17. CDI Flashcards

1
Q

CD

A

gram + stav

sporbildning
- överlever all sanering

toxinbildning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad överlever CD ej

A

mekanisk friktion eller klorinbaserade medel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

risk ab för cdi

A

cefotaxim (>50%)

klindamycin

kinoloner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

take home

A

när man sätter in patient på AB som driver CDI, tänk alltid “kommer pat klara en CDI-infektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

tazocin

A

ges om septisk med CDI, förhindrar sporbildning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

CDI lab-typiskt

A

höga vita och CRP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur ska CDI vårdas

A

enkelrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

diagnos CDI

A

diarre > 3 lösa avföringar/dygn

påvisande av toxin feces

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

2-stegsalgoritm för toxinpåvisning

A
  1. snabbtest för att påvisa GDH (glutamat dehydrogenas) och toxin i feces
    - om båda är + är svaret positivt
    - om båda är negativa är svaret negativt
  2. om GDH är + och toxin - körs geneexpert för att påvisa om stammen har genen för toxin B
    - om toxingen saknas: CDI och CDI-toxin ej påvisat
    - om toxingen finns: CDI påvisat, CDI-toxin ej påvisat (CDI kan finnas i tarmen men ger bara sjukdom genom att bilda toxin, toxin ej påvisade, överväg annan orsak till diarrerna)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

måste man ha diarre för infektion

A

ja, om inte bara bärarskap

ta inga prover om inte diarre

obs kan ha positiv prov länge efter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

bedömning svårighetsgrad CDI

A

mild
- opåverkad pat
- lpk, albumin, njurfunktion normal
- < 5 d/dygn

medelsvår: möter ej kriterier för mild eller svår sjukdom

svår (minst ett av kriterirna)
1. tecken på svår inflammation
2. tecken på njursvikt
3. symtom på svår kolit

svår komplicerad
- sepsis, chock
- ileus, peritonit, toxiskt megakolon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

tecken på svår inflammation

A

LPK>15
albumin < 25
feber >38.5
CRP >150

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

tecken njursvikt

A

krea > 130 eller 50% ökning basal nivå

urea > 15

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

svår kolit symtom

A

svår buksmärta, radiologiskt eller endoskopiskt tecken (pseudomembranös kolit)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

CT fynd svår kolit

A

kolondilatation > 6 cm

väggförtjockning kolon

inflammation fettväv utanför kolon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

behandling utifrån svårighetsgrad mild-medelsvår

A
  1. behandling vid mild CDI kan avvaktas om utlösande ab avslutas, noggrann uppföljning under minst 2 dygn
  2. metronidazol
    - 400-500 mgx3 10 dagar vid förstagångens
    - iv om det ej kan ges po/sond
  3. medelsvår förstagångs: vancomycin
    - alt om ej förbättring efter 5 dagar med metronidazol
  4. fidaxomicin: kan övervägas vid medelsvår förstagångs CDI om riskfaktorer för recidiv föreligger
17
Q

behöver man kolla om cdi-prov

A

man behöver INTE kontrollera om CDI-provet pga kan vara positivt länge

18
Q

fidaxomicin

A

lokalt verkande smalspektrum ab

mindre recidiv

påverkar normalfloran mindre än vancomycin

kostandsfråga

19
Q

metronidazol

A

flagyl
- sämre effekt
- mer recidiv
- ej så god effekt i tjocktarm pga tas upp i tunntarm
- ska ej ges till de äldsta/sköraste (>60 år, inneliggande)

