typfall nefro Flashcards

1
Q

vart ligger njauren

A

th12 (sin lite högre)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

GFR barn

A

krea rel till ålder
- vid födsel är krea som mammans, sjunker sedan till 20
- efter 2 år 85-125 ml/min/1.73

viktigt att man följer samma prover och jämför dessa (krea, cystatin C)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

obs obs

A

GFR måste ej vara sänkt vid njurskada pga stor reservkapacitet
- njurprover säger ej allt
- följ dynamik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

tecken på sjukdom i njurar

A

hematuri, proteinuri

HT, acidos, polyuri, polydipsi, ödem
- eller oliguri

hyper/hypo-kalem/natrem, anemi

tillväxthämmad, bensmärta

trött, allmän sjukdomskänsla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

prerenal njursvikt

A

vanligast
- sämre blodflöde
- hypobvolemi, dehydrering, blödning, sepsis, hjärtsvikt
- vätska som åtgärd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

renal njursvikt

A

påverkat njurparenkym
- orsaker:
1. GN
2. tubulär nekros
2. interstitet (pyelonefrit, LM som ipren)
4. kärl (HUS, vaskulit)
- rikta beh
–> dialys, kortison, BT-beh

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vanligate orsak till renal svikt hos barn

A

HUS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

postrenal

A

obstruktion
1. tubuli: urat t.ex. vid cellsönder fall vid leukemi
2. uretär
3. uretra: uretravalvel

= avlasta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

uretravalvel

A

medfött slemhinenveck i urinrör hos pojkar som förhindrar tömning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad är farligt

A

hyperkalemi: arytmi

övervätskning: lungödem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

beh akut njursvikt

A
  1. kom ihåg att prerenal svikt är vanligast
    - ge vätska en stud, obs vätskebalansen, kissar?
    - högdos furix om ej vätska hjälper: tyder då på postrenal svikt om ej svar på vätska
  2. bladder, ulj: postrenal svikt?
  3. korrigera sek symtom: HT, hyperkalemi
  4. dialys
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

viktiga akturpover

A

vikt, BT, vätskebalans

urinsticka: hematuri, proteinuri

syrabas: acidos om svikt

elstatus

krea, cystatin c, urea, fosfat, ca

blodstatus, albumin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

HUS

A

hemolytisk uremiskt syndrom
- mikroangiopati med hemolytisk anemi, trombocytopeni, akut njursvikt (krea, oliguri)

multiorganengangemang

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

orsak HUS

A

90% diarresjudkom, dvs EHEC (stx, verotoxin)
- drabbar 15% av alla med EHEC < 15 år
- kan få det av andra patogener som CB/salmonella

10% får atypisk hus: defekt komplementsystem, pneumokocker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hur ger toxin HUS

A

toxin triggar endotelial komplementdepositon, uppreglerar p-selektin på cellytor som interfererar med komplementsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

åtgärder vid HUS

A

de flesta kräver dialys ca 2 v men återhämtar sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

hematuri orsaker

A
  1. UVI vanligast
  2. trauma, sår
  3. tumör
  4. GN
  5. cystnjurar
  6. njursten
  7. njurvenstrombos (nyfödda)
  8. hydroenfros
  9. blödningsrubbning
  10. familjär recidiverande hematuri
  11. systemsjukdom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

saker som inte är blod men som kan feltolkas för hematuri

A

rödbetor

eosinfärgämnen

lm: laxantia

urater: tegelrött, uratkristaller

myoglobin, hemoglobin (hemolys)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

när utreder man hematuri

A

makroskopisk hematuri ELLER 3 prov med +1 på sticka mensfri perod (mikrohematuri)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

bra diff färg urin

A

porterfärg: njuren = RBC cylindrar

klarrött = uringäar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

grundytredning vid hematuri

A

anamnes: hereditet (cystnjurar, syndrom)
1. ULJ
2. urinsticka, u-odling, u-alb/krea kvot, u-sediment (nivå)
3. BT
4. prover
- blodstatus, el, CRP
- u-ca/krea kvot
- C3/C4
- ANA, anti-dsDSN
- ANCA- antiGBM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

saker som kan ge nefrit

A

postinfektiös GN

henoch schönlein purpura (IgA vaskulit nefrit)

