kärlförändringar i lungorna som blir irreversibla

27
Q

symtom VSD

A

små defekter=inga symtom

vid stor defekt=VK svikt hos barn ca 6 v, men ej tidigare pga PVR är hög

vid höger-vä shunt cyanos (efter flera år)

28
Q

fynd VSD

A

i4sin: holosystoliskt blåsljud

fremissement

om PVR stiger: kortare svagare systoliskt blåsljud

29
Q

ekg vid VSD

A

VF/VK hypertrofi

om HK-hypertrofi = risk för PHT (ff.a. om neg T-våg i V1)
- risk för utveckling av ökad lungkärlsresistens

30
Q

rtg

A

hjärtförstoring, vida lungkärl

31
Q

ekg VSD

A

medelstora defekter ses

förstorig av VK/VK beroende på shunt-storlek

svårt att upptäcka shunt om utjämnade tryck mellan kammrarna

32
Q

prognos

A

små defekter god prognos = spontasluts ofta

vid stor vä-hö shunt med inkompensation: risk för livshotande svikt, op

om hög PVR: kan bli irreversibelt, cyanos, död

33
Q

ass defekter

A

AI
- kan utvecklas om högt läge på VSD
- ska då op även små VSD