20
Q

behandling svår och komplicerad CDI

A
  1. vancomycin 125 mgx4 10 dagar
    - vid svårigheter po kan iv beredning ges via sond
  2. fidaxomicin 200 mgx2 10 dagar andrahandsval
  3. vid svår CDI ej po metronidazol
  4. vid svår komplicerad CDI
    - kombination vancomycin 500 mgx4 samt metronidazol 500 mgx3 iv
  5. vid svår refraktär eller svår komplicerad CFI kan man lägga till tigecyklin iv
21
Q

recidiv-behandling

A
  1. förstagångsrecidiv
    - fidaxomicin 200 mgx2 10 dagar eller vancomycin 125 mgx4 eller metronidazol 500 mgx3
    - beror på vad man fick första gången (om metronidazol/vancomycin första gången får man fidaxomicin, om fidaxomicin ger man FMT)
  2. andra-recidivet
    - 5 dagar vanco 125 mgx4 sent FMT
    - eller vanco i nedtrappning/pulsbehandling om FMT ej möjligt
  3. multipla recidiv
    - upprepa FMT ev med flera doser eller
    - vanco i nedtrappning/pulsbehandling
    - vanco i lägsta dos som håller pat symtomfri (supressionsbehandling)
22
Q

FMT

A

fekal mikrobiota transplantation
- från frisk släkting eller proffsdonator eller framodlade suspensioner
- ges via lavemang, koloskopi, PEG, kapslar

23
Q

bra prover att följa vid CDI

A

LPK, CRP

VP

mängd diarre

OM ANTAL/VOLYM AV DIARRE MINSKAR LIKSOM LPK SJUNKER GÅR INFEKTIONEN ÅT RÄTT HÅLL, OM DIARRER AVTAR OCH LPK STIGER KAN DET VARA TECKEN PÅ TOXISKT MEGAKOLON

24
Q

toxiskt megakolon

A

kan ses vid cdi

tarmen blir stillastående och tappar haustreringar och dilaterar pga toxiner

–> laktat stiger, slutar få diarrer, LPK stiger

enda åtgärd är kir, kolektomi

25
Q

varför ska ej vanco ges iv

A

vancomycin iv har inte någon penetration ut i tarmen, dvs inte tillräcklg effekt för att behandla CD. Istället om svårigheter att svälja kan man ge metronidazol iv samtidigt som iv-beredning av vanco ges via sond.

26
Q

kan alla ab ge cdi

A

ja, men vissa mer än andra

27
Q

konsekvenser cdi

A

mortalitet

längre vårdtid

ökade konstader

VRI

28
Q

patogenes cdi

A

CD koloniserar tarm

ab trycker undan normalflora

CD växer till och producerar toxin A/B

inflammation kolonslemhinna, ev pseudomembranös kolit

diarre

bakteriesprer kan spirdas till omgivning

VRI/smittspridning

29
Q

riskfaktorer för CDI

A

cefalosporin, klindamycin, kinolon

hög ålder, underliggande sjukdom (uremi, malignitet), lång sjukhusvistelse, cyt, tarmintervention (skopi, sond, kir), laxering, PPI

30
Q

symtom

A

debut under pågående ab-behandling vanligt
- ofta inom 6 veckor från avslutad behandling

assymtomatisk bärarskap: neonatalt, äldre/sjuka

måttliga diarrebesvär vanligt

enterokolit: feber, blodiga diarrer, buksmärta, leukocytos

pseudomembranös kolit 10%

fulminant kolit (ileus, toxisk megakolon) 1-3%

31
Q

hur vanligt är recidiv

A

15-25% efter beh

32
Q

utredning

A

anamnes: AB??????

prover: CRP, LPK stiger

feces:
- snabbtest GDH
- toxin A/B
- toxin-gen
- odling: för typning av stammar, viktigt vid anhopning av fall för molekylärbiologisk typning

DT: om misstanke ileus/toxisk dilatation, endoskopi för diffar

33
Q

lm man ska undvika

A

motilitetshämmande medel

34
Q

hur vårda

A

isolerat rum, egen toa

35
Q

förebyggande

A

rationell ab-behandling

korta vårdtider

basala hygienrutiner

städrutiner

snabb diagnostik, behandling

36
Q

om ej svar på ab

A

överväg annandiagnos eftersom fynd av CDI kan innebära kolonisation i tarm utan samband med symtom

37
Q

symtomfri pat

A

behöver ej isoleras

38
Q

VAD ALDRIG GÖRA

A

KONTROLLPROV NÄR DIARRE UPPHÖR