IgA-nefrit

interstitiell sjukdom, systemsjukdom, hereditär form

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

postinfektiös GN

A

post-streptokock GN
- 2-12 år
- pojkar 2:1
- ÖLI 1-2 v tidigare eller hudinfektion 3-6 v med GAS (även C/G eller mykoplasma)

ger hematuri, portfärgad urin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

ptogenes postinfektiös GN

A

M-protein på vissa nefritogena streptokockstammar reagerar med IgG
- anti IgG med deposition av immunkomplex i njuren (glomeruli, basalmembranet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
utredning postinfektiös GN
1. makrohematuri, u-sticka 2. strep A-test svalg, svalgodling (GAS klassiskt) 3. krea, serologi streptokocker, C3 sjunker 4. prover för diff-diagnos 5. ulj, BT
26
förlopp postinfektiös GN
C3 normaliseras inom 6-8 v - kolla om makroskopisk hematuri minskar inom 7 dagar, mikroskopisk inom 6-12 mån - ibland krävs ACEI/Ca-blockad - biopsi om avvikande förlopp (makrohematuri kvarstår, mycket proteinuri, krea stegrat) - finns nämligen C3 nefriter med annan genes
27
henoch schönlein nefrit
IgA vaskulit nefrit - hudblödningar: småkärlsvaskulit - ledsvullnad intermittent/smärta - buksmärta - hematuri, proteinuri
28
epidemiologi henoch schönlein nefrit
IgA vaskulit - peak 4-5 år, börjar 1-3 v efter ÖLI, oklar genes
29
fynd vid henoch schönlein nefrit
mikro/makroskopisk hematuri (lindrig till stormande) - komplement normala njursymtom inom 4-8 v eller månader följs med urinsticka 6 mån, expektans - NSAID om smärta/ledsvullnad - ACI-E - kortison, ev IM (cellcept om svår nefrit) ev biopsi
30
sämre prognos vid henoch schönlein nefrit
svårare debutsymtom - värre nefrit om mycket buksmärta/hudlesioner
31
förlopp henoch schönlein nefrit
brukar gå över av sig själv - om det inte gör det ska man tänka IgA nefrit istället - ev. är IgA nefrit och IgA vaskulit samma sjukdom, men separeras idag - samma bild i mikroskop(biopsi, men vid vaskulit även IgA deposition i huden
32
IgA-nefrit
1-2 dagar efter ÖLI - pojkar risk: 20-40% får njursvikt med tiden - ska därmed följas livslångt, ger kronisk njurssvikt
33
prover vid IgA-nefrit
C3 normal
34
bra diff mellan postinfektiös GN och övriga nefriter (IgA nefrit/vaskulit)
C3 låg vid streptokock GN - normal vid övriga
35
åtgärd vid IgA-nefrit
klinisk bild och biopsi ger diagnos - kan ha smygande/stormande förlopp biopsi visar: mesangial IgA deposition
36
beh IgA-nefrit
ACE-I kortison cellhämmande kan bli aktuellt (cellcept)
37
ipren kan ge
tubulointerstitiell nefrit - TINU: tubulointerstitiell nefrit och uveit syndrom har man ingen ful sticka fundera på om NSAID kan vara orsak till krea-stegring
38
svår GN
kraftig proteinuri krea-stegring HT kvarstående hematuri = öka tempo i utredning
39
nefritiskt syndrom
hematuri albuminuri HT njurfinktionsnedsättning
40
nefrotiskt syndrom
uttalad proteinuri > 3.5 g/dygn - u-alb/krea > 400 mg/mmol hypoalbuminemi < 25 g/L hyperlipidemi ödem
41
när remiss från vc för utredning vid proteinuri
1. akut remiss om: 3+ sticka, ödem eller HT 2. bestående 2+ sticka
42
när måste man INTE utreda proteinuri
övergående proteinuri på sticka (< 3+) ortostatisk proteinuri, dvs skillnad morogn/kväll
43
vad signalerar mer allvarlig bild
krea-stegring hematuri ödem HT 3+ sticka
44
orsaker till proteinuri
feber, ortostatiskt, träning nefrit, nefros njurdysplasi njursvikt pyelonefrit UVI makroskopisk hematur tubulär proteinuri
45
proteinfiltration normalt
småprotein filtreras i glomeruli (hormon, enzym, myoglobin) - återabsroberas i tubuli albumin som är mellanstort ska ej filtreras, samt stora proteiner (fibrinogen, IgM) - om de gör de = skada i barriären
46
grundutredning vid proteinuri
u-albumin/krea-kvot (morgonprov) s-albumin u-odla elstatus, BT, ULJ
47
behandling proteinuri
bakomliggande orsak, ACE/ARB för HT
48
nefrotiskt syndrom generellt
brukar generellt ej ge bestående njurskada men kan vara mycket besvärande under längre tid
