Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

K10 allt > AB-resistens > Flashcards

AB-resistens Flashcards

(63 cards)

Start Studying
1
Q

Vilka riskfaktorer finns för MRB (multiresistenta bakterier)

Ge 3

A
  • kad, sond, tracheostomi
  • sår som ej läker
  • utomlandsresa
  • vård utomlands

Fyll på med fler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

isolera på egen rum

Vem geller detta?

A
  • vårdats utomlands senaste 6 mån
  • andra riskfaktorer MRB
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

konstaterad ESBL-carba + infektionstecken

Vad ges för terapi? (AB)

A

Odlingssvaret!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad fundera på vid ab-resistens

A
  1. odling
    - är det bärarskap eller klinisk infektion
    - bara infektion ska behandlas
  2. allvarlig eller lindrig sjuk
  3. förvärvad eller naturlig resistens?
    - e. coli alltid resisten PcG
    - kan förvärva resistens mot meronem
  4. miljöbakterier eller patogen/opp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad innefattas i MRB

Vilka bakteriegrupper handlar det om? säg 4

A

MRSA

ESBL extended spektrum betalaktamasproduerande tarmbakterier

ESBL-carba

VRE

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

PK

hur jobbar man mot AB-resistens

Vilka är aktröerna i sverige?

A

STRAMA, WHO, EU

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

PK

vanliga fel vid AB förskrivning

A

fel ab

i onödan

onödigt brett

för lång tid

Därför behövs riktlinjer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

STRAMA

A

finns på alla sjukhus/regioner

tar fram riktlinjer för infektioner
- bäst/rätt ab för att motverka resistens

samverkan mellan regioner, nationellt system för kunskapsstyrning

  1. nationella strama
    - expertgrupper
    - specialistföreningar
    - socialdepartementet, FHM
    - rådet för styrning genom kunskap, FHM, nationella samverksgrupper
  2. strama nätverk
  3. 21 lokala stram-grupper
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

lokala strama-grupper

Vilka proffesioner är med? Nämn 3

A

infektionsläkare

mikrobiologer

hygienläkare

smittskyddsläkare

allmänläkare

apotekare

–> följer förskrivningar, resistensläge, smittläge osv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

???

mål ab

A

250 R/1000 inv/år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

förslag på saker som kan göras på VC, individuell feedback är en sådan. Vad gås igenom då

Ge 2 parametrar

A

individuell feedback till förskrivande läkare. kollar:
antal recept/100 infektioner, andel förskrivning av 1:a hands prep

andra åtgärder:
ab-ronder på sjukhus
ab smarta ssk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

ab-smarta ssk, vad gör de?

ge 2 ex

A

stötta läkare

säkerställa att odlingar tar innan ab
odla om man byter ab
fråga efter plan: utsättning? tvingar läk tänka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

PK

diagnostic stewardship

A

lab hjälper beställare
- svarar ut relevanta svar
- guide till bäst handläggning
- guide till relevant individanpassad AB förskrivning (gör strama rek åt dig :)
- har minskat ab cipro t.ex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

one-health

A

sammarbete mellan flera dicipliner
- lokalt, nationellt, globalt

för att uppnå optimal hälsa för: människa, djur, miljö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

varför viktigt med one-health tänk

A

infektionssjukdomar är många gånger zoonoser

flöde av MRB mellan sektioner inom OH

kan inte bara jobba med resistens inom vården då flera ekosystem bidrar till framväxt, förvärvning, spridning

måste ha one health och global health perspektiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka MRB är G+

A

MRSA
- vanliga betalaktam fungerar ej

VRE
- vancomycin
- mindre mort/morb men stort problem ändå vid infektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vilka G- är MRB

A

ESBL
- resistens 3e gen cefalosporiner, cefo
- carba: karbapenem fungerar ej

MCR-1: mobilized colistin resistens
- plasmidöverförd resistens
- colistin
- förekommer ofta med ESBL-carba varpå mer svårbehandlad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

ab i djurproduktionen

A

tillväxtfrämjande

minskad sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

förekomst av ab i djurproduktionen

A

50-80% av all AB-användning går till djur
- ff.a. cefalosporin, kinoloner, polymycin (MCR-1)

stor skillnad mellan länder (mg/kg kött) samt vilka ab

sverige cirka 15 mg/kg jmf cypern 400 mg/kg

sämst: cypern, spanien, italien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

avoparcin

A

glykopeptid AB, släkt med vanco, driver VRE
- ofta e. faecium
- stor andel VRE i djurproduktion som har avoparcin
- reversibelt med eu-reglering (fasade ut avoparcin), minskar då selektionstryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

MRSA

A

grisbönder riskfaktor för MRSA i studier (jmf normalpopulationen)

minskad risk MRSA om eko-uppfödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

ESBL

A

stor spridning djurproduktion gris, nöt, fågel
- ff.a. varianter som är vanlig hos människor

association finns till djuruppfödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

MRC-1

A

används mycket inom djuruppfödning
- såg att effekt försvann
- hittade e. coli med nedsatt resistens colistin
- nu örbjuden för vet använding många länder
- ofta tillsammans med ESBL-carba

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

kina

A

global hotspot för AMR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
vad måste vi göra avseende kött
begränsa konsumtion - hög konsumtion kräver intensiv djurhållning med hög ab-användning
26
högst amr utbeckling
kina sysasien
27
ex på zoonoser
70% av alla humana infektionssjukdomar - influensa - sars - ebola - TBE - salmonella - borrelia
28
farm to fork
spridning av ab-R ur zoonosperspektiv - får i sig AMR: antimikrobiell resistens via livsmedel - människan koloniseras i GI - AMR sprids vidare mellan bakterier till mer virulenta stammar eller så ger det infektion
29
vad påverkar AMR
klimatförändringar milljöförstöring förlust biologisk mångfald
30
vad är skydd mot AMR-spridning
hög biologisk mångfald - patogenen anpassas till vissa värdar, blir sämre på andra värdar - en stor variation av värdar är skydd mot smittspridning - nuvarande matproduktion (djur/växt) bygger på monokulturer och homogena värdar vilket medför liknande mikromiljöer - minskad mikrobiell diversitet korr med ökast spridning och förekomst av AMR
31
AMR i miljön
interaktion människa, miljö, djur REAKTORER för resistens - mirobiota unde ab-tryck - interaktioner människa/djur som underlättar spridning (kolonier, sjukhus) - reningsverk, vattendrag: ab-rester och biocider underlättar genetiskt utbyte mellan bakterier - vattendrag/jord: interaktion med miljöbakterier
32
hur smittar resistens
resistensgener och viruelensfaktorer 1. konjugation - plasmid/DNA från F+ till F- bakterie (sexpili) - dominerande mekanism 2. transformation - fritt DNA tas upp, integreras i genom 3. transduktion - bakteriofag injicerar DNA i bakterier som inkorperas i genom 4. transposon: mobila genetiska element - hoppande gener - kan kan överföras mellan plasmid och genom
33
bra reaktorer för resistens
djurproduktion industrier avlopp, förorening --> risk för resistensspridning, risk att människan återsmittas
34
AMR i mijön: kretslopp
1. miljöbakterier utsätts för ab, kan få resistensgener som kan mobiliserar till männskliga patogener/kommensaler - vi vet att bilda djur, miljö, människor delar resistensgener 2. låga doser ab kan räcka för att selektera fram ab-resistenta kloner
35
ESBL
miltiresistenta G- tillhörande bacteriacae - ff.a. e. coli, klebsiella, även pseudomonas
36
anmälningsplitkgia MRB
MRSA, VRE = anmälningsplikt=smittspårning (allmänfarlig sjukdom) ESBL: laboratorieanmälan bara, förutom ESBL-carba (anmälningsplikt)
37
MRSA
nedsatt resistens betalaktam (s. aureus) - via sjukvård och utomlands ofta multiresistent (även mer än betalaktam), vildtyp sällan multiresistent men vissa bildar PVL-toxin (ass med djupa hudinfektioner) och kan drabba folk utan predisponerande faktorer, vanliga symtom är furunklar/abcesser - vid smitspårning vanligt med ass bärare - 10/100 000/år - kan spridas mellan djur-människa
38
MRSA bärarskap och infektion
kan ingå som kolonisatör av normalflora om koloniserad vid flera tillfällen ses bärarskap som permanent, gäller ff.a. personer med hudsjukdomar, oläkta sår, kateter/drän om MRSA inte kan påvisas i odling är smittsamhet låg, kan ha neg odling sporadiskt, vid nya sår eller andra riskfaktorer kan dock odling blir + igen (år efter negativa fynd), det är skälet till att man aldrig 100% fria någon från bärarskap - friad: hudfrisk som lämnar 3 neg prover under 1 år: avslutar då förhållningsregler/kontroller/upplysningsplikt