49
varför blir man svullen vid nefros
nedsatt osmotiskt tryck, förlorar albumin vilket minskas kolloidosmotiskt tryck
50
komplikationer till sänkt albumin
dålig cirk njursvikt infektion tromboembolism lungödem HT hyperlipidemi
51
den vanligaste nefros-diagnosen
minimal change disease - pojkar 2:1 - 80-90% av barnen är < 12 år - dominerande orsaken till nefrotisk syndrom barn (80% är barn, men alla kan drabbas)
52
minimal change glomerulonefrit
podocytskada, ger proteinläckage - snabb debut med nefrotiskt syndrom - skada podocytutskott via cytokiner från konstiga T-celler - idiopatiskt, ass med hodgkins lymfom symtom - uttalat nefrotiskt syndrom barn (vuxna mindre dramatiska) - viktuppgång, ev pleuravätska
53
vad består filtrationsbarroären av
podocyter basalmembran endotel: porer glykokalyx
54
patofys vid minimal change
podocyterna skadas genom cytokinfrisättning från abnormala T-celler → sämre barriär → läckage av albumin → proteinuri och nefrotiskt syndrom
55
diagnostik minimal change
biopsi - IF ofta normal - elektronmikroskop: minskat antal podocyter
56
behandling minimal change
steroider i nedtrappning saltrestriktion BT-behandling, ACE (minskar proteinuri), ev furix men försiktigt trombosprofylax om albumin < 25 statiner ev IM (cyklosporin, cyklofosfamid)
57
furix vid minimal change?
risk att förvärra njursjukdom då ödem innebär att vätska finns. påfle ställe ev kan man ge albumin för att dra in vätska och sedan furix
58
prognos minimal change
40-50% får bara ett skov, men recidiv är vanligt - ofta god slutprognos, men vissa fall kräver IM (cyklofosfamid/cyklosporin)
59
urinvägsinfektion barn
cystit - temp < 38.5, CRP < 20 pyeklonefrit - temp > 38.5, CRP> 20 - äldre barn har tydlig flanksmärta, buksmärta, illamående
60
obs spädbarn med pyelonefrit
ibland otydliga symtom så diff ska finnas på vida indikation - ff.a. om feber utan andra symtom
61
diagnostik urinvägsinfektion
uristicka och alltid odling på barn - elstatus - ev blododling
62
farför viktigt med utredning av urinvägsinfektion
farligt: sepsis, njurskada AB kan behövas viktiga fynd kan göras
63
vilka drabbas lättare av UVI
missbildningar urinvägar: reflux förstoppning gleskissning sexdebut kateter nyligen ab
64
prevalens UVI
pojkar vanligt första 6-12 mån, sällan UVI efter. 1åå - pga missbildningar med reflux prevalens < 7 åå: 7-8% flickor, 2% pojkar
65
anamnes vid urinvägsinfktion
feber miktionssymtom förstoppning hereditet STRÅLE: VALVEL??? SEX-DEBUT, STI
66
status urinvägsinfektion
yttre genitalia barn - sammanväxningar, urinrör fel plats? - buk-palpation?
67
prover vid urinvägsinfektion
u-sticka och alltid u-odling - blåspunktion barn < 6 mån - mittstråleprov (2 odlingar från olika miktioner) - tappningskateter
68
nitrit på sticka
positivt kan vara bakteriuri - falskt + om makroskoisk hematuri, förhudsflora negativ trots att 50% har bakterieui
69
LPK sticka
positivt stöder diagnos UVI kan va falskt + vid feber generellt neg talar starkt emot UVI
70
behandling UVI barn
aldrig ab utan odling är grund 1. iv. cefotaxim, meropenem 2. po: cefixim, trim-sulfa obs kräkningar, AT
71
riskfaktorer för njurskada vid urinvägsinfektion
högt CRP > 70 annan bakterie än e. coli stänkt njurfunktion recidiv av pyelonefrit = utred
72
vidare utredning vid recidiv. avurinvägsinfektiner
syfte att hitta bakomliggande orsaker som kan skada njuren 1. ulj: hydronefros? 2. DMSA-scintigrafi (gammakamera, kan se parenkymskada) 3. MUCG miktionsuretrocystografi (kissar ut kontrast som inj via kateter
73
vad kan man hitta med DMSA-scint vs MUCG
DMSA-scint: parenkymskada MUCG: reflux, valvel, blåspatologi
74
reflux
grad 1-5 - höggradig reflux påverkar och dilaterar njuren, ökar risk för UVI
75
uretravalvel
kongenitalt, slemhinnesegel som kan täppa till uretra helt/delvis i höjd med prostatan risk för medfödd njursvikt viktigt med KAD, snar op, stor risk för njursvikt - får ofta tidigt pyelonefrit - FRÅGA OM STRÅLE