39
vilka infektioner ses vid MRSA
samma som s. aureus - sår - abcesser anpassa ab utifrån resistens
40
vem sköter MRSA bärareskap
infektionsläkare
41
eradikering MRSA bärarskap
om MRSA enbart finns på frisk/intakt hud och i näsan görs försök till eradikering (5 dagar ab lokalt näsa + klorhexidin-tvätt)
42
VRE
enterokocker är normalflora i tarm - inf urinvägar, gallvägar, sår hos IS - sepsis, endokardit
43
vad innebär VRE
ofta e. faecalis eller e. faecium med förvärvad resistens vancomycin och teikoplanin ofta multiresistenta, VRE-stammar med resistens mot alla AB förekommer vanlig orsak VRI i sverige sjukhusutbrott, 25-50 fall/år
44
faktorer med betydelse för smittspridning MRSA/VRE
1. dominerande smittkälla: patienter med bärarskap, ff.a. kontaktsmitta så tänk på vårdhygien 2. risksituationer: luftvägsinfektion, fjällande hudsjukdom, sår, kateter/drän 3. VRE: diarre är risk pga kolonisering tarm, tänk på enkel sal/toa, handhygien
45
diagnostik MRSA/VRE
allmän odling sår screening-odling: för att påvisa bärarskap - näsa, svalg, perineum, hudlesion, sår, kateterurin - VRE: feces PCR ibland
46
riktlinjer för att begränsa smittspridning
basala vårdhygien-rutiner
47
obs MRB
vård av patient får aldrig fördröjas eller förhindras pga bärarskap
48
om misstanke om bärarskap MRSA/VRE
enkelrum och toa till odlingssvar tidigare bärarskap som inte avskrivits ska betraktas som bärare oavsett screening ex på misstanke: vård utomlands senaste 6 mån
49
vård av patient konstaterad MRSA/VRE
enkelrum/toa avdelad personal isolering på infektion om risk smittspridning personal med sår/hudlesion får ej vårda patient med MRSA info till pat om förhållningsregel, märk journal ev behov av att screena andra patienter som vårdats på samma avdelning
50
om MRA/VRE upptäcks på avdelning sporadiskt
kontakt smittskydd/vårdhygien för smitturedning
51
sjukvårdspersonal med MRSA
hudfrisk vårdpersonal som bär på MRSA och som kontrolleras regelbundet och som erhållet specifika förhållningsregler kan efter samråd med vårdhygien, smittskydd ofta återgå till patientnära arbete FÅR ARBETA PATIENTNÄRA TILL ODLINGSSVAR OM EJ SÅR/EKSEM
52
screening personal MRSA
efter kontakt med sjukvård utomlands senaste 6 mån vårdpersonal med familjemedlemmar som är MRSA-bärare oväntat fynd MRSA hos patient om sår hos personal
53
ESBL
multiresistenta G- tarmbakterier - e. coli, klebsiella - många bildar betalaktamas - samlingsnamn för olika enzymer 1. ESBLa/m: betalaktam-R (pc, mononbaktam, cefalosporin) - klassiska EBSL bryter ej ner karbapenem 2. ESBL-carba: karbapenem (karbapenemaser) - ESBL-carba innebär inte per definition att stammen är resistens mot karbapenem (olika karbapenemas finns) många ESBL bär även på resistent mot andra ab varpå få beh alt finns kvar - kinoloner, trimetoprim, aminoglykosid etc...-
54
ESBL-gen
plasmidöverförd
55
förekomst ESBL
sjukhus och i samhället, även personer utan riskfaktorer kan drabbas ESBL vanligare än MRSA idag ca 5% av friska bär på ESBL i tarmen, efter resa till endemiskt område är bärarskap högre
56
beh ESBL
utifrån resistensbestämning erfarenhet av bärarskap och beh saknas, rek ej av vid bärarskap/ABU
57
vad göra för att minska ESBL
minska användning cefalosporin och kinoloner
58
ESBL-infektion
meronem ev i kombination med aminoglykosid (amikacin > tobramycin)
59
beh esbl-carba infektion
meronem kolistin tigecyklin - dvs trippelkombination
60
ESBL spridning
fekal oralt livsmedel inom familj djur
61
riskfaktorer för ESBL smitta
sötrre sår drän, kad, stomi urininkontinens diarre --> enbart bärarskap utan ovanstående riskfaktorer utgör sällan smittrisk i vården
62
screening ESBL
ff.a. utlandsvårdade (+MRSA, VRE) - feces - kad/rik urinprov - sår
63
ESBL och SML
SML: lab anmäler ESBL-fynd till smittskydd, ESBL-carba är anmälnings/smittspårningsskyldig sjukdom

K10 allt (215